handdator

Visa fullständig version : En olycka händer så lätt



cj
2007-08-09, 13:53
Under söndagen var jag ute och flög på Janlanda, Vitaby, Kivik. Efter att ha flugit en laddning med min F/A 22 Raptor tog jag en kort paus och njöt av vädret.

Efter vilan fick jag återigen suget efter fart och fläkt och tryckte därför in en färsk nyladdad ack i Raptorn och gick ut på fältet för start. Vinden var lite byig jag bestämde mig då för att kasta den i en lite brantare vinkel än vanligt. Varvade motorn till 3/4 och greppade modellen i tyngdpunkten och kastade den brant uppåt varpå den helt plötsligt vände nosen ner och jag panik landade. På väg fram för att hämta modellen frågade de från depån om jag behövde papper. Helt oförstående tittade jag först på modellen sedan på mig själv. Jag upptäckte då ett djupt jack i min arm 3 cm nedanför handleden på utsidan av armen. Blodet rann friskt och även om man är en kall kille sades det att jag var en aning blekare än vanligt.

Det slutade med ett hårt tryckt förband och illfart till sjukhuset. Efter en god spruta bedövning, massor med koksaltlösning, 5 tråklade stygn och en stelkrampssputa senare var jag som ny eller åtminstone bättre begagnad.

Ville dela med mig av denna händelse därför att det är så lätt hänt att man inte tänker sig för och när olyckan är framme så går det fort. Speciellt med en propeller som spinner 15.000 rpm.


Tumma inte på säkerheten och tänkt er för.

MVH

Carl Johan Schedvin

McRegor
2007-08-09, 14:30
Hej,
Inte kul att bli uppsprättad av en propp...
Förr var det ju oftast vid handstart av metanolrovor som olyckan kunde vara framme men elrovorna är egentligen lite lömskare eftersom kärran är tyst och fin även då den är "armed"... men sen råkar man komma åt trottelspaken och då kommer den hastigt till liv - då gäller det att inte ha nån kroppsdel i vägen..:( Men kaststart av vingar o liknande är som sagt lite småfarliga för armarna...
Min lunchflygning i härligt, vindstilla väder med min Mini Ultra Stick slutade också lite snöpligt. Gjorde en lugn och fin inflygning och satte kärran i en fin 3-punktare men döm om min förvåning när jag insåg att jag plötsligt hade infällbart ställ..:) Den lilla plywoodbit som var fäste för det högbenta stället lossnade alltså - orsaken var knappast dagens landning utan det måste varit nån form av "utmattning" i limfogarna sen tidigare flygningar.
Nåja - ingen större skada - lite PU-lim och en liten bit plastfilm så är kärran nästan i nyskick igen..:) Synd bara eftersom det var idealiska flygförhållanden. Men igår i halv storm då funkade det minsann..:)
Hälsningar och krya på dig
Roger