handdator

Visa fullständig version : Vingbelastning och "kubisk vingbelastning"?



pernstig
2014-10-14, 13:46
Vingbelastning är som bekant flygvikt dividerat med vingarea med exempelvis enheten g/dm^2. Fungerar bra för jämförelse mellan modellflygplan med ungefär samma storlek.
Kubisk vingbelastning fungerar bättre vid jämförelse om modellerna (flygplanen?) är olika stora och beräknas som flygvikt dividerat med vingarea upphöjt till 1,5 och får då enheten g/dm^3.
Jag har lite svårt för enheten g/dm^3. Det är ju detsamma som kg/m^3 d.v.s. en enhet för densitet. Hur ska man föreställa sig en sådan enhet i flygsammanhang och finns det någon härledning?

Fluf
2014-10-14, 14:15
Inte reflekterat över det, men densitet känns spontant som en god sak att visualisera med.

En liter frigolit faller inte lika hårt som en liter betong ;)

Thomas
2014-10-14, 15:33
Hmm...

Mitt projekt kommer att väga 4000 gram (hoppas jag), har en vingyta på 66,5 kvdm.
Då skulle alltså kubisk vingbelastning bli 4000 gram dividerat med 542 (66,5^1,5) = 7,38?

Rätta mig om jag har fel...

freddan_6
2014-10-14, 16:09
Hmm...

Rätta mig om jag har fel...

Du har rätt. 7.38 är en rätt låg vinglast. Mellan kategorierna "trainer" och "acrobatic" på http://www.ef-uk.net/data/wcl.htm.

Michael
2014-10-14, 18:18
Det är inte mycket att härleda, det handlar helt enkelt om att sätta två storheter, vikt och vingarea i förhållande till varandra på ett sätt som göra att de skalar lika.

Uttrycket för den kubiska vingbelastningen motiveras av att om en godtycklig kropps linjära dimension (exempelvis spännvidd eller längd) fördubblas (x2) så kommer dess yta att fyrdubblas (x2X2) och vikt åttadubblas (x2x2x2). Matematiskt kan man säga att ytan skalar med längdskalan i kvadrat och att vikten skalar med längdskalan i kubik.

Om man upphöjer vingarean till 1,5 får man en storhet som skalar kubiskt precis som vikten gör vilket medför att kvoten mellan dessa storheter blir oberoende av längdskalan. I praktiken innebär det att om man jämför ett mindre och ett större flygplan som i övrigt är lika så kommer de i första appproximationen att uppvisa liknande flygenskaper om de har samma kubiska vingbelastning.

Fysikaliskt har den kubiska vingbelastningen ingen direkt tolkning utan fungerar endast som ett jämförelsetal.

Man behöver inte fundera så mycket på enheten som sådan, det finns gott om märkligheter på den fronten, har ni exempelvis tänkt på att bensinförbrukning kan uttryckas som en ytar? En förbrukning av 1 l per mil kan anges som 0,1 kvadratmillimeter :-)

pernstig
2014-10-14, 19:06
Det är inte mycket att härleda, det handlar helt enkelt om att sätta två storheter, vikt och vingarea i förhållande till varandra på ett sätt som göra att de skalar lika.

Uttrycket för den kubiska vingbelastningen motiveras av att om en godtycklig kropps linjära dimension (exempelvis spännvidd eller längd) fördubblas (x2) så kommer dess yta att fyrdubblas (x2X2) och vikt åttadubblas (x2x2x2). Matematiskt kan man säga att ytan skalar med längdskalan i kvadrat och att vikten skalar med längdskalan i kubik.

Om man upphöjer vingarean till 1,5 får man en storhet som skalar kubiskt precis som vikten gör vilket medför att kvoten mellan dessa storheter blir oberoende av längdskalan. I praktiken innebär det att om man jämför ett mindre och ett större flygplan som i övrigt är lika så kommer de i första appproximationen att uppvisa liknande flygenskaper om de har samma kubiska vingbelastning.

Fysikaliskt har den kubiska vingbelastningen ingen direkt tolkning utan fungerar endast som ett jämförelsetal.

Man behöver inte fundera så mycket på enheten som sådan, det finns gott om märkligheter på den fronten, har ni exempelvis tänkt på att bensinförbrukning kan uttryckas som en ytar? En förbrukning av 1 l per mil kan anges som 0,1 kvadratmillimeter :-)

Lysande info.
I fallet med bränsleförbrukning dividerar man alltså enhetens täljare och nämnare med 1 dm och erhåller en ytenhet. Kul!

Cox
2014-10-14, 20:37
Jag har lite svårt för enheten g/dm^3. Det är ju detsamma som kg/m^3 d.v.s. en enhet för densitet. Hur ska man föreställa sig en sådan enhet i flygsammanhang och finns det någon härledning?

Det är inte så konstigt med att det blir en densitet, egentligen.
Vitsen med en densitet är att det är en egenskap som oberoende av storleken hos materialbiten man studerar. Översatt till flyg-fallet så får vi även där ett mått som inte beror på storleken eller skalan på själva planet. Om man tänker sig att man skalar en ritning (upp eller ned) och inte ändrar på några mått, samt använder samma material (dvs samma densitet i materialet) överallt så blir då den kubiska vingbelastningen oberoende av storleken/skalan.

Thomas
2014-10-14, 22:25
Åkäj!
Huvvet börjar bli lite trött, så här på kvällskvisten.
Originalet väger 330 kg och har en vingarea på 10,8 kvm... vad blir då kubisk last??

5,35??

pernstig
2014-10-15, 08:30
Åkäj!
Huvvet börjar bli lite trött, så här på kvällskvisten.
Originalet väger 330 kg och har en vingarea på 10,8 kvm... vad blir då kubisk last??

5,35??

Jag får det till 330/10,8^1,5=9,30 kg/m^3 så här lite yrvaken på morgonen.
Kontrollera gärna att det blir samma resultat i "modellflygenheterna" g och dm^2!

@michael: Man kan föreställa sig enheten mm^3 för bränsleförbrukning som en sträng utlagd efter färdvägen med en tvärsnittsarea proportionell mot förbrukningen.:)

Thomas
2014-10-15, 09:21
OK!
Då blir det bra med att min kärra kommer att ha ca 7,40, jämfört med originalets 9,30!

henke2
2014-10-15, 09:49
En liter frigolit faller inte lika hårt som en liter betong ;)


Det beror på formen...

En B2 Spirit har en vingbelastning på 3.7kg/dm² flyger helt okej ändå :)


https://www.youtube.com/watch?v=KDp1tiUsZw8

Michael
2014-10-15, 18:21
@michael: Man kan föreställa sig enheten mm^3 för bränsleförbrukning som en sträng utlagd efter färdvägen med en tvärsnittsarea proportionell mot förbrukningen.:)

Ja, precis den tolkningen gör jag också. Lite tänkvärt är det allt.

Ett annat bra exempel i flygsammanhang på hur storheter kan tolkas på olika sätt beroende på hur man hanterar enheterna är termerna i Bernoullis lag som endera kan tolkas som ett tryck (Pa) eller som fluidens energi/volymenhet (J/m^3). Bägge tolkningarna är fysikalikt ekvivalenta.