handdator

Visa fullständig version : Nästa storbygge - en Catalina PBY-5A



Lars 41an
2014-10-27, 17:34
48423
Besöket av Catalinan ”Miss Pick Up” på flygdagen i Kallinge den 1 juni gav mig inspiration att starta det gamla dröm-projektetatt bygga en Catalina. Önskan att bygga en Catalina har funnits med mig genomhela modellflygarkarriären. Jag hittade t.o.m. en ritning på en liten CataLINAför LINstyrning som jag gjorde när jag var c:a 15 år. Den byggdes aldrig.
48425
Det första (och enda) jag har gjort hittills är en fungerande modell i full skala av huvudstället med mekanismen byggd i trä. Det var en utmaning som måste lösas innan jag kunde starta själva bygget. Jag byggde modellen för 10 månader sen med ett vanligt landställsservo. Nu finns det vattentäta servon som passar i denna konstruktion.

Började nu bygget med att rulla ut ritningen. Det är en förstoring av Mats Johanssons (MJD) fina konstruktion i skala 1:20 som jag nu skall bygga i skala 1:12. Det är gränsen för vad som går in i en vanlig kombibil. Spännvidden blir 262 cm vilket ryms mellan instrumentbräda och baklucka men jag tänker dela vingen i tre delar. Hade en stor kärra med vingarna i ett stycke, spv 248 cm, vilket var frustrerande eftersom den vingen inte fick plats stående(i hobbyrummet :)). Den fick ligga på en hylla och samla damm… sålde kärran för ett år sen.
Catalinans längd blir 162 cm och vingens mittdel kommer nog att vara fastskruvad i kroppen för det mesta. Yttervingarna blir 81 cm vardera och vikten lär bli 8-9 kg.
48424
Jag har nu modifierat konstruktionen för att passa för det infällbara landstället och sågat ut de två halvorna av kölen. Tänker bygga en halva av kroppen i taget så det gäller att göra halvorna spegelvända. Bygget skall ske på en byggbräda, inte över ritningen.

Har också sågat några spanthalvor och tänker nu fortsätta med det...
Lars Nordén

Ålänning
2014-10-27, 18:09
Intressant. =) Var också nyfiken på MBS Catalina förut, men det blev en PA-28. Vad är det för "glasbubbla" på sidan av flyget? "Sightseeing for two"?

Fyhren
2014-10-27, 18:26
Hej

Detta är ju ett drömprojekt för många , så även för mig, men det blir nog aldrig av. Jag hejar på full av beundran för att Du ger Dig i lag med ett dylikt storprojekt.

Vad ligger till grund för Din bedömning av vikten. Jag tycker så där omedelbart det verkar lite med 8 - 9 kg för ett så stort plan. Men omöjligt är det kanske inte om man verkligen går in för att bygga lätt. Ett knep jag upptäckt är att limma in kolfiber rowing- trådar där man kan. Väger i princip inget alls och ger en mycket ökad styvhet o styrka. Går bra med vitlim om man bara lägger tråden i vatten först så den blir följsam och smidig. T.e.x en framkantslist som man laminerar av flera balsalister - där kan man lägga en sträng rowing i någon lamineringsfog. Gör gärna experiment med t.e.x 2 mm balsalister som limmas ihop med rowing imellan.

Var det inte någon islänning med något fornnordiskt namn som var bra på Catalina

Hälsningar och lycka till med Catalinan

Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

kjni
2014-10-27, 22:22
Riktigt läckert! Ännu en byggtråd att följa. Det artar sig till en bra vinter! Hur tänker du motorisera?

Med vänlig hälsning,
Kjell Nilsson

Lars 41an
2014-10-27, 22:56
Intressant. =) Vad är det för "glasbubbla" på sidan av flyget? "Sightseeing for two"?

Hej,
Förebilden har en lång historia som finns att läsa på http://www.catalina.org.uk/our-catalina-g-pbya . Glasbubblorna är nya blisters som en tidigare ägare lät montera för att använda 433915 för turistflygningar. Dessa blisters ser ut att vara en aning större än original-blisters som bestod av flera delar med metallramar. Ursprungligen var dessa blisters avsedda för spaning över hav. Innanför blistren fanns då också svängbara kulsprutor för försvar bakåt. Catalinan var ju framför allt en warbird om än en långsam sådan.

Jag uppskattar att Miss Pick Up har stora blisters eftersom jag köpte blisters från Vintage RC Plans. Dessa blisters liksom deras motorkåpor är lite för stora för skala 1:12 men förebildens närvaro i Kallinge räddade mig. Att motorkåporna är stora är också bra ifall jag sätter 4-takts motorer i planet. På denna punkt är jag mycket osäker just nu. Eldrift är bekvämt och säkert och vikten av 2 st 5S 4Ah kanske behövs för att planet inte skall bli baktungt. Det blir dock lättare och med härligt ljud om jag använder 4-takts motorer, t.ex. två OS-70 eller YS.63. Jag såg vid två tillfällen 2-motoriga eldrivna skalamodeller i somras men jag hörde dem inte...

Lars 41an
2014-10-27, 23:25
Hej

Vad ligger till grund för Din bedömning av vikten. Jag tycker så där omedelbart det verkar lite med 8 - 9 kg för ett så stort plan. Men omöjligt är det kanske inte om man verkligen går in för att bygga lätt. Ett knep jag upptäckt är att limma in kolfiber rowing- trådar där man kan. Väger i princip inget alls och ger en mycket ökad styvhet o styrka. Går bra med vitlim om man bara lägger tråden i vatten först så den blir följsam och smidig. T.e.x en framkantslist som man laminerar av flera balsalister - där kan man lägga en sträng rowing i någon lamineringsfog. Gör gärna experiment med t.e.x 2 mm balsalister som limmas ihop med rowing imellan.

Var det inte någon islänning med något fornnordiskt namn som var bra på Catalina

Hälsningar och lycka till med Catalinan

Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

Hej Peder!

Min förväntan på vikten är en bedömning baserad på två tidigare hembyggda skalamodeller i storleksklassen. Dessutom vägde Thrush Commandern, som jag sålde för att vingen var för lång, 8 kg. Den hade lite större vingyta och en motor som väger 1,3 kg. Vikten på modell utan maskineri beror till stor del på den totala ytan. Det är plankning, lim och ytbehandling som väger. Vad detta väger har jag noterat flera gånger. Sen hoppas jag att jag har lärt mig att bygga med kilona på de rätta ställena. Jag har tidigare använt 4 mm flerskiktsplywood till spant och det väger en del. Nu blir det fortfarande 4 mm plywood men en lättare kvalité, dock inte lite-ply. Övervägde 3 mm plywood men jag vill ha bredare limyta för kroppens plankning. Ditt tips om kolfiber-rowing skall jag ta vara på, tack! Det passar bra runt sittbrunnen och bak emot stjärten som måste ha tunn plankning.

Sturla Snorrason har konstruerat en Catalina i skala 1:8 som är ett riktigt mästerverk. Sweeper håller på att bygga en sån och har en byggtråd här i Byggdagboken. Den blir 4 m i spännvidd och 2,43 m lång. För min del finns det en storleksgräns och det är att kärran skall få plats i en vanlig svensk familjekombi. Sen får det inte bli så komplicerat att bygget tar flera år. Därför utgår jag nu från en bra ritning och jag tänker måla modellen helvit med båtlack. Att det fanns färdiga plastdelar att köpa är också en stor fördel, tidsödande att göra en blank plugg för vakuumdragning.

Vingen börjar jag med när kroppen är klar.
Lars

senmathal
2014-10-28, 17:40
Hej
Var det inte någon islänning med något fornnordiskt namn som var bra på Catalina

Hälsningar och lycka till med Catalinan

Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

Jag vill också minnas en tråd om en Isländsk Catalina som var lite utöver det vanliga. Undra om han inte hade byggt minst två stycken. Men var det i det här forumet den tråden fanns.

/Mats

Fluf
2014-10-28, 21:13
Vill också minnas det, denna ni tänker på?


https://www.youtube.com/watch?v=gsFt4rlynkU

Lars 41an
2014-10-29, 21:43
Det stämmer. Sturla Snorrason flyger med sin Catalina på filmklippet. Tack för inspirationen, Olof !!!
Behöver den för att komma igenom sågningen av spant. Jag kommer att titta på filmklippet många gånger innan jag blir klar med bygget...
Så här skall främre delen av kroppen se ut när modellen blir klar.
48484
Konturerna för sågning för jag över från ritningen med strykjärn. Jag lägger plywoodskivan på bordet, ritningen upp-och-ner över plywooden och stryker med hobbystrykjärnet som när jag skall fästa Monokote. Ritningen är en Laserutskrift så toner, dvs kolpulver bränns fast på plywooden.
48483
Sen är det bara att såga, putsa kanterna och malla över till dubbletten så att jag kan såga ut andra halvan av spantet. Återstår tre stora spant som huvudstället skall monteras i, så de måsta göras i hård flerskiktsplywood.
48482
Har nu sågat 22 av 32 spanthalvor.
Lars

haskell
2014-10-30, 22:43
Hej,
ser att du har en såg av en typ vad jag tror heter pendelsåg. Min är köpt på Biltema och är
Väldigt svår att såga med. Den 'drar i sidled' hela tiden och är inte rolig att såga med.
Några tipps för att få den att gå bra och få lika snygga sågningar som dina?

Håkan

Lars 41an
2014-10-31, 07:40
Hej Håkan,

Det kanske kan bero på sågbladet om sågen "drar snett". Se till att bladet är ordentligt sträckt så att det inte vrider sig när du trycker på med arbetsstycket. Kontursågen jag har är från Clas Ohlson och sågbladen är 127 mm mellan upphängningspinnarna. Artikelnr. 20-4321 hos www.clasohlson.com (http://www.clasohlson.com).
Hittar inte någon liknande kontursåg hos Biltema men Jula har en. Sågbladen har artikelnr. 252-200 hos www.jula.se (http://www.jula.se) men längden står inte i katalogen.

Såga lugnt!
Lars

Lars 41an
2014-11-03, 19:09
Så, nu är alla spant och andra plywooddelar till kroppen sågade.

48581

Vägde dem och tillsammans väger de 1026 gram. De massiva spanten i mitten skall bli vattentäta skott och de avlånga styckena över kölen skall bli landställsfästen. Dessa delar står för nästan ett halvt kilo. Måste nog göra en riktig viktbudget om jag skall ha en chans att klara viktgränsen 9 kg...

/Lars

Lars 41an
2014-11-05, 21:59
Gick igenom konstruktionen ordentligt i går och gjorde en lista över beräknad vikt på alla ingående komponenter. Jag har också en kolumn där jag kan fylla i vad vikten verkligen blir. :concern:
48639
Tog genast itu med plywooddelarna som är tunga. Slimmade de spant som gick att slimma och sågade ut lätthålen i vingpylonen.
48629
Vikten på den detaljen minskade från 89 gram till 64 gram. Tänk om jag kunde minska hela kärrans vikt i samma proportion! Då skulle Catalinan väga 6,4 kg i st. f. 8,9 kg när den blir färdig. Nu lyckades jag i alla fall få ned plywoodvikten med 66 gram så att den blev 960 gram i st. f. 1026 g. Med 88 dm2 vingyta skall det inte vara något problem att kärran väger 8,9 kg. Frågan är vad vikten verkligen blir. Förra gången jag beräknade så här på ett stort scratchbygge så visade kalkylen 9, 2 kg. Verkligheten blev 10,0 kg.

Nästa tangentbordsjobb var att göra en budget över viktbalansen, detta för att få tyngdpunkten (CG) på önskat ställe.
48628
Airplane Design Calculator nere till vänster ger mig läget för tyngdpunkten knappt 12 cm bakom framkanten.
Sen har jag gjort min egen "balansräkning" som understöds av bilden med en dm-graderad linjal. Fann till min glädje att balansen stämmer utan barlast med 4-takts motorer. Det återstår dock att väga fördelar och nackdelar med elmotorer vid flygning från land respektive flygning från vatten. Jag skjuter det framför mig tills jag skall bygga vingarna.

Lars

Lars 41an
2014-11-06, 21:42
Bytte ut listan på vikterna så att den är läslig.
Hur gör man för att infoga bilder i full storlek?

Lars 41an
2014-11-08, 19:20
Viktskalkyler i all ära men det behövs praktiskt arbete för att bygget skall gå framåt.
48683
Jag snickrade en byggbräda av råspont, 21x95 mm. Med 5 tvärslåar under och ihopskruvad på ett plant bord blir den plan som en dörr och med en yta som är bra för att sticka nålar i. Speciellt med denna bräda är att den har rännor eftersom jag inte har skjutit ihop sponten helt. Kroppsgiggarna står på brädan.
48684
Alla halvspant utom F9 står här löst på brädan och halva kölen. En kartong står som stöd för F8 och F10. Detta utrymme skall bli vattentätt för landstället. Kroppsgiggen kan därför inte gå genom utrymmet.

Nu skall jag "bara" såga uttag i spanten för longeronger och andra lister.
/Lars

magnuswrang
2014-11-08, 21:39
Hej på er!
Staffan i Alingsås bygger en sådan här.En Länk till bygget

http://www.amfk.se/forum/viewtopic.php?f=6&t=952

Lars 41an
2014-11-18, 14:30
Innan jag började såga ”jack i kanten” för listerna så kontrollerade jag att
formen stämmer inbördes mellan spanten. Det ser riktigt 3-vligt ut nu när
bygget börjar bli 3-dimensionellt. Känns bra att bygga efter en riktigt bra
ritning!
48919
Tyckte dock att två spant behövde justeras lite. Jag filade och mätte och slipade och mätte och till sist hade jag tagit för mycket på F11. Som tur var så hade jag lite 4 mm plywood kvar. Sågade två nya spanthalvor som blev bra men nu är den plywooden slut...

En anledning till att F11 blev fel kan ha varit att jag ändrade konstruktionen från MJD. Jag flyttade steget i båtbottnen framåt från F10 till F9. Detta gjorde jag för att få planet att gå upp på steget lättare vid start från vatten och för att förskeppet inte skall gräva ned sig. Mats J har varit noga med att hans modell skall vara skalariktig och det har han lyckats bra med. Jag rådgjorde med Mats om detta för länge sen och han gav sitt bifall. Vad jag också har gjort är att ta råd av de kända modellkonstruktörerna Chuck Cunningham och Andy Lennon. Jag har dessutom läst Ivan Pettigrews råd om Flying Boat Design och försökt tillämpa dessa goda råd. www.ivansplans.com (http://www.ivansplans.com/)
Detta leder till tre ändringar av designen från MJD:
- Flytta steget fram till samma läge som huvudställets hjul skall få.
- Förstora stabben 10% (21% på ytan) eftersom stjärten är så kort.
- Minska vingens anfallsvinkel från 14 grader till 7 grader. (ref Ivan Pettigrew)

48920
Nu har jag jobbat länge med att såga uttag för lister i alla spanthalvor och kontrollera vartefter att listerna går rakt när jag lägger ner dem i spantens uttag. Det stämde bra så jag kunde lätt kopiera uttagen till den andra sidans spanthalvor.

48921
Så är då ”byggsatsen” för kroppen klar. Limflaskan står och väntar på
att användas men den får stå tills jag skall planka kroppen med smala
balsaremsor. Jag tänker limma dessa plywood-delar och furulister med 12-timmars
epoxy om ingen av er, kära läsare, har något bättre förslag.

Lars

Thomas
2014-11-19, 06:42
Tjusigt!

Lars 41an
2014-11-24, 22:20
Tjusigt!

Tack Thomas!

Annat har kommit emellan, så det har inte blivit nå't byggt sen sist. Nu är jag igång igen men vi får vänta på bilder tills limmet har härdat.
49086
Under tiden kan vi titta på en härlig bild av förebilden från
http://www.airplane-pictures.net/registration.php?p=G-PBYA

Lars

Lars 41an
2014-11-26, 23:37
Nu har limmandet kommit igång!
49109
Här är höger kroppshalva nylimmad. Kroppsgiggarna står i ett 4 mm spår i byggbrädan och fixerar spanthalvorna. Vänster halva ligger i bakgrunden på byggbrädan.

49110
Det går lätt att hålla longerongen på plats med limklämma när man har spant som är tunna bågar. Vid nosspantet fick jag göra en plåtklammer. Man kan se fyrkantiga hål för fästbalkar till nosstället.

49111
Nästa dag gick det att sätta ihop de två kroppshalvorna. De passade acceptabelt. Ett stort steg.:)

49112
Sen klämde jag ned rygglisten (2st 3x8 mm) i den 6 mm springa som jag gjorde i mitten av byggbrädan. Det är presspassning nu så jag får slipa upp springan lite för att ge plats för Gladpack. När kroppen ligger på rygg kan jag limma fler lister och planka bottenytorna.

Det var allt för idag,
Lars

Lars 41an
2014-12-03, 23:40
Det har gått en vecka sen senast jag rapporterade från projektet. Har hört att man skall skriva dagbok från sitt bygge här i Byggdagboken. Det skulle nog bli tunna inlägg eftersom jag bara har 14 timmars arbetsvecka i denna syssla. Nu har jag limmat fast nästan alla furudelar i kroppen och gjort lite bokföring:
Vikten på denna stomme till kroppen är 1200 gram (budgeterat 1100 gram).
Arbetstiden är 102 timmar på 7 veckor. Jag hoppas klara mig med 300 timmar totalt....???

Snart skall jag börja med plankningen. Då kan jag rapportera hur många plankor jag har limmat varje dag, nåja, vecka. :-)

Aeromodelling is my favourite waste of time!
Lars

Lars 41an
2014-12-05, 23:25
Några bilder kan vara på sin plats. Allt detta limmades med 12-timmars epoxylim.

49267
Först limmade jag ihop kroppshalvorna med rygglisterna fastklämda i byggbrädans mittränna. Sen limmade jag två longeronger på kroppssidorna så att kroppen inte kan böja sig.

49262
Övriga lister krävde många limklämmor, tejp och ståltråd för att hålla listerna på plats.

49264
I nosen använde jag glasfibertejp som inte töjer sig.

49265
Bakre delen av V-botten ser enkel ut men kantlisterna 4x4 mm furu var svåra att böja. Jag målade utsidan med vatten några gånger och böjde lite i taget. Efter en stund gick det att klämma listerna på plats.

49263
Nu är kroppens stomme befriad från klämmor och tejp. Skall det bli en U-båt???

49266
Här skall landställsmekanismerna(2 st) få plats. Det blir ett delprojekt för sig. Denna del av kroppen är modifierad ifrån MJD's originalkonstruktion. De tjocka delarna till vingsadeln ligger lösa så att jag kan ta loss dem och ställa skrovet upp-och-ned i byggbrädan när jag skall planka botten.

49269
Detta är alltså vad som måste tillverkas i metall. Har just nu ingen aning hur det skall gå till. Misstänker att min Catalina blir en PBY-5 till att börja med och att den blir PBY-5A när jag har löst landställsproblemet.

Det var veckans arbete och funderingar.
Lars

mogge
2014-12-06, 13:01
Detta du Lars 41an ska bli kul att följa. Ser ut att bli ett seriöst bygge. En Catalina i större skala lockar alltid. Lycka till och många timmar blir det. Hepp
mogge:icon_pidu:

Lars 41an
2014-12-06, 16:31
Detta du Lars 41an ska bli kul att följa. Ser ut att bli ett seriöst bygge. En Catalina i större skala lockar alltid. Lycka till och många timmar blir det. Hepp
mogge:icon_pidu:

Tack Mogge!
Det blir nog inga problem med att få tiden att gå till nästa flygsäsong.

Lars

Thomas
2014-12-06, 17:43
Härligt bygge!!
Och smart byggbräda med raka "rännor"!

Lars 41an
2014-12-14, 22:05
Sen sist har jag funderat en hel del på plankningen. Det blir 3 mm balsa i botten och 2 mm balsa på resten av kroppen. Hade ett tag tänkt mig 4 mm respektive 3 mm men det blir för svårt att böja plankorna då. Viktsminskningen för 1 mm tunnare balsa är inte skälet. Det blir bara c:a 100-140 g lägre vikt för 70 dm2 av 1 mm balsa.

49451
Innan jag börjar planka botten måste jag dock installera fästen för det infällbara noshjulet. Så här ser det ut där noshjulet skall sitta.

49452
Med fyra 12x15 mm furulister väger kroppen nu ytterligare 40 gram.

Tanken är att jag skall skära bort de tunna plywoodstagen och en bit av kölen när noshjulsmekanismen skall monteras. Sen skall noshjulsluckorna täcka hålet och vara stabila nog för att ”plöja” i vattnet. De behöver dock inte vara täta. Flera tankar om detta är förstås:
- Noshjulsmekanismen måste monteras i ett vattentätt skott och kan inte vara elektrisk.
- Infällning och noshjulsstyrning måste ha var sitt servo.
- Skall dessa servon vara av den vattentäta typen HS-646WP och sitta intill mekanismen?
- eller skall servona sitta ovanför det vattentäta skottet och driva med vajrar?
- Dessutom måste noshjulsluckorna styras på något vattentätt sätt - hoppsan...
- Fördelning och förslöing av servosignalerna har jag redan en lösning på men ändå…..
Allt detta utöver utmaningen med Catalinans huvudställ gör att infällbara ställ blir ett projekt för sig själv.
Till en början bygger jag därför en PBY-5 som alltså blir en flygbåt.

Nu är skrovet i alla fall förberett för att bli en PBY-5A.
Lars

Lars 41an
2014-12-21, 22:47
Det går trögt med plankningen
49524
Bakre delen av botten är plankad med två breda flak på vardera sidan. Fogarna på mitten av vardera sidan gick si-så-där att slipa när limmet hade hårdnat. Bort emot fören sitter en balsaremsa på vardera sidan med klämmor. Längst fram blir det dubbelkrökning på konkava ytor.:concern: Det blir första gången för mig. Måste göra det med smala remsor så det kommer att bli många limfogar. Lim kommer att sippra ut så det blir slipning och spackling i ett tidigt skede av bygget.

Jag har använt Titebond II som är ett starkt och vattenfast PVA-lim. Tyvärr blir det torkade limmet hårdare än Sig Bond och ett annat gult trälim som jag har använt tidigare. Med Titebond II kommer slipningen att ta hårt på balsan så jag väntar med plankning tills jag har ett lämpligt lim. På flaskan står det "excellent sandability". Pyttsan! Vad finns att köpa i Sverige som är bra?

I väntan på lim så kom jag att tänka på vattenrodret som måste förberedas innan jag plankar längst bak. Varför inte ordna det så att man svänger med motorerna i stället? Alltså tog jag fram bruksanvisningen för min Spektrum DX7 och ställde in mixning. Det hade jag inte heller gjort tidigare men det var inte alls krångligt vad radion beträffar. Det svåra var att bestämma vad jag ville att mixern skulle göra.
Jag bestämde mig för att utnyttja utgångarna AUX1 och AUX2 till var sitt trottelservo. De styrs dels av trottelfunktionen och dels av sidroderfunktionen. Det blev till att utnyttja 4 av de 6 mixrar som finns i DX7 plus en 5:e som höjer gasen en bit när jag slår till vippan för sidrodermixning. Nu går trottelservona lite åt var sitt håll när jag svänger med sidrodret och det servo som backar går inte ned så långt att motorn på svängens insida riskerar att stanna. Ser ballt ut:). Den enda nackdel jag har sett "på labbänken" är att Failsafe inte fungerar på AUX1 och AUX2. När jag läser boken noga så står det faktiskt att Failsafe drar ner trotteln och lämnar alla andra utgångar i det läge de hade före felet. Här tar jag gärna emot synpunkter och goda råd från er som är vana att utnyttja computerradio...tack.

Lars

andWho
2014-12-22, 00:35
Vissa spektrum mottagare (de flesta ?) kan ha två olika failsafe, fast förprogrammerat läge eller senaste läget, beroende på hur man gjorde bindningen. Med bind-pluggen sittandes kvar under hela bindprocessen så får man "Hold last failsafe" läge, tar man bort bindpluggen innan man bundit klart ( medans Rx blinkar för bindning) så får man ett fast failsafe läge..
Ref, Ar7010 manual: http://www.spektrumrc.com/ProdInfo/Files/SPMAR7010-Manual.pdf
/A

Fyhren
2014-12-22, 14:20
Hej Lars

Man kan ju göra någon form av enkelt provisoriskt fast landningsställ så att man kan göra de första intrimningsflygningarna på land. Sen när ev. barnsjukdomar åtgärdats så kan man gå på projekt "infällbara vattentåliga ställ" - lagom till en vinter.

Ev. förberedelser för detta, som måste göras nu, måste man dock göra så att tänka igenom hur man gör är ju nödvändigt.

Pneumatik är väl sannolikt nödvändigt i detta läget och jag har bara bra erfarenheter av pneumatiska ställ även om det nu finns elektriska som ju är enklare och väger mindre i allmänhet.

Hälsningar
Peder Fyhr som följer bygget

flyger i
Eslövs mfk

Lars 41an
2014-12-22, 15:21
Vissa spektrum mottagare (de flesta ?) kan ha två olika failsafe, fast förprogrammerat läge eller senaste läget, beroende på hur man gjorde bindningen.
/A

Oj, vilken manual, 72 sidor!
Den manualen beskriver AR7010 men förprogrammerad Failsafe fungerar på min AR7000-mottagare också.

Tack Anders!

/Lars

Lars 41an
2014-12-22, 15:42
Hej Lars

Man kan ju göra någon form av enkelt provisoriskt fast landningsställ så att man kan göra de första intrimningsflygningarna på land. Sen när ev. barnsjukdomar åtgärdats så kan man gå på projekt "infällbara vattentåliga ställ" - lagom till en vinter.

Ev. förberedelser för detta, som måste göras nu, måste man dock göra så att tänka igenom hur man gör är ju nödvändigt.

Pneumatik är väl sannolikt nödvändigt i detta läget och jag har bara bra erfarenheter av pneumatiska ställ även om det nu finns elektriska som ju är enklare och väger mindre i allmänhet.

Hälsningar
Peder Fyhr som följer bygget

flyger i
Eslövs mfk

Hej Peder,

När jag snubblar över problemet med infällbart ställ så tänker jag på en eller annan lösning. Sällan (eller aldrig) har jag skrivit ner allt så samlat som du har gjort ovan.
Jag har faktiskt tänkt mig ett huvudställ av två dural-plåtar som skall sticka ut på sidorna men jag har inte ritat dem. Det borde jag göra innan jag täcker för landställsbrunnarna.
Beträffande nosstället så har jag beställt ett lämpligt Robart-ställ, som skall skruvas fast i furulisterna som syns i inlägg 26. Det skall inte vara infällbart till en början så jag behöver inte göra noshjulslucker heller så länge jag startar från land. Jag borde dock rita den här delen också innan jag går vidare med att planka botten.

Tack! / Lars

P.S. Det var fint att se att din J21 går bra på marken. 2015 blir ett spännande år.... D.S.
God Jul !

Lars 41an
2014-12-23, 20:02
Hej!
Nu tar jag julledigt från Catalinaprojektet. Tänker bygga en inomhuskärra under de närmaste dagarna.
God Jul till alla läsare!
Lars

Lars 41an
2015-01-04, 08:21
Lugn råder fortfarande i Catalina-verkstaden men jag tänker då och då på motoriseringen. Snart måste jag bestämma mig men jag har svårt att välja, ELMOTORER ELLER 4-TAKTARE ?



Två BL-motorer 650KV och 5S LiPo

Två OS FS70 eller YS70



+ Kostnad c:a 5000 kr för två drivlinor från RCflight.se

+ Härligt med tvåmotorljud.



+ Tillförlitligt

+ Befintliga motorkåpor passar bra.



+ Möjligen kan en bra ljudmodul med två stora högtalare ge mer realistiskt ljud än två 4-taktare??? Utmaning!!! Kostnad??? Vattenskydd???

+ Snabbt att ladda om, dvs att tanka.



+ Det finns ljudmodul med 2-motorljud.

- Tankarna kräver uttag i vingens framkant.



- Nosluckan måste vara lätt öppningsbar men ändå vattentät.

- Kostnad för motorer m.m. c:a 8000 kr.



- Problematiskt med långa batterikablar.

- Svårt att få tag i nitrometan till 4-taktare.



- Tål elmotorerna vattensprut?





- El för laddning saknas vid sjöflygträff.












Det blir som att jämföra äpplen och päron, en smaksak. Har beslutsångest så jag ber er om hjälp med flera starka argument för EL eller 4-TAKT.

Lars

Ålänning
2015-01-04, 12:55
Skit i priset. =) Det blir dyrare om du satsar på dyra grejer och det blir billigare om du satsar på billigare grejer.

En elmotor stannar inte lika lätt som en metanolare... ;-) Men flyget kan väl flyga med tre motorer? Ombordglödare på samtliga antar jag om det blir metanolare? Din kanske bara hade två motorer...

Nitrometan? Finns ju färdigblandat. =)

Är metanol lika svårt få tag på som större LiPos?

Ljudet är ju sanslöst mycket häftigare i riktiga motorer framför el. Dessutom ryker de. Dessutom blir det en annan utmaning och det hela hamnar på en annan nivå än att det hamnar bland friggo-flyg-nivån för den som inte gillar ljud, kladd och utmaning. :-D

Jag är i samma sits som dig lite nu och då. På nåt vis så väljer man det ena eller det andra trots allt. Har en P-38 som haft 2-taktare, nu ska den få el. Har en Nieuport som jag tänkte ha fyrtaktare i, den fick el (fick ej tag på en motor just då), dessutom skulle den setupen blivit så tung med metanol i det flyget. Och så har jag en Piper PA-28 jag ännu inte valt till ännu, vill nog ha en fyrtaktare i den.

Men bygger man något skalalikt, häftigt, snyggt osv.... så är det enligt mig lite snopet om flyget låter som en fön.

Det hela handlar om motorstopp för mig. Jag är ingen guru att hålla metanolare igång utan problem och ännu svårare om det blir fler. Men man får väl lära sig bara. =) Jag har flugit metanol 2-motorigt, flyget är helt än. Men det var knepigt få motorerna gå på samma varv. Bensin knattrar och el låter också fel. Metanol-fyrtakt låter helt klart bäst. Samt fina rökstrimmor bakefter.

Vattnet tror jag inte blir så stort problem så länge som det inte skvätter vatten direkt på grejerna samt att du startar och landar som folk. =)

Skulle jag bygga den själv så hade jag velat mellan el och 4-takt som dig. Men 4-takt känns dyrare?! OS är bra grejjor. YS känner jag ej till, har en YS90/91 som jag ej använt. Om du frågar mig vad du ska ha, så säger jag metanol, för det kommer bli bästa ljudet, mest verklighetstroget och helt klart en högre nivå än om du satsar på el. :-D

Exempel på elkärra (B-17)... låter för jävligt. Men man kan ju alltid sätta på en skitbra låt... (dessutom kraschar man lättare när acken är tom)
https://www.youtube.com/watch?v=SmA60W2QyWY

Eller så kraschar man med metanol istället som låter sjukt skönt:
https://www.youtube.com/watch?v=UNGu7jE9LMI

Fyhren
2015-01-04, 21:04
Hej Lars

Lite tankar kring motorvalet.

El är nog bra för det ger högre säkerhet mot motorstopp, men , jag har för mig att motorerna på Catalinan sitter väldigt nära varandra just för att stopp på en motor inte skall ge oöverstigliga problem. Detta borde då även gälla en modell och således tala för förbränningsmotorer.

Kanske vikten borde jämföras också.

Ljudmodul o högtalare väger en del , jag har för mig ca 700 gram för några år sedan när jag funderade på detta till min J 21:a

Långa batterikablar löses med kondingar - väger inte särskilt mycket, men kablarna väger ju.

Många tyska sjöflygare kör med el och det lär vara ok med vatten i grejorna (groundloop ) bara det får torka innan det blir kortis.

Laddning vid en sjö - blir väl medhavt bilbatteri, antar jag

Detta låter som om jag förordar el men det gör jag inte. Jag tycker att förbränning helt enkelt är mer "levande" och därför roligare så själv har jag beslutat att det inte blir mer el för min del. Det handlar alltså för mig personligen om "känslan". Sen tycker jag det är skönt att bara kunna släppa grejorna när man kommer hem samt att snabbt besluta sig för att sticka till fältet. Att behöva storeladda när man kommer hem och ev. cykla för att kolla status på accar och sen full-ladda innan man kan sticka till fältet har i alla fall fått mig att bara ta till el i specialfall där förbränningsmotor är mer eller mindre omöjligt pga tyngdpunktsproblematik eller annat som gör att en förbränningsmotor t.ex måste ha en lång axel framåt(Airacobra) eller bakåt ( Do 355 Pfeil ).

Avgaskladdet elimineras ganska totalt med bensinmotorer (rätt olja ) och det finns ju nu ganska små sådana så det finns egentligen idag ingen anledning att köra med metanol längre och då är ju nitrofrågan en nullitet

Sen det där med säker förvaring av LiPo:s - Har nu mina LiPo;s utomhus i en spann med en upp och nedvänd spann över. Har läst om en hemsk brand i en tysk modellflygtidning, hela källaren utbränd och sannolikt hela huset rökskadat pga att ett kasserat LiPo användes till strömkälla för diverse servokörningar mm i hobbyrummet och blev liggandes på bordet och självantände.

Hälsar
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

jocke1963
2015-01-04, 21:50
.......det lär vara ok med vatten i grejorna (groundloop ) bara det får torka innan det blir kortis.


Se denna nyttiga film:


http://youtu.be/s4z8QMgTEA4

Lars 41an
2015-01-05, 16:13
Ja, det var verkligen en nyttig film!

Servona för alla roder har bekymrat mig eftersom planet kommer att bli översköljt av vatten vid många starter. Nu behöver jag inte köpa vattentäta servon om jag inte vill.

Vattensäkring av ESC var intressant. Tänkte täta med silikon i krympslangen men långsamhärdande epoxy rinner in bättre. När krympslangen är borta kan man ju passa på att titta hur stora kondingar tillverkaren har använt i ESC.

En fråga blir förstås var CorrosionX är för nå't men det går säkert att snoka rätt på med hjälp av Google. Man kan ju inte kladda på vilken Tectyl som helst.

Tack Jocke!
Lars

Ålänning
2015-01-05, 18:11
Hur är det med servofettet, kan det påverkas av tex saltvatten? Vissa metaller ärgar/oxiderar/rostar också.

Lars 41an
2015-02-08, 21:01
Efter stillestånd för Jul & Nyår och annat så har Catalina-bygget nu kommit igång igen.

50384
Det var knepigt att planka nära nosen eftersom det är KONKAVA dubbelkrökta ytor. Började mitt på halvorna och till en början gick det bra. Sen gällde det bara att nästa planka skall passa mot föregående. Slipa, kolla, slipa, kolla !!!

50385
Plankorna spretade isär i nosen när jag lade på flera. Med smala plankor, fuktade med vatten gick det dock bra mot kölen i mitten. Jag behövde bara lägga in två små kilar framtill. För att klara ytorna ut mot kanterna så skar jag till böjda plankor. Försökte fasa plankornas kanter för att få täta fogar men det var inte så lätt.

50386
Nu är plankningen av främre botten klar och den ser ut att vara draperad med 3 mm balsa. En ljus kil syns ovanför den ensamma byggnålen vid nosen.

50387
Två sorters klämmor kom till användning. Grovt sandpapper på en välvd slipkloss skall användas för att jämna till plankningen innan jag skall spackla.

Sen skall botten förstärkas med glasfiberväv.
/Lars

Lars 41an
2015-02-16, 20:45
Upptäckte att nosens utseende hos min förebild inte alls stämmer med ritningen som visar en klassisk Catalina. Den klassiska PBY har en platt front men G-PBYA har en snyggt avrundad nos. Se inlägg 9.

50627
Måste göra något som för tanken till plastikkirurgi. Ståltråden markerar önskad profil.

50628
Jag började med att limma på balsaklossar som jag sen skall snida till. Jag har också börjat spackla gropar med epoxy och grå mikroballonger. Det lär bli en hel del slipande...

Lars

Lars 41an
2015-02-18, 21:04
När jag började Catalina-bygget sa en god vän åt mig ”Bygg fort!” Under den första månaden gick det fort framåt men sen fick jag tankar på annat. Nu är bygget igång igen och jag rapporterar vartefter det går framåt. Hoppas att ni och jag håller ut ända till målet.

50662
Här är nosens undersida formad och jag har börjat planka kroppssidorna med 2 mm balsa. Efter kompletterande spackling och finslipning är nu botten klar för glasning.

50663
Här har jag klippt till två glasfiberstycken och lagt dem på främre resp. bakre bottenytan.

50664
Jag klädde botten med 105 g glasfiber och epoxy. Vikten ökade med 65 g till 1375 g. Engångspenseln använde jag för att lägga epoxy på de lutande ytorna. På vågräta ytor kan jag hälla en sträng med epoxy ur creme fraiche burken, vilket går snabbare. Plastkortet är idealiskt för att sprida ut epoxyn till ett jämntjockt skikt. Biltemas lamineringsepoxy fungerar bra för mig. Det blir slipbart efter ett dygn men man bör vänta två dygn och vattenslipa med nitrilhandskar om det är stora ytor.

En fråga till mästerbyggarna: Måste jag sprutspackla epoxy-ytan omgående när epoxyn har hårdnat eller kan jag vänta(en månad...? :concern:) tills hela kroppen är glasad?

Lars

ivve
2015-02-18, 21:54
Hel Lars

Har ingen som helst betydelse hur länge du väntar. Skall bli intressant att se din Catalina färdig. Lycka till med bygget.

Thomas
2015-02-18, 21:56
Himla skitsnyggt!
Keep on!

Lars 41an
2015-02-19, 18:53
Himla skitsnyggt!
Keep on!

Tack Thomas!

Sen var det dags att foga ihop akterpartiet och planka det. Frågade mig: hur skall det egentligen se ut?
Det är inte vanligt med bilder på den kroppsdelen men Google hjälpte mig

50668
Så här ser G-PBYA ut bakifrån. Jag kunde till min glädje se att undersidan av aktern består av två stora plana ytor. För att underlätta produktionen har Consolidated gjort de böjda plåtarna längs kanten med samma rundningsradie nästan hela vägen. Enkelkrökta ytor!:):):)

50665
Min modell såg ut så här på undersidan.

50666
Jag kunde alltså roa mig med att slipa två spant så att de har räta linjer fram till böjen.

50667
Det blev 3 mm balsa på den här delen också. Det är långt mellan spanten och undersidan bör vara tålig…”Nothing short of right is right” som Consolidateds motto var.

Fortsättning följer / Lars

Lars 41an
2015-02-25, 23:16
Plankningen fortsätter sakta men säkert...det var en del pyssel för att få listerna att passa runt de "enkelkrökta" kanterna upp mot kroppssidorna.

5085150852
Jag har nu kommit så långt att jag måste bygga från ovansidan.

5084950850
Dags att bygga en vagga som också kan användas när Catalinan skall klargöras på stranden.

Fortsättning följer...

Thomas
2015-02-26, 06:38
Det ser sk*tsnyggt ut!

mogge
2015-02-26, 12:24
Bara så bra. Kul med innovativa lösningar även om det innebär Rubank. Ser verkligen fint ut. Vikt?
/M

Lars 41an
2015-02-26, 21:08
Vagga-bygget är klart!

Detta tillbehör är improviserat, byggt på en gammal idé, av tillgängligt material. För Mogges skull gjorde jag ett hål med handverktyg men de andra tre är skurna med het skärtråd, vilket också är en Mogge-favorit.

50874
Bilderna igår visar hur jag tejpade fast plywoodmallar för bottens konturer. Här syns resultatet när jag har grovskurit ett halvt uttag i taget. Finjustering gjorde jag med morakniv och slipkloss.

50873
Jag gjorde två aluminiumplåtar som sitter med stora knappnålar. Den andra plåten sitter på baksidan av XPS-plastskivan. Det var förstås lite jobb med plåtarna men de kommer att återanvändas när jag skall montera papphylsorna för vingröret.

50872
Nu är det färdigskuret och slipat för den här gången. Två papprör ligger på byggjiggen och väntar. Många verktyg har kommit till användning.

50871
Hålet till höger är borrat med en stump 30 mm el-rör(VP-rör) som är filat taggigt i den synliga änden. Sen filade jag försiktigt upp hålet med en rund Permagrit-fil. Till sist svepte jag sandpapper #60 runt el-röret och slipade hålet. Det blev nästan lika bra som det vänstra.

50870
Så är då vaggan ihoplimmad med PU-lim.

50869
Nu har jag ingen användning för byggjiggen mer. Den är 169x54 cm. Är det någon som vill ha den?

Lars

P.S. Kroppen väger nu c:a 1400 gram. Totalt bedömer jag fortfarande att Catalinan skall komma att väga 8-9 kg. D.S.

Lars 41an
2015-03-02, 22:44
"Annat" har kommit emellan sen sist, bland annat en resa till Västergötland. Besökte MBS i Herrljunga och jag måste säga att jag är imponerad av sortimentet. Här finns det mesta som en scratch-byggare behöver: verktyg, många sorters lim, spackel, glasfiber och förstås balsa i fin kvalité. Nog med smygreklam...

Några saker måste göras innan jag kan gå uppåt med plankningen.
50962
Tillverkade först två plåtremsor. Det var hårt att fila i gammal duralplåt.

50960
Borrade hål i de stora spanten för att skruva fast vingstöttefästena. Hålen blev på sne' men va' gör de'?

50961
Här är fästena skruvlimmade. De här tre spanten och skivorna som landställen skall sitta i väger tillsammans 370g. Det är 38% av summa vikt för alla plywood-delar som är 960 gram. Fästskivan för vingmitten tillkommer vilket jag ser fram mot att få på plats.

Lars

Thomas
2015-03-04, 06:37
Sicket plockepinn!!
Men snyggt blir'e...

Snickarjävel´n
2015-03-04, 12:48
Snyggt Lars..

Lars 41an
2015-03-04, 19:42
Tack Snickarn och Thomas!
Eftersom Thomas skrev "plockepinn" så måste jag avslöja vad jag gjorde i januari i st. f. att planka Catalinan.

51001
Jag byggde för 2:a gången en SEMO-Cub. Förra gången var jag 12 år och hade fått en byggsats i skala 1:20 av min ambitiöse far. Allt skars ut ur tre 2 mm balsaflak. Listerna var redan skurna utom den sista centimetern så det var bara att pilla isär dem och börja. Den här gången hade jag förstorat ritningen 1,41 ggr så det blev skala 1:14 och 3mm lister.

Kunde inte motstå frestelsen...
Lars

ivve
2015-03-04, 20:08
Tack Snickarn och Thomas!
Eftersom Thomas skrev "plockepinn" så måste jag avslöja vad jag gjorde i januari i st. f. att planka Catalinan.

51001
Jag byggde för 2:a gången en SEMO-Cub. Förra gången var jag 12 år och hade fått en byggsats i skala 1:20 av min ambitiöse far. Allt skars ut ur tre 2 mm balsaflak. Listerna var redan skurna utom den sista centimetern så det var bara att pilla isär dem och börja. Den här gången hade jag förstorat ritningen 1,41 ggr så det blev skala 1:14 och 3mm lister.

Kunde inte motstå frestelsen...
Lars

Roligt bygge Lars. Ser kul ut. Roligt med pinnbyggen. Håller själv på med ett liknade projekt.
Super cub, spännvidd 1,5m.
51002 51003

Thomas
2015-03-04, 20:57
WOW!!
En CUB!! (till....)
*Ironi*

Flahultarn
2015-03-04, 21:45
WOW!!
En CUB!! (till....)
*Ironi*Inget ont om cubar här, då vet man inte vad so... Du må säga vad Du vill Thomas, men det är nåt speciellt med dem trots allt.

ivve
2015-03-05, 08:16
Hej Lars.

Hur ser det ut med pondracern du byggde och som flög så fint när jag såg den i Södertälje ? Lever den fortfarande ?
Din gamla Seabee har fått ett nytt liv här i Norrtälje numera, men det känner du väl till.

ivve
2015-03-05, 09:48
Hej igen Lars.

Hittade en länk som kanske kan va av intresse för dig.

http://www.rcgroups.com/forums/showthread.php?t=710485&page=188#post30964294

ivve
2015-03-05, 09:58
Här får du en till som kan va kul att studera !

http://www.rcgroups.com/forums/showthread.php?t=1852750

mogge
2015-03-05, 11:54
Bara så trevligt att man kan vara behjälplig vid något tillfälle! Den Catalinan kommer nog att bli så fin.Tänk om jag skulle få lusten tillbaka. Reste kors och tvärs runt jordklotet och lagade oljetankers av bibliska dimensioner, oljeplattforrmar, snickerimaskiner och endast gud vet vad. Väl hemma så bodde jag i garaget och byggde plan. Säg den lycka som varar! Radioapparaterna på den tiden hade en del övrigt att önska, så många av dom fina Beech staggerwings, FW-190-Me 109 satt som spett ner i mossen. Då var det nära till tårarna. Speciellt den av en Karlskrona bo byggda Crusader som la sig efter start i en svag högersväng och gick i backen så det dammade. Då var det nära att jag lade av för att börja gå med gåstavar.Av en händelse bodde jag granne med Timo på Hobbyborgen i Klavreström. Han försåg mig med flygplan och radios. Därefter har jag så vitt jag vet inte smällt ett endaste plan. Förutom då när Puggen och jag dogfightas. Så lycka till Alla Ni Bokis,Thomas Larsa 41 Ivve. Ingen nämnd ingen glömd.Ni är värda allt beröm ni kan få. Så kul att se er på träffarna.
Läser era insändare med intresse , samt kluriga lösningar.
/M

Lars 41an
2015-03-05, 20:53
Hej Lars.

Hur ser det ut med pondracern du byggde och som flög så fint när jag såg den i Södertälje ? Lever den fortfarande ?
Din gamla Seabee har fått ett nytt liv här i Norrtälje numera, men det känner du väl till.

51026
Min Pond Racer har gått samma öde till mötes som förebilden -- flög 10 gånger och sen totalhaveri. Förebilden tog eld men så dramatiskt var det inte för min modell. Jag flög bättre än i Södertälje (TACK!) på hemmafältet en dag. Ena motorn stannade när jag var långt bort på medvindslinjen inför landning. Hörde inte motorerna som gick på tomgång för att farten skulle sjunka. När jag drog på lite för att svänga mot baslinjen gick det inte alls som jag hade tänkt mig...en ek stod i vägen.

51027
Seabeen flög jag många gånger med, mest från vatten men på denna bild en varm dag i Laxå.
Jag träffade Christer F i Ripa i somras och hörde att Seabeen flyger än. Den var lite tung och startade därför skalariktigt från vatten. Sen flög den bra - härligt med sjöflyg - måste jobba flitigt med Catalinan.

Tack för länkarna till Ivan Pettigrews Catalina!
Han gör väldigt lätta konstruktioner. Jag måste tänka till när jag skall rita vingens mittdel med motorinstallationer. Det får inte bli för tungt. Mycket att läsa i länkarna, där finns t.o.m. en skiss på huvudställ som man kan bygga själv med handverktyg. Det gillar jag.:)

Lars

Sweeper
2015-03-06, 08:18
Härligt att se ännu en Catalina byggas ihop! Snyggt bygge! :)


Göran

Lars 41an
2015-03-10, 22:29
Härligt att se ännu en Catalina byggas ihop! Snyggt bygge! :)


Göran

Tack Göran!
Jag jobbar på med plankning av kroppssidorna men sån't går sakta. Rapport kommer snart...

Och tack Ivve för inspirationen som du gav mig i Sweepers Catalina-tråd. Härligt att se fina landningar och splash-and-go. Ivan Pettigrews Catalina är lätt med sina 5 kg inkl. batteri. Den saknar visserligen landningsställ men 5 kg är bra ändå. Men vilken lång och spetsig nos den har! Näsans form har stor betydelse för utseendet.

Lars

ivve
2015-03-11, 17:32
Hej Lars.

Håller med dig om att den den ser väldigt märklig ut i nosen. Visserligen förvillar den svarta målningen en del, men den ser ändå märklig ut.

Kanske beställer en ritning. Går ju alltid att rätta till felen. Pettigrews ritningar brukar ha en hel del fel här o där. Har nu byggt fyra st modeller och alla har en hel del kompromisser. Så är man ute efter exakt skala så ska man nog välja något annat.
Men dom är alla väldigt lätt konstruerade samt flyger oerhört bra.

Lars 41an
2015-03-21, 18:32
Idag är det 80 år sen den första Catalinan flög. Den hette XP3Y-1 och lämnades över till US Navy efter en veckas provflygning av Consolidateds testpilot Bill Wheatley. (Coolt att lämna bort nya kärran efter en vecka!!) En bild på XP3Y-1 med förväntansfulla åskådare finns här:
https://www.flickr.com/photos/sdasmarchives/16348201622/in/photostream/

På födelsedagen kan det ju vara passande att jag visar mina små framsteg.

51348
Innan jag plankar mera måste jag sätta in en kabelkanal i ryggen på Catalinan. Ett servo för sidroder och två servon för höjdroder skall sitta i stjärten.

51349
Här hänger kanalen på plats och främre delen sticker upp i vingsadeln. Mottagaren skall så småningom sitta i vingens mitt.

51350
Fenan måste också sitta på plats innan jag kan limma fast kabelkanalen. Två förlängda longeronger är nylimmade.

Det gick åt en del tänkande och pillande för att göra detta. Vore trist om allt står på ritningen...
Lars

Lars 41an
2015-03-27, 17:26
Så är då pillandet med kabelkanalen klart.:)

51465
Framtill skymtar den när den går upp genom vingsadeln.

51466
Baktill mynnar den under fästet för sidroderservot.

Bygget av min Lillcub, skala 1:20, i januari var en bra övning inför pillandet med kabelkanalen.
51467
Lillcuben blev så här och den väntar fortfarande på vindstilla för att provflygas.

51464
Stommen till fenan är också klar. Den är till stor del byggd i 3 mm lätt plywood. Stabilisatorn skall sitta mellan de två spryglarna i mitten, som jag medvetet har gjort parallella med ryggbalken. Nu är jag tveksam om vilken anfallsvinkel stabben skall ha. Någon som vet?

Lars

Fyhren
2015-03-27, 17:36
Hej Lars

På mitt Gee Bee-bygge visas på ritningen en kraftig vinkel på stabben som jag är mycket tveksam till så jag gjorde ett lite större mellanrum till stabben än precis stabbens tjocklek så jag kan palla i mellan lite trä och således ändra anfallsvinkeln på stabben - kanske kan funka på en catalina också. Man kan ju sen när man hittat rätt vinkel snygga till "hålet " som blir över.

På Gee Bee:n visas på ritningen en anfallsvinkel som skulle ge "nose down" vilket jag bedömer osannolikt med tanke på att både kroppen och de stora hjulkåporna bör ge ett kraftigt "nos down" moment också. Jag tycker det känns osäkert med allt annat än neutral vinkel på en stabbe...

Hälsningar
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

Sweeper
2015-03-27, 19:12
Stommen till fenan är också klar. Den är till stor del byggd i 3 mm lätt plywood. Stabilisatorn skall sitta mellan de två spryglarna i mitten, som jag medvetet har gjort parallella med ryggbalken. Nu är jag tveksam om vilken anfallsvinkel stabben skall ha. Någon som vet?

Lars

Om du vill så kan jag kan kolla anfallvinkeln på mina ritningar?


Göran

Lars 41an
2015-03-27, 22:10
Hej Lars

På mitt Gee Bee-bygge visas på ritningen en kraftig vinkel på stabben som jag är mycket tveksam till så jag gjorde ett lite större mellanrum till stabben än precis stabbens tjocklek så jag kan palla i mellan lite trä och således ändra anfallsvinkeln på stabben - kanske kan funka på en catalina också. Man kan ju sen när man hittat rätt vinkel snygga till "hålet " som blir över.

På Gee Bee:n visas på ritningen en anfallsvinkel som skulle ge "nose down" vilket jag bedömer osannolikt med tanke på att både kroppen och de stora hjulkåporna bör ge ett kraftigt "nos down" moment också. Jag tycker det känns osäkert med allt annat än neutral vinkel på en stabbe...

Hälsningar
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

Hej Peder!

Precis så ser det ut på min Catalinaritning och jag känner liksom du osäkerhet. Jag brukar sätta stabben neutralt och ändra vingens anfallsvinkel om det behövs. Har sett en film om en australisk jättemodell av PBY och den flög med nosen neråt.

Lars

Lars 41an
2015-03-27, 22:13
Om du vill så kan jag kan kolla anfallvinkeln på mina ritningar?


Göran


Ja Göran, det får du gärna göra om du har tid fast du har mycket på gång i din flygplansfabrik.

Lars

Sweeper
2015-03-28, 15:58
Nu har jag kollat vad mina ritningar visar.

Stabben skall luta 4 grader uppåt.
Huvudvingen skall luta 6 grader uppåt.

Jag hoppas att detta hjälper. :)


Göran

mogge
2015-03-28, 16:03
Det ser ju riktigt fint ut. Impad
Mogge

Lars 41an
2015-03-28, 21:52
Nu har jag kollat vad mina ritningar visar.

Stabben skall luta 4 grader uppåt.
Huvudvingen skall luta 6 grader uppåt.

Jag hoppas att detta hjälper. :)


Göran


Det betyder två graders skillnad mellan stabbe och huvudvinge. Kollade på https://www.youtube.com/watch?v=gsFt4rlynkU
hur Sturla Snorrasons Catalina ser ut och vilken attityd den har under flygning. Modellen ligger bra i luften men Sturla använder mycket höjdroder före sättningen.
Den gamle Catalinaflygarens råd för start från vatten är tänkvärt:
"When you take off from water you put her to the step to gain sufficient speed and then you have to pull hard."
När de sen lyfte modellen över en flygplansvinge i hangaren kunde jag se anfallsvinklarna som du gav mig.

Tack Göran!

Lars 41an
2015-03-28, 22:02
Det ser ju riktigt fint ut. Impad
Mogge

Tack Mogge, jag jobbar på och löser, med hjälp från Göran, Peder m.fl problemen vartefter de dyker upp. Ser fram mot mera grovjobb och mindre pillande nu.

Lars

P.S. Jag provflög Lillcuben idag och det gick bra. Motorn drar 24W men så mkt kunde jag inte "gasa på". Den flyger bra med mindre än 100 W/kg. Lovar gott för Catalinan som också har generös vingyta. Cubic wing load 8,6 resp. 10,6. D.S.

Lars 41an
2015-03-29, 23:37
Hej!

Mätte idag upp anfallsvinklarna på min MJD-ritning. Stabben har 3 grader och vingen har 6 grader. De här höga anfallsvinklrna är nog hämtade från förebilden i skala 1:1. Tidigare har jag bara "tyckt" att det ser mycket ut. Jag tänker montera stabben med +1 grad anfallsvinkel, ändringsbar enligt Peders tips. Vingen tänker jag ge 4 grader till att börja med. Den är ju lätt att palla under om 4 grader inte är bra.

Lars

Lars 41an
2015-05-28, 22:48
Innan jag går vidare med plankningen ville jag fylla mellanrummen i "tornet". Jag skar till 8 bitar av hård cellplast XPS med hjälp av värmetråd och brytbladskniv. Sen limmade jag in bitarna och i morgon får jag se hur mycket lim som har jäst ut. Limmet kanske fyller hålen för vingfastsättningsskruvarna också....:concern:
5258752588

När plankningen är klar skall jag inte planka tornet med balsa. Jag fick nog av dubbelkrökta, konkava, ytor när jag plankade skrovets botten. Tornet skall kläs med med glasfiber så att ytan blir stabil.

Lars

Lars 41an
2015-06-04, 23:01
Idag var det perfekt väder för att slipa cellplast utomhus. Solen gav släpljus och blåsten förpassade XPS-dammet till grannens häck.
52670
Så här såg cellplasten ut efter att jag hade täljt den med brytbladskniv.

52671
Grovslipad med vasst 60-papper runt en hård slipkloss och sedan finslipad med vasst 120-papper runt en lagom stor hushållsrulle. Man får vara lätt på handen men med vasst sandpapper kan man få bra avverkning utan att cellplasten rivs sönder.

52672
I närbild ser tornet ut så här. Det sitter hårt polyuretanlim i spåren på spantens kanter. Jag måste spackla dessa spår och sen blir utsidan så bred som den skulle vara ned tunn balsaplankning. Lite tur skall man ha.:):)
Kanske kan man spackla med Biltemas epoxikitt -- har aldrig provat det.

52673
Här syns verktygen och hur jag har hakat upp skrovet för att det inte skall blåsa av bordet i den förliga vinden.

Lars

Thomas
2015-06-05, 06:38
Det blir ju sk*tsnyggt!!
Gediget hantverk...

Lars 41an
2015-06-24, 23:18
Medan jag samlade kraft för fortsatt plankning kollade jag att övergången mellan kroppssida och kabintak blir bra.

53041
Jag slipade av taklisterna lite och limmade fast två balsaremsor som kroppssidornas plankning kan ansluta till.
53042
Kabinhuven, som jag har köpt från Vintage R/C Plans, ser ut att vara för bred framtill. Vi får se vad jag kan göra åt det – måste snart bygga luckan som den skall sitta på.

53043
Jag studerade också alternativ till kant-i-kant plankning. Det jag har gjort hittills på Catalinan har gett ojämnt resultat som kommer att medföra mycket spackling och slipning. Bilden visar också hjulhuset som jag har lackat med lamineringsepoxy.

53044
Ett alternativ är överlappande plankning. Bilden visar, i tvärsnitt, hur man limmar avfasade ribbor nedifrån och upp. Jag inser att det blir mycket balsa som måste slipas bort men resultatet kan bli fint och starkt. Är det någon av er som har provat detta?

Lars

senmathal
2015-06-24, 23:22
Klinkbyggda brukar ju båtar vara.

/Mats

senmathal
2015-06-24, 23:23
Felaktigt inlägg.

Sweeper
2015-06-25, 06:53
Det ser verkligen snyggt ut Lars!:applouse:

När jag plankar med lister så gör jag så här:

52990

Det kräver lite jobb, men är man noga vilket du verkligen är, så blir det avsevärt mindre slipning som behöver göras eftersom fogarna mellan listerna minimeras. :)

När jag plankade min Catalina så använde jag stora flakbitar i så stor utsträckning som möjligt....där det var möjligt....vilket även det sparar in på slipningen. :)


Göran

Lars 41an
2015-06-26, 22:41
Det ser verkligen snyggt ut Lars!:applouse:

När jag plankar med lister så gör jag så här:

52990

Det kräver lite jobb, men är man noga vilket du verkligen är, så blir det avsevärt mindre slipning som behöver göras eftersom fogarna mellan listerna minimeras. :)

När jag plankade min Catalina så använde jag stora flakbitar i så stor utsträckning som möjligt....där det var möjligt....vilket även det sparar in på slipningen. :)


Göran


Tack Göran för tipset, ett nytt sätt att använda listskäraren!

Jag kommer att skära lister på det sättet när jag skall planka den avsmalnande delen fram mot nosen. Först tänker jag dock planka bakkroppen i tre stora flak. Bakkroppens ovansida är cylindrisk så det skall gå bra vilket konstruktören Mats Johansson MJD också har föreslagit.

53019
Nu har jag gjort prov med att böja 2 mm balsa runt en 170 mm motorkåpa. Båda remsorna är skurna intill varandra ur samma balsaflak. Remsan märkt V är sen sprayad med vatten och remsan märkt F är sprayad med AJAX fönsterputs.
53020
Efter en halv dags torkning lossade jag gummibanden och lade upp provbitarna på skrovet. AJAX-biten behåller böjningen bättre. Skillnaden är dock så liten att vattenspray får duga för den här måttliga böjningen. AJAX är en fördel när man skall böja maximalt.

Fortsättning följer…
Lars

Lars 41an
2015-06-28, 23:11
Syftet med att böja balsaflaken innan jag limmar fast dem är att fogarna längs flaken inte skall gå i vågor eller sticka ut. Alla längsgående fogar kommer inte att ligga över longeronger så fogen måste bli föreningen av två parallella kanter. Om en plankningsfog skulle sticka ut så blev jag tvungen att slipa ned den och då skulle den bli svagare.:stupido2:

Jag bestämde mig för att böja runt ett 150 mm rör, vilket jag inte har. Det närmaste jag kom på Byggmax var ett 150 mm papprör för att gjuta betongplintar. Tyvärr var det bara 800 mm långt och mina balsaflak är 1000 mm. Lösningen på problemet var att ta fram redskapen för att skära cellplast.
53045
En 100 mm EPS-skiva har stått och väntat i två år på att komma till användning. Varmtrådssåg, trävinklar vid bordskanten, en 150 mm masonitrondell och fyra 1 mm nålar låg också och väntade.

5304653047
Jag skar av en lagom bred bit av cellplasten för att göra en böjmall. Nålade fast halvcirkelmallarna och stöttade cellplastremsan med fyra tvingar. Strömaggregatet står på ett bord i bakgrunden. De gamla blyackarna som har suttit i mekboxen tjänar bara som tyngder för att hålla arbetsstycket på plats.
(I mekboxen sitter det numera ett 3S - 3,7 Ah LiPo.)

53048
Ett raskt snitt med 70 Watt i tråden och stadig sträckning av den så hade jag gjort mig en meterlång böjmall med 75 mm radie.:)

53049
Många gummiband (egentligen avsedda för vingfastsättning) fick göra gemensam tjänst för att hålla balsaflaket på plats. Elastisk binda är bättre för det ger inga tryckmärken på balsaträet men man tager vad man haver. Sen duschade jag paketet ordentligt med vatten och lade det på tork över natten.

53050
Efter en natts och en dags torkning har jag nu två balsaskal. De kräver lite justering i nedre kanten för att passa till befintlig bordläggning.

Det var detta lilla delprojekt på Catalina-bygget.
Lars

Lars 41an
2015-07-07, 23:09
Sen sist har det blivit mycket flygning och lite bygge. De senaste dagarna med +30oC var det skönare i hobbyverksta’n.:):):)

53208
Balsaskalen var inte så lätta att montera som jag hade tänkt mig. Bakkroppens form är inte riktigt som en cylinders mantelyta. Många nålar hjälpte till att hålla skalet kant i kant med översta plankan. Jag sprutade på lite vatten så blev skalet mera följsamt. Höll också koll på att kroppen inte vred sig. En extra bonus här var att tryckmärkena från gummibanden gick bort tack vare vattnet.

5320953210
Efter några timmars torktid tog jag bort nålar och klämmor. Det ser lovande ut.

53212
Jag gjorde likadant på vänster sida och den blivande fenan står fortfarande rakt upp.

5321353214
När det blev dags för ryggflaket så brydde jag mig inte om att böja 2 mm flaket runt böjmallen. Detta flak är jämnbrett och bara 60 cm långt. När jag skar till och slipade kanterna blev flaket en mm för smalt. Jag strök lim på alla spant, lister och kanter och sprutade sen vatten på flaket. Det böjde sig lagom och svällde så att det fyllde ut springorna. Tur igen!

5320753211
Resultatet ser bra ut men man kan fråga sig om det gick fortare än att planka. Lärorikt var det i alla fall. Tekniken med böjmall är säkert bra vid hårdare böjning eller om jag hade gjort detta med 3 mm balsa. Vattensprutan gör underverk!

Nu måste jag göra resten med plankning enligt metoden som Göran visade i inlägg 81.
Lars

Ålänning
2015-07-08, 20:09
Snyggt. =) Jag brukar använda vanlig målartejp för att pressa fast balsaflak på såna där ytor.

Lars 41an
2015-09-02, 21:58
Hösten har börjat och Catalinabygget går vidare. Plankning av kroppen är nu klar.

54333
Främre delen av kroppen är plankad med 2 mm balsaremsor, 9-15 mm breda. Kabintaket gick att täcka med en bred bit av ett balsaflak.

54334
Nosen ser ut så här i närbild. Det blir en hel del spackling och slipning.

I detta skick väger kroppen 1975 gram. Det skall bli intressant att se hur vikten ökar med stjärtplan, glasning och målning.
Lars

Snickarjävel´n
2015-09-03, 12:37
Snyggt som satan Lars :applouse:

Lars 41an
2015-09-03, 22:20
Snyggt som satan Lars :applouse:

Tack för de värmande orden. De underlättar vägen mot målet...

Nu har jag vänt kroppen och tittar på bakdelen. Där måste jag stoppa in tre vattentäta servon, ett i fenroten för sidorodret och ett i vardera halvan av stabben. Sen skall det vara 4 vattentäta servon i vingarna också.

Förslag på vattentäta servon önskas.
Lars

Thomas
2015-09-03, 22:24
Härligt med ett redigt gammeldags träbygge!

Lars 41an
2015-09-27, 22:31
Dagarna blir kortare och byggkvällarna blir längre. Det börjar hända lite med Catalinabygget.
Jag bestämde mig för att montera stabben med justerbar anfallsvinkel och köpte ett Strongal vingrör med monteringshylsa. Sen blev det mycket tänkande för att kunna installera stabben och servona.

54755
Till slut gjorde jag en skiss och sen gick det lättare att komma igång.

54756
Så här är utgångsläget. Stabben skall sitta mellan det två plywoodspryglarna med 15 mm mellanrum. De 4 pinnarna av 4x4 mm furu skall användas till sarg för en lucka så att jag kan komma åt sidroderservot.

54757
I närbild ser det ut så här. Det var tänkt att ett servo av standardstorlek skall sitta här men det blir nog inte på det sättet…. Aj då, här syns en springa som måste fyllas med epoxy och mikroballonger. Slarv vid plankningen!!!

54758
Här börjar sargen ta form. Jag har borrat ett hål för höjdroderservonas kablar. En trekantkloss som skall hjälpa servokablarna att hitta rätt skymtar upptill vid höjdroderkabeln.

54759
Nu har hylsan för ”stabb-röret” och stödbocken för inställning av framkanten limmats fast med epoxy. Då ser jag att stabben, som skall bli 25 mm tjock, kommer att täcka för övre delen av luckans karm.

54760
Alltså blev jag tvungen att sänka den övre karmen. Mera furupinnar samt balsapinnar som fästkant för balsaklädseln.
Innan det blev för trångt lödde jag fast kontakter för servona.

Fortsättning följer,
Lars

Lars 41an
2015-10-02, 22:15
Nu är fenan klar för att täckas med 2 mm balsa. Det skall också sitta balsaklossar i gångjärnslinjen som gör att fenan och sidrodret inte kommer att se ut som på NÅGOT annat flygplan. Märklig konstruktion av Consolidated i början av 30-talet!

54827
Denna plankade kropp med många plywooddelar väger nu 2 kg och jag anar att modellen kommer att bli baktung. Varje extra gram i stjärten måste kompenseras med 2 gram i nosen. Det gör att dessa fem balsabitar kommer att kosta 48 g på totalvikten. I fortsättningen kommer det att bli några avsteg från mitt vanliga sätt att bygga skalamodeller som blir för tunga.

54828
De långa klossarna är på plats och balsatrianglar i olika storlekar ligger på ritningen.

54829
Första steget av täckning blir så här mycket eftersom balsaflaken är 100 mm breda. Här hänger de flaken på prov.

54830
Här är hela täckningen nylimmad. Skönt att slippa plankandet!

54831
När jag limmade de återstående klossarna för upphängning av sidrodret använde jag tejp för att hålla dem på plats. En balsaskiva täcker nedre delen av fenans styrbordssida.

54832
Babords sida ser ut så här när limmet har torkat. Nu har jag roat mig med att slipa fenans täckning och en stor del av bakkroppens plankning. Det blev så fint att jag snarast vill bygga fenans framkant. Jag hittade några grova och lätta balsabitar som får duga till framkanten. Fenan är tillräckligt stabil som den är så vikten är viktigare än styrkan.

Lars

Lars 41an
2015-10-04, 22:55
Efter en dag med vindstilla och några lyckade landningar så är det dags att rapportera från delprojekt FENAN.

54871
Här har jag byggt ut fenan framåt med en (skarvad) framkantslist, två klossar i mitten och två på vardera sidan.

54872
I närbild ser det ut så här.

54873
Dagens påbyggnad är ytterligare två klotsar...

54874
..och här är de täljda till önskad form.

De tre klotsarna på vardera sidan borde ha varit EN på varje sida men man tager vad man haver...kunde förstås ha beställt stora klotsar och börjat med sidrodret i stället. Jag ville dock bli klar med bygget av fenan snarast och nu återstår bara två bitar. Gissa till vad!?!

Lars

Lelle
2015-10-05, 08:00
Snyggt jobbat där ! :)

Thomas
2015-10-05, 08:03
Attans tjusigt blir'e, allså!

Lars 41an
2015-10-05, 08:14
Tack Lelle & Thomas!

Nu är det slipning, spackling och lite mera slipning som gäller.

Lars

Lars 41an
2015-10-15, 22:21
Hobbyarbete då och då med sidrodret har gett resultat:

5505855059
Först skar jag till de delar som ligger på min ritning av fenan. Bakkantslisten består av 1 mm plywood och två smala bakkantslister av balsa. Plywooden är till för att övre halvan av rodret skall följa med nedre halvan där roderhornet skall sitta.

55060
Här är övre och nedre halvans delar förenade på en stödlist...

55061
och här hänger de samman med den förstärkta bakkantslisten.

55062
Sen var det dags att göra flera delar till detta unika sidroder.

55063
Nu börjar jobbet ge resultat. Alla delar i sidrodret är ihoplimmade och hålls på plats vid fenan. Ett 4 mm kolfiberrör fungerar som vridaxel. Axeln är lagrad i fyra bitar av ett vitt plaströr som syns i toppen av fenan.

Till sist klädde jag sidrodret med fyra bitar av 2 mm lätt balsa. De bitarna väger 14 g och måste kompenseras med 28 g i nosen. Jag tänker förstås att det skulle ha varit enklare och lättare med en kärna av cellplast, klädd med 1 mm balsa. Man måste dock ha fyra bitar av balsa i framkanten, fästpunkter för gångjärn och roderhorn samt den förstärkta bakkanten. Det hade inte blivit enklare men möjligen lättare tack vare 1 mm balsaklädsel. Det avgörande blir ytbehandlingen av de c:a 7 dm2. Glasfiber, epoxy och färg kommer att väga 25 g. Oracover på 7 dm2 väger 5 g. Lyxbehandling längst bak måste alltså betalas med 40 g extra i nosen … Med enbart Oracover, utan 2 mm balsa på sidrodret, skulle hela den färdiga Catalinan blic:a 100 g lättare:
14 + 28 = 42 g, 25 + 50 = 75 g, 5 +10 = 15 g, 42 + 75 – 15 = 102 g.

55064
Så här ser det ut när 25 delar har förenats till en. Oslipat väger rodret nu 57 g.

Lars

Thomas
2015-10-16, 11:28
Sicket pill-arbete!
Men snyggt blir'e, allså.
Och halva nöjet är ju att skapa något med sina egna händer....

Lars 41an
2015-10-22, 21:33
Stabilisatorn skall bli i två delar, sittande på ett 12 mm Strongal-rör. Framkantens läge skall bli justerbart så att jag kan ändra anfallsvinkeln till dess att jag kan flyga med stabbe och höjdroder i samma plan.

55217
Nu har de två balsastavarna 25 x 25 mm och avrundningar framför limmats fast med PU-lim som är förlåtande när det sväller och fyller ut springor.

55218
Undersidan ser ut så här.

55219
Dessa "hyllor" är än så länge höga framtill så att jag kan palla upp stabbens framkant med mm-brickor. Efter några flygningar skall hyllornas framkant anpassas till stabbens profil.

55220
Till sist satte jag kantskivor av 1,5 mm plywood på hyllorna. Därmed är kroppens bakdel klar. Nästa utmaning skymtar i bakgrunden.:):):)

Lars

Zazzu
2015-10-22, 21:37
Det ser bra ut Lars nu är det dags för vingar. Har du bestämt dig för vad då skall ha för motorer.


/Ulf

Lars 41an
2015-10-22, 21:50
Hej Ulf!

Först blir det de små vingarna baktill, dvs stabben med höjdroder. Sen skall jag rita in utrustning på vingarnas ritning.

Jag bestämde mig i somras för att ha 10 cc 4-taktsmotorer. Lindinger hade ett oemotståndligt erbjudande på PH.61 som sägs vara detsamma som ASP.61. Om de inte duger så får jag väl offra halva hobbybudgeten nästa år och köpa två st OS.56 Alpha.

Hoppas att du följer tråden framöver ändå, trots att du vill ha allt elektriskt nu för tiden.:icon_wink:

Lars

Lelle
2015-10-23, 08:00
Bra val av motorer, Lars. Det ska låta lite av ett sånt här flygplan. Det är enkelt med el, men man saknar ljudet. Jag har också börjat flyga el, men kommer aldrig att överge mina förbränningsmotorer. :)

ivve
2015-10-23, 10:02
Bra val av motorer, Lars. Det ska låta lite av ett sånt här flygplan. Det är enkelt med el, men man saknar ljudet. Jag har också börjat flyga el, men kommer aldrig att överge mina förbränningsmotorer. :)

Lyssna på den här Lelle. El behöver inte låta tråkigt. Ett bra sätt att avliva en twinkärra e att köra med glöd. Hehe


https://www.youtube.com/watch?v=Od9EkPBwhRM

flygrc
2015-10-23, 20:27
Min åsikt är att känslan på den typen av plan försvinner med el oavsett högtalare vilka jag bara tycker låter syntetiskt även om ovan är en bättre variant.
Ledsen om jag sårar någon men så känner jag.

Det finns lite hjälpmedel för synkningshjälp
http://www.bigplanes.nl/contents/en-uk/p1024_WIKE_RC_TwinSync_Engine_Synchronizer.html
Fast en del av utmaninen ligger i att få två riktiga nostalgiska motorer att snacka med varandra.

Oavsett vad du väljer är tråden kul att följa :)

Lars 41an
2015-10-24, 10:18
Bra tips Ivve och flygrc, Tack!

Jag har en Wike R/C TwinSync Engine Synchronizer liggande sen Pond Racer bygget. Jag satte aldrig i den trots att jag hade dragit kablar till motorerna. Tyckte det blev för mycket krångel i kärran och de två YS-motorerna hade aldrig svikit mig förr. I den situation jag var när en motor stannade så hade inte TwinSync räddat kärran (se inlägg #60) men det är ju lätt att säga i efterhand...:bawling:

I Catalinan sitter motorerna närmare varandra och installationen av TwinSync blir enklare. Det kan ju vara trevligt med motorer som sjunger bra tillsammans och duon PH.61 behöver kanske hjälp med det. :dance3:
Därför skall jag installera TwinSync den här gången.

Intressant att Down and Locked nu har tagit över produkten TwinSync från Wike R/C och att den kan köpas i Europa genom Bigplanes.nl. Jag köpte min genom Troy Built Models i USA och det var krångligt.

Lars

ivve
2015-10-24, 18:38
Bra tips Ivve och flygrc, Tack!

Jag har en Wike R/C TwinSync Engine Synchronizer liggande sen Pond Racer bygget. Jag satte aldrig i den trots att jag hade dragit kablar till motorerna. Tyckte det blev för mycket krångel i kärran och de två YS-motorerna hade aldrig svikit mig förr. I den situation jag var när en motor stannade så hade inte TwinSync räddat kärran (se inlägg #60) men det är ju lätt att säga i efterhand...:bawling:

I Catalinan sitter motorerna närmare varandra och installationen av TwinSync blir enklare. Det kan ju vara trevligt med motorer som sjunger bra tillsammans och duon PH.61 behöver kanske hjälp med det. :dance3:
Därför skall jag installera TwinSync den här gången.

Intressant att Down and Locked nu har tagit över produkten TwinSync från Wike R/C och att den kan köpas i Europa genom Bigplanes.nl. Jag köpte min genom Troy Built Models i USA och det var krångligt.

Lars


Hej Lars.

Jag köpte en twinsync en gång i tiden för att ha i min DC3a, men den kom alldrig i. Bensinmotorerna gick så fint utan så det fick bero. Twinsynken är ju även bra så tillvida att den blixtsnabbt drar ned gasen på motsvarande motor om en skulle knasa. I starten t.ex. Kan säkert rädda en o annan twinkärra.

Vad det gäller din Catalina så tror jag att den säkert är hanterbar på en motor Motorerna sitter ju som sagt väldigt nära varandra så det kan ju inte bli särskilt mycket sneddrag.

Lars 41an
2015-10-27, 20:33
Det är idag ett år sen jag startade byggtråden om Catalina i skala 1:12. Tänkte att det är dags för besättningen att provsitta kommandobryggan. Den kan också kallas styrhytt eller noslucka...

55327
Bygget av denna lilla men viktiga modul började med att jag lade ut delarna på ritningen. Jag hade förberett mig genom att köpa kabinhuv och kupor till bakkroppen från Vintage R/C Plans samt ett par Williams piloter i skala 1:12.

55328
Här är de utsågade kanterna fastlimmade på en plywoodskiva, alla av 3 mm liteply. De två furupluggarna framför piloterna skall bli bussningar för fästskruvarna. Byggbeskrivningen i Allt om Hobby ger inte många tips om hur denna styrhytt skall byggas. (Däremot finns tydlig info om hur de fällbara stödflottörerna skall monteras, så det ser jag fram mot.)

55329
Jag hade gjort två hål i spantet bakom styrhytten för länge sen. Nu har jag också limmat i två trianglar som luckans framdel skall vila på. Fästskruvarna skall gängas i trianglarna.

55330
Här är furupluggarna och sargen nylimmade. Det skulle visa sig att bakre delen av styrhytten sticker för djupt ned i skrovet. Hade jag gjort rätt så hade limklämmorna räckt även i de bakre hörnen.

När jag letade efter bilder på kabininredning så hittade jag websidan PBYrescue som innehåller många värdefulla bilder. http://www.pbyrescue.com/cutaway/engineertower.htm visar maskinistens arbetsplats. Vore kul att sitta där en gång i en timme eller så…

55331
Till sist skrapade jag upp, eller egentligen ned, spår för kabinhuven med änden på ett bågfilsblad. Passningen blev sisådär men med lite mera filande så går det att få fast kabinhuven. Den har dock fel form så jag skulle vilja dra en egen huv.

55332
Med fenan och styrhytten på plats ser nu skutan ut som en flygbåt och inte längre som en U-båt. Jag är inte nöjd med hytten men besättningen protesterar inte. Vi får se om jag använder hytten som den är för att jag behöver en noslucka, eller om jag orkar göra en hytt med bättre passform när allt annat är klart.
Nu väger kroppen 2250 gram vilket kanske är mer än beräknat. När stabben är klar kan jag göra en jämförelse med beräkningarna som jag gjorde för ett år sen.

Lars

Zazzu
2015-10-27, 21:57
Lars skall det inte vara fler rutor i kabinhuven eller hur skall du göra detta?

/Ulf

Limma lugnt.

Lars 41an
2015-10-28, 20:45
Jovisst!

Det skall vara 4 stora och 4 små rutor på varje halva av kabinhuven, summa 16 rutor. Plasthuven som jag köpte har inga markeringar för spröjs. Problemen med den huven är att den är för rundad från taket ned mot vindrutan och att den är bredare framtill.
Catalinans cockpit har parallella sidor. Några versioner har 6+6 små rutor i taket.

553575535855359
Det var inte lätt att hitta en bild av Catalinan från ovan, och så hade jag turen att hitta en bild på G-PBYA, som är förebild för mitt bygge. Bilden kommer från http://www.dailykos.com/story/2015/03/05/1367210/-Ugly-Duckling-PBY-Catalina

Jag har tre alternativ för att få till en huv:
- Sätta spröjs på den befintliga huven genom att limma på vita pappersremsor.
- Göra en plugg med rätt form och dra en egen huv. Spröjsa den som ovan. Skalariktigt!
- Göra en plugg som ger formen för cockpithuv och sarg, dvs hela området för nosluckan. Stabilt!

Detta är en modell i skala 1:12 så spröjsen kan inte vara för tjocka. För modeller i t.ex skala 1:6 kan man använda 0,4 mm plywood som spröjs. Målas med fördel innan man limmar fast remsorna. Jag har provat att göra det efter...:blush::blush:
På 1/4-skala modeller kan man limma tunna plywoodremsor på pluggen så att man får "ingjutna" spröjs. Sen har man nöjet att maskera fönsterrutorna innan man målar...

Lars

Lars 41an
2015-11-15, 09:35
Catalina-bygget går vidare, nu med bygge av stabilisatorn. Den skall bli i två halvor, monterade på ett 12 mm vingrör och med ett höjdroder-servo i vardera halvan.

5565455653
Eftersom jag gillar cellplastvingar så skall stabben bli av cellplast. Började med att skära till två 350 mm långa bitar ur en 30 mm EPS-skiva. Skärmallarna är av plåt denna gång eftersom det måste bli noggrann skärning med 0,4 mm värmetråd. Noggrannt eftersom det är små "vingar" och för att bakkanten skall vara avrundad vid stabspetsen.

55652
När jag skär stabbhalvans ena sida har jag spänt fast det vita ämnet i en "backe" av lila XPS-cellplast. Bakänden av stabspetsens skärmall är nu fastnålad 3 mm under ämnets centrumlinje, i höjd med centrumlinjen i den oböjda delen av ämnet. När jag skär stabbhalvans andra sida har jag en XPS-backe som böjer åt andra hållet och jag flyttar då nålen 3 mm åt andra hållet.

Krångligt? Ja, men jag hade XPS-backarna sen en tidigare övning denna teknik. Det ultimata målet är att göra cellplastvingar till en 2 meters Spitfire, men det får bli nästa vinter.

55651
Så är då den första cellplastkärnan klar och försedd med 1 mm plywood kant. Hål för "vingrör" och servokabel syns i plywooden.

55650
Varje sida skall täckas med fanér gjort av tre bitar 1 mm balsaflak som är sammantejpade på utsidan. Till vänster syns en insida som har fått ett tunt lager PU-lim och en lätt dusch med vatten. Cellplastkärnan ligger redo ovanför det våta faneret.

55649
Så ligger då äntligen stabbhalvan i press och det är bara att vänta...

55648
Efter ytterligare en pressning har jag nu två stabbhalvor att jobba vidare med.

Lars

Zazzu
2015-11-15, 19:24
Jag har sett ena stabbhalvan och det ser mycket bra ut. Jobba på!

/Ulf

Fluf
2015-11-15, 19:30
Syftet med backen är att när materialet slappnar av så skall den ha en liten knäck?

Lars 41an
2015-11-17, 13:31
Syftet med backen är att när materialet slappnar av så skall den ha en liten knäck?

Hej,

Syftet med backen är att kunna göra cellplastvingar med dubbelkrökt yta. Det vita cellplaststycket som skall bli vingens kärna ligger i böj när jag skär med en tråd som är en rät linje. Det blir, innan materialet slappnar av, en enkelkrökt yta som motsvarar skärmallarna. Sen har man en kärna och ett skal för pressning med likformiga dubbelkrökta ytor. För att faneret skall kunna formas dubbelkrökt måste materialet vara plastiskt vilket abachi inte är. Därför använder jag 1 mm balsa som också minimerar vikten i aktern.:)


Jag har nu börjat med stabbspetsarna där jag också jagar vikt. De blir lite ihåliga med en remsa av 1 mm plywood i mitten.

55698
Sen blir det tre skikt av 3 mm balsa över och under plywoodremsan. Bilden visar också framkantslister och 6 mm balsa för roderkanter.

55699
Här är tre skikt limmade med ett lim som går bra att slipa,

55700
och så ser limningen ut på insidan. Plywoodremsan går in i en skåra som jag sågade i bakkant och i framkant.

Lars

Fyhren
2015-11-17, 18:49
Hej Lars

Jag brukar göra vingspetsar av friggo (för att spara vikt ) när man ändå skall klä vingen med glasfiber så blir ju ytan tillräckligt hård ändå tycker jag.

Följer bygget med nöje.

Hej
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

Lars 41an
2015-11-18, 11:56
Hej Lars

Jag brukar göra vingspetsar av friggo (för att spara vikt ) när man ändå skall klä vingen med glasfiber så blir ju ytan tillräckligt hård ändå tycker jag.

Följer bygget med nöje.

Hej
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk


Hej Peder,

Javisst, vad konservativ jag är.:blush::blush:

55702
Jag har ju två remsor av 20 mm XPS som bara ligger där på friggo-hyllan. De passar perfekt till dessa stabbspetsar och skulle spara ytterligare några gram...tänker tanken att göra om...men det får vara som det är tills vidare.

När jag lärde mig att göra cellplastvingar fick jag rådet att sätta något hårt i vingspetsen och på den vägen är det... Då gällde det pylon-kärror som flögs under tävlingshets över betongbanor och skulle landas i sidvind - en helt annan grej än skalaflyg.

Tack för tipset!
Lars

Thomas
2015-11-18, 15:40
Himla tjusigt blir'e, allså.....!

Lars 41an
2015-11-22, 20:40
Tack Thomas!

Igår förberedde jag mig för att skotta snö i morse med snöskyffeln utomhus och vinterhandskarna inne. Och så kom det ingen snö, Du tog alltsammans...:(

55777
Jobbet med stabben går vidare. Här har jag sågat ut höjdrodret från en stabbhalva och borrat hål för pappröret som "vingröret" skall sitta i.

55778
Den högra stabbhalvan är fortfarande orörd. Nästa projekt skymtar på Catalinaritningen.

55779
Nu ser kroppen ut så här. Många detaljer återstår innan jag kan börja med spackling-glasning-spackling-målning inkl. lite slipning då och då. Tills det blir dags för ytbehandling tänker jag ha vingarna, i tre delar, klara också.

Nu känner jag dock att det är dags för en paus med bygge av en ny inomhusmodell.
Lars

Lars 41an
2015-12-10, 20:41
Igår hade vi cellplastvingeträff i RFK Skilling. Vi har skurit små och stora vingkärnor både i EPS och i XPS.

56060
Här är entusiastiska händer i färd med att skära kärnan till min mittvinge på ett bord med fast skärtråd. Det går riktigt bra med XPS som man skär långsamt. Det kan vara jobbigt att hålla en vanlig skärbåge länge utan att darra...

56061
Resultatet blev tre vingkärnor så nu är bordet dukat ---- bara att bearbeta kärnorna innan jag kan sätta faner på dem. Mittvingekärnan är gjord i XPS för att den måste vara stabil. Där skall sitta fästen för motorer, fästen för vingstöttor och fästen för ett antal luckor. Det skall skäras ut hål för installation av bränsletankar, 2 servon, 2 batterier, spänningregulator och en liten mottagare med "satellit". Yttervingarna skall ha skevroder och fästen för fällbara vingspetsflottörer.

Nästa jobb blir dock att fixa höjdrodren.
Lars

Lars 41an
2016-02-03, 10:30
Vintersnön är borta och vårvindar friska sliter i trädkronorna - hög tid att fortsätta med Catalinan om den skall bli klar till sommaren.

Vingkärnorna som vi skar för 2 månader sen var användbara men jag upptäckte att vingspetsen var för tunn för min smak. Den vita cellplasten från Byggmax var smulig så det skulle bli svårt att göra installationer i den. Den blå mittdelen hade blivit korrugerad från framkanten och uppåt, användbar men inte heller så kul... jag bestämde mig för att skära nya vingkärnor med profilen Eppler 197 i stället för "gamla hederliga" Clark Y. Den här gången gjorde jag en plåtmall för vingspetsen eftersom skärtråden går sakta på den kortare sträckan från framkant till bakkant. Tråden kan inte bränna gropar i plåten och haka upp sig så att den bränner ränder i vingkärnan. Till vingens breda ände använder jag plywoodmall eftersom jag inte har så mycket plåt hemma som går åt till två stora mallar. De stora mallarna skall ju användas till den raka mittdelen också, så jag har gjort två sådana.

56896
Här har jag kollat att bordet är plant och förberett för att skära en högervinge.

56897
Skärtråden är spänd och ligger i startläge på plåtmallens näbb.

56898
Servon för skevroder och vingspetsflottörer kräver utrymme så det blev ett ganska stort hål i den nya fina vingkärnan.:concern:
Jag tejpade fast fyra raka plywoodremsor på vardera sidan och gjorde hål där jag stack in en kort skärtråd.

56899
Sen fick jag nöjet att såga i plywood igen men den är bara 1,5 mm tjock denna gång.:)

Det var början på bygge av vingar i tre delar till Catalinan.
Vingspetsarna kompliceras av de fällbara flottörerna men motorhusen på mittvingen känns som en större utmaning...

Lars

kjni
2016-02-03, 10:57
Hej Lars,
Spännande bygge som följs med intresse. Smart med stämskruv som spännanordning för skärtråden, kommer att kopieras! Hur har du gjort infästningen i andra ändan? Fast eller fjädrande?

Hälsingar
Kjell Nilsson

puggen
2016-02-03, 11:01
Ja vad säger man, kvalitetsbygge och ett fint hobbyrum med ordning o reda :-D

/Roffe

Lars 41an
2016-02-03, 22:43
Hej Lars,
Spännande bygge som följs med intresse. Smart med stämskruv som spännanordning för skärtråden, kommer att kopieras! Hur har du gjort infästningen i andra ändan? Fast eller fjädrande?

Hälsingar
Kjell Nilsson

Tråden är fast monterad i andra änden med skruv och (ving)mutter i träramen. De som har Modellflygnytt 2004-2 kan se bild av samma båges andra ände på sid.42. Jag skall snart skära vingens mittdel och kommer då att ta en bild av hela bågen.

Bågens utförande är fortfarande ett problem för mig. Tråden som är av Kanthal expanderar när den blir varm. Bilden i inlägg 117 visar att vi har en fjäder i trådfästet som skall ta upp expansionen. När man använder tjock tråd (0,8 mm) blir friktionen i skärningen så stor att fjädern sträcks och ändå släpar tråden efter. När man använder tunn tråd (0,4 mm) blir friktionen mindre men den tunna tråden tål inte att sträckas som den måste för att klara 100 cm skärlängd utan att tråden ofta brister. Lärdom: Långa vingar kräver grov tråd och därmed hög ström. Korta vingar kan skäras med tunnare tråd och lägre ström. Den tunna tråden i en kort båge passar också bra för precisionsjobb. Rostfri tråd går att använda i stället för Kanthal-tråd.

Med min träbåge får jag en styv upphängning av tråden men jag måste slaka på trådspänningen innan jag bryter strömmen och tråden blir kall. Annars töjs den och efter att jag har sträckt den ett par gånger med stämskruven går den av. Mycket skruvande fram och tillbaka alltså. Jag undrar ibland hur länge stämskruven skall hålla...

Lars

Lars 41an
2016-02-03, 22:44
Ja vad säger man, kvalitetsbygge och ett fint hobbyrum med ordning o reda :-D

/Roffe

Tack Roffe!
Fint hobbyrum? Det syns väl inte mycket av det på de aktuella bilderna?
Det var trevligt att träffas i Tipshallen i lördags.

Lars

puggen
2016-02-04, 16:13
Jo det syns för du har inte mer än det som du bygger på bordet, inte tusen andra grejer.. Snyggt runtom betyder oftast att det blir kvalitet på bygget också..
Ja det var trevligt att ses, det är inte så ofta..får se var det blir nästa gång :-)

/Roffe

Lars 41an
2016-02-04, 22:33
Jag tänker göra vänstervingen klar först så att jag får se att alla monteringar fungerar.

56918
Här ligger de sågade ändspryglarna och två lister som skall förstärka vid hålet.

56919
Det var länge sen men här blev det limning med PUL igen. Vingen ligger nu i press så att de två listerna inte kryper ut ur rännorna. Vi får se i morgon hur det går...:sarcastic:

56920
Jag har tagit fram min rulle med abachifanér också. Denna bilden är tagen för Puggens skull.

Lars

Lars 41an
2016-02-07, 19:38
Det blev många förberedelser innan jag kan sätta fanér på vänster vinge. Det handlar mest om att göra kanaler för vingrör och servokablar.
5696356964
Den röda pilen markerar för mycket PU-lim som måste slipas bort, den gröna markerar för lite lim så där blir det en droppe extra när jag limmar fanér. Min långa 8mm borr räcker precis från rotsprygeln till servolådan. Vilken tur!

5696556966
Sen blev jag tvungen att göra mig en ny skärbåge med tunn tråd.

56967
Resultatet blev en 32 mm kanal för vingröret och en 13 mm kanal för servokablar.

56968
I sista stund kom jag på att jag måste ha en hårdträlist för att kunna dra fast vingroten med en snedställd skruv. Det hade varit lättare att skära uttaget innan rotsprygeln limmades. Stämjärn är inget bra verktyg för att urholka cellplast...

Lars

Thomas
2016-02-07, 20:34
Snyggt!!

Lars 41an
2016-02-08, 19:26
Snyggt!!

Tack Thomas!

Vingen skall bli ännu snyggare med fanér på.

56979
Först måste jag sätta förstärkningslappar av glasfiber på insidan av ovansidans fanér. Båda vingarnas ovansidor ligger i press medan epoxyn härdar.

56980
När jag höll på att kladda med epoxy tyckte jag det var lika bra att laminera tornets sidor också. "Satinvävd" glasfiber 105 gram/m2 är följsam över dubbelkrökta ytor så det fick bli min räddning på denna konkava del av skrovet.

56984
Här ligger vänstervingen i press ordentligt, fanérad med 0,8 mm abachi och polyuretanlim på båda sidor.:):)

56985
Efter 5 timmar ser vingen ut så här. Den obearbetade EPS-kärnan vägde 100g. Fanérsidorna vägde 65g vardera, plywooddelarna 25g och vingröret 45g, summa 300g. Efter laminering väger nu vingen 370g så PU-limmet väger 70g.

56986
Här kan man se glasfiberlappen i servolådan.

56987
Nästa steg blir att skära ut skevrodret...

56988
och här är den "snygga" vingen sönderskuren. Kantlister att fästa gångjärnen i skall skäras av 10 mm balsa.

Lars

mogge
2016-02-08, 20:16
Snyggt Lars. ska bli spännande att se fortsättningen
Mogge

Flahultarn
2016-02-08, 22:12
Spännande och snyggt! Följer bygget med intresse =)

Rent handgripligt, hur skär du ut skevarna? Alltså vad använder du för verktyg? Linjal och en vass skalpell? Eller? Om faneret är 0,8 mm är det väl inte helt enkelt med kniv...

Lars 41an
2016-02-09, 20:52
Spännande och snyggt! Följer bygget med intresse =)

Rent handgripligt, hur skär du ut skevarna? Alltså vad använder du för verktyg? Linjal och en vass skalpell? Eller? Om faneret är 0,8 mm är det väl inte helt enkelt med kniv...

Tack Per, det känns spännande ibland!

Vissa moment känns som om det är första gången jag gör det fast jag har gjort dem förr. Montering av rodergångjärn är alltid spännande. Lederna skall komma på linje och det skall inte komma lim i leden. Jag provar ett lite annorlunda sätt denna gång.

Först svar på din fråga:
57008
Jag skar ut skevrodret med X-acto-kniven som syns på bilderna, och en stållinjal som ligger still på fanéret. På kniven sitter ett långsmalt blad med rak egg och jag har kollat att det är riktigt vasst i spetsen. Jag skär med en flack vinkel, längs den långa sida där vingens bakkantslist skall sitta, försiktigt så att kniven glider mot fanéret. Skiktet av PU-lim mellan fanéret och cellplasten är hårt, vilket man känner efter 2-3 drag med kniven. Då skär man lite hårdare och sen fortsätter man att föra kniveggen med en glidande rörelse genom cellplasten. Samma teknik på andra sidan rodret så är det bara kortsidan kvar.

För att skära tvärs fibrerna börjar jag med att använda rakbladssågen. Jag drar sågbladet baklänges upp från rodrets bakkant ända upp till den övre blyertslinjen. Jacket sågas likadant på andra sidan vingen. Sen skär jag försiktigt upp jacken med den smala kniven och sen är rodret löst. Till sist skär jag loss 20 mm som satt där roderbalkarna skall sitta. Jag ser till att knivspetsen går in i det som blir en fanérklädd cellplastribba på c:a 20x20 mm. Då får jag efter slipning en slät yta som jag kan limma roderbalkarna mot. Rodrets ändytor skall fodras med trianglar av 2 mm balsa.

57009
Nästa steg blev att förbereda rodret för gångjärn. Pinngångjärnens leder skall sitta i rodrets framkantslist, ganska långt bak i listen. Det brukar bli kladdigt i de djupa hålen när jag limmar pinngångjärn i rodret. Nu tänker jag börja med att limma gångjärnen och förstärkningsklossarna mot framkantslisten. CA-lim kan användas eftersom jag inte limmar i närheten av cellplasten. Sen kan jag limma hela paketet mot rodret med PU-lim.

57010
Jag började med att skära hål för klossarna med den vassa kniven. För att få en jämn yta i botten av hålen så gjorde jag ett litet verktyg av värmetråd.:) Med 3 Amp som vanligt så blev det 1 volt matningsspänning och jag drog verktyget med stöd mot träkanten så att det blev precis 10 mm djup i hålet. Sen borrade jag ett 3 mm hål genom alla tre delarna och så borrade jag upp hålen i framkanten till 5,5 mm så att gångjärnsleden får plats där. Ett hål är bredare än de andra tre och där skall klossen vara av hårdträ så att jag kan skruva fast roderhornet ordentligt.

Framkanten skall slipas halvrund vilket kan bli lite knepigt med gångjärnspinnarna stickande fram, vi får se hur det går. De pinnarna skall limmas fast i vingens bakkant när jag ha målat planet.

Flahultarn
2016-02-10, 11:10
Ok, så fanéret är inte hårdare än så. En listig lösning på monteringen av pinngångjärnen. Den ska jag lägga på minnet!

Lars 41an
2016-02-13, 23:36
Ok, så fanéret är inte hårdare än så. En listig lösning på monteringen av pinngångjärnen. Den ska jag lägga på minnet!


Det sättet att montera pinngångjärn var nog bra i tanken men i handling var det omständligt. Har till slut fått ihop vänster skevroder men jag kan inte rekommendera metoden. Visserligen har man koll på att gångjärnslederna sitter i linje och de är skyddade från lim, men det tog alldeles för lång tid. Till höger roder får det bli som vanligt, dvs placera träklossar i cellplasten före plankningen.

57081
Här är pinngångjärnen limmade i klossarna och klossarna limmade på rodrets framkantslist. Tejpremsorna skall hålla fast listen vid rodret medan PU-limmet jäser.

57082
Så såg det ut när limmet hade jäst färdigt.

57083
Efter bearbetning med kniv och slipkloss blev det så här snyggt. Pinnarna satt i.a.f. inte i vägen.:)

Lars

Zazzu
2016-02-14, 08:32
Pinngångjärn är alltid lite pill att få till, men det ser ju ut att flyta på med byggandet.

/Ulf

Lars 41an
2016-02-18, 21:50
Pinngångjärn är alltid lite pill att få till, men det ser ju ut att flyta på med byggandet.

/Ulf


"Flyta på" säger du Ulf, ibland känns det som att projektet har frusit fast i vinterisen...

Nu har jag börjat på ett provbygge i en misslyckad vingkärna. Det gäller att få en fungerande mekanism för de fällbara vingspets-flottörerna. Jag utgår från Mats Johanssons idé på MJD-ritningen, att anväda en landställsmekanism. Ett modernt elektriskt landställ går inte att använda eftersom det inte tål vatten och jag vill inte ha något tryckluftsystem i kärran. I mina samlingar fanns att lagom stor luftställ med löstagbara cylindrar. Jag hade sån tur att stället går upp när man drar i stången så detta är värt att prova.

57178
Med den nya lilla bågen, som har 0,4 mm värmetråd, skar jag ut en lutande skiva ur vingspetsens undersida.

57179
Här är nu en plan yta för Catalinans flottörben i uppfällt läge.

57180
Bearbetning med en liten värmetråd och rundfil gav hål för landställ, ben och ett gångjärn.:)

57181
Här har jag limmat den fasta plywood-delen mot vingkärnan med PU-lim. I den riktiga vingen kommer framkantslist och bakkantslist att stabilisera konstruktionen.:):)

57182
Här kan man skymta gängstångens ände i servobrunnen. Det är ett 180-graders servo som troligen är för klent men det får duga för att testa principen.:):):) Nästa steg blir att montera stagkrysset som består av fyra rörbitar och att koppla även det till servot.

Lars

Lars 41an
2016-02-23, 18:35
Stagkrysset var pilligt att få till. Det gällde inte bara att få rätt längder på stagen utan också att få fästhålen på rätt plats.

57259
Nu ser det ut så här på undersidan av vingkärnan som skulle ha blivit en högervinge. Det lilla servot har fällt upp flottörbenen.

57257
I uppfällt läge, som i verkligheten skall bli nedfälld flottör, kan man se att stagpinnarna bildar ett kryss med en manöverstång från mitten till ett spår i cellplasten. Manöverstången är en ledad Sullivan-stång som jag än så länge måste styra manuellt.

57258
Leden i krysset var knepig att få till. Efter att ha provat med hål på olika ställen gick det att fälla in krysset utan att pinnarna klämde mot varandra.

57256
Nu har jag fällt ihop denna skapelse och låter den mogna en tid. Känner att jag måste fortsätta med bygget av riktiga vingar.

Lars

Thomas
2016-02-23, 18:58
Härligt med gammal hederlig mekanik, i kontrast till dagens Hitech...

Lars 41an
2016-02-24, 21:55
Vi får väl se om detta alternativ med landställsmekanism till vingspetsflottörerna fungerar helt OK. Landställsmekanismen gör att flottörbenet står stabilt i utfällt läge. Jag är rädd att det blir sladdrigt när flottörbenet skall manövreras genom stagkrysset. Om jag inte får ihop denna mekaniska lösning så får jag väl hemfalla till tidlös elektromekanik. I klartext betyder det ett relä och en elmotor i servofacket, en roterande gängstång ut mot vingspetsen, en löpare som manövrerar stagkrysset och två mikrobrytare som styr elmotorn. Nu gör jag kanaler i vingarna så att jag kan bestämma mekaniklösningen senare.

57286
Jag tog fram den fanerade vänstervingen och borrade två hål med en lång borr.

57287
Sen skar jag loss en skiva av undersidan nära vingspetsen. Gjorde också en grop för landställsmekanismen.
Misshandeln av den fina cellplastvingen kommer att fortsätta.:sarcastic:

Lars

Flahultarn
2016-02-25, 08:09
Misshandel? Nejnej, det kallas kirurgi! Intressant att se hur det fortskrider! Och listiga lösningar!

Lars 41an
2016-03-09, 21:30
Vingspetsflottörer
Johanvm's inlägg #931 och #935 i Sweepers Catalina-tråd har fått mig att tänka till. :stupido2:

Jag hade en Seabee med spännvidd 175 cm. Den typen har korta flottörben och de sitter dessutom en bit in på vingarna. Flottörerna är tydligt vinklade uppåt. Trots det råkade jag ut för "waterloop" ett par gånger men det berodde mest på att jag inte var noga med att starta i motvind.

57587
Här taxar min Seabee ut för att sen vända upp mot den svaga vinden och starta. Flottörerna ligger över vattenytan när skutan har fått lite fart.

57588
Nu går Seabeen åt motsatt håll och har nyss lättat. Den lutar lite åt vänster men den vänstra flottören har inte tagit i vattnet. Min Seabee blev kvar i Stockholms-trakten när jag flyttade till Småland.

P-O Sondén tog de fina Seabee-bilderna. När jag såg filmerna på Martin Mars och Sturlas Catalina så blev jag förstås orolig. De här stora flygbåtarna har tydligen långa flottörben för att de inte skall luta för mycket. För oss modellflygare är det nog gynnsammare med "sponsons" som Claude Dornier använde på sina flygbåtar, t.ex Wal och Do24.

När jag jämförde vinkeln från kroppens vattenlinje till flottören för de två modellerna, Catalina och Seabee så kom jag fram till att jag skulle behöva korta av flottörbenet från 150 mm till 115 mm för att få samma förhållande som på Seabeen. (Min Catalina är i skala 1:12.) Det skulle inte se bra ut så jag bestämde mig för 125 mm. Dessutom kommer jag att göra flottörerna ett par cm högre i bakänden.

57585
Tre steg i utprovning av flottörfästet. Till vänster ligger provinstallationen i en kass cellplastkärna. I mitten ligger fästplattan som jag gjorde före Johans inlägg. Till höger ligger en fästplatta med svängleden 25 mm närmare vingspetsen.

57586
En närbild på den mellersta fästplattan visar resultatet av mina funderingar.

Johan, ditt inlägg kom när jag nästan var klar att limma in fästplattan i vingen så jag tackar dig för att du väckte mig från att bara bygga skalariktigt.

Lars

Lars 41an
2016-03-18, 18:19
Misshandel? Nejnej, det kallas kirurgi! Intressant att se hur det fortskrider! Och listiga lösningar!

Tack Per!

Häromdagen såg jag hur de stora grabbarna gör när de skär till cellplastbitar för att passa. De använde TIGERSÅG för att passa in de udda bitarna i en modern husgrund som skall få betongvärme!!!
Jag har fortsatt med värmetråd och skalpell. När jag har skurit bort för mycket tar jag fram UHU-por från vinterns bygge av en inomhusmodell, limmar tillbaka cellplastbiten och strax har skadan läkt.:sarcastic:

Det blev ännu mer funderande och testande för att få den fällbara vingspetsflottören att fungera. Det var bra att ha den gamla misslyckade cellplastkärnan för att prova ut var gränsen skall gå mellan vingens undersida och flottörbenets undersida. Det är de två delarna nedtill till vänster på bilden.

57692
Nu är alla 11 trädelarna för vänstra yttervingen klara. Dessutom syns landställsmekanismen på bilden men inte själva flottören. Den skall skäras ut ur rosa XPS och faneras på alla sidor. Jag tänker göra alla delarna för högervingen innan jag börjar montera ihop detta. Det innebär att jag skall börja med att fanera den högra vingkärnan.

Lars

johanvm
2016-03-18, 22:32
Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.

På min Catalina gjorde jag tidigt lite flytprov där jag kortade av flottörerna till dess det började bli uppenbart. Jag landade på 100mm mellan flottörspets och vingundersida (spännvidd 140cm). Skalamässigt skulle det ha varit 117mm, så jag har nästan 2cm extra vingelmån vilket känns bra.

Vad gäller de hopplöst bumpiga landningarna så funderar jag på att tejpa dit lite cellplast bakom steget för att utvärdera om det gör skillnad. Just nu är steget väldigt nära TP.
/J
Bifogar bild på hur elakt det blev när jag försökte smyga ner kärran långsamt för att den inte skulle studsa - då blev det waterloop istället - Rejäla krafter!
57697

Lars 41an
2016-03-19, 10:25
Visst är det relevant att diskutera flygegenskaper i en byggtråd!

För min del har jag inte kommit längre än att det går att modifiera konstruktionen eller att bygga in möjligheter till modifiering. Jag har gjort två stora modifieringar hittills:

1- Placering av steget
På filmklipp av Catalina i vattnet, både fullskala och modeller, ser den ut att gå framtungt. Kollade med modellbyggarpraxis i gamla tidskrifter och fann att stegets placering vid fästet för bakre vingstöttan är alldeles för långt bak. Jag flyttade fram steget till mitt emellan de två vingstöttorna och det ligger fortfarande en bit bakom TP. Tänkte då att det går ju att bygga på bakåt om det behövs. Den här filmen visar hur olika modeller kan bete sig i vattnet en lugn sensommardag.
https://www.youtube.com/watch?v=eaua3HKAMwc
Den 4:e stillbilden av min Seabee, vid 18 sek är tagen efter en studs. Vid 30 sek syns Esbjörns Catalina med vä sidroder och vä skev. Höger flottör doppar helt i vattnet eftersom skutan tippar åt höger vid en vänstersväng. Detta är knepigt att parera eftersom skevrodren inte har någon effekt vid låg fart. Sen följer 2 minuter av starter och landningar med en modellflygbåt som ser ut att vara mycket väl balanserad. Vid 2min 30sek kommer två landningar med min Seabee. Den första studsar som vanligt men den andra går bra till åskådarnas jubel. Jag drar NU, 6 år senare, slutsatsen att Sebeen har steget för långt fram. Det är dock bra i starten eftersom den modellen är tung.

2 - Vingprofilen
Jag bygger en förstorad version av MJD-Catalinan. På Mats Johanssons ritning är det en vingprofil med plan undersida, typ Clark Y. Jag ville ha något med mjukare stall-egenskaper. (Min Seabee har en Clark Y profil och det fungerar.) Undersidan på min Catalina-vinge är nu lite välvd och och det har redan straffat sig. Flottörbenets led hamnade en bit in i vingen och det gör att det blir en stor springa mellan flottörbenet och vingens undersida. Jag tror att jag har en lösning på detta problem men om det fungerar får vi se när jag har monterat ihop alla 11 delarna och flottören.

Efter att nu ha sett flera bilder på Catalinor som doppar sina flottörer så tänker jag göra flottören större och med en tydlig anfallsvinkel mot vattnet. Det kommer att bli en utsträckt planform på vingspetsen i uppfällt läge, inte skalariktigt men snyggt.:)

Lars

johanvm
2016-03-19, 14:48
Nu har jag kontrollmätt Catalinan och steget är placerat 5mm bakom den TP som anges i manualen (min var framtung vid premiären, så nu har jag flyttat den bakåt till korrekt position, vilket borde försvåra studsandet(?)).
Jag har googlat runt lite:
http://www.stenulson.net/rcflight/watrfly2.htm
http://www.rcgroups.com/forums/showthread.php?t=738260
Det pratas i texterna om 1/2" respektive 8-10 grader bakom TP. 8 grader motsvarar ganska exakt 25mm.
Just nu känns det som om jag borde prova att flytta steget 10mm bakåt -undras om det kan göra så stor skillnad eller om man ska gå ännu extremare?

Så här ser steget ut i profil:

5770157702
Kaklet bakom är 20x20mm, det get en hint om proportionerna.

Sweeper
2016-03-20, 15:46
Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.


Ärendet är väldigt relevant! Och du skall inte ha dåligt samvete för att du tog upp det i tråden. :)
Det kommer att dröja innan jag ger mig på att sjöflyga med min Cat, men jag följer med i era diskussioner redan nu. :)


Göran

johanvm
2016-03-20, 16:31
Skönt! :)

Nu har jag bestämt mig: jag ska fixa till en temporär förlängning så att steget hamnar ca 10mm längre bak och sen får jag återkomma med rapport om resultatet nån gång efter påsk när vädret blivit lite skönare.
/Johan

johanvm
2016-03-20, 17:16
Nu fick jag en liten tankeställare.
Analyserar man videon som Ivve tidigare länkar till i Görans tråd så ser man att den Catalinan (som bevisligen rider fint i vattnet) har steget LÅÅÅNGT bakom TP.

https://www.youtube.com/watch?v=mwHvKzUxlfI
Skalar jag upp måtten från en schysst filmruta så att kroppslängden motsvarar min Catalina så hamnar steget hela 57mm bakom TP (antaget: 30% av kordan).
57748
Ojjj, då kanske mitt mål på 15mm bakom TP är lite futtigt?
/J

Thomas
2016-03-20, 19:11
Jag googlade runt lite efter "float plane plans", och där kan man på de flesta ritningar se att steget ligger en bit bakom tyngdpunkten. Aldrig framför!

Lars 41an
2016-03-20, 23:36
Intressant film, Johan!
Nästan bara starter och landningar, och det är ju vad vi bekymrar oss över. Vilka fina sättningar piloten lyckas göra!!!

Den Cat'en är ju konstruerad av Ivan Pettigrew för att vara en praktisk och lätt flygbåt. Inget tungt landningsställ med tillhörande stabila fästpunkter. Vikten 4131 gram är bara hälften av vad min Cat i samma storlek kommer att väga om jag får in ett landningsställ i den.

Jag tror att steget 15 mm bakom TP blir bra för den storlek av Catalina som du har. Ser fram mot din rapport.

Tack / Lars

Fyhren
2016-03-23, 18:07
Hej

På Paul Matts väldigt noggranna ritning på Sikorsky S 39 ligger steget 185 mm bakom TP på fullskalan

PF

Lars 41an
2016-03-23, 23:08
Värdefull info, Peder!

Sikorsky S-39 i fullskala är 9140 mm lång enligt info som jag har hittat på nätet. Det betyder att avståndet TP - steg är 2,02 % av längden.

Min Catalina är 1620 mm lång och jag har placerat steget 40 mm bakom TP vilket blir 2,5 % av längden.

Johans Catalina är 865 mm lång(gissar jag) och med steget 15 mm bakom TP blir avståndet 1,7 %.

Jag kollade ritningen på min Seabee som är 1220 mm lång. Steget 24 mm bakom TP blir 1,97 %. Som synes i filmklippet i inlägg #142 kan den landa med obetydlig studs. Med flaps ute och lägre fart gick det ännu bättre.

Detta med att jämföra % av längden är relevant när man jämför S-39 och Catalina eftersom bägge är högvingade och har motorns dragkraft placerad i nivå med vingen, knappt en vingkorda framför steget. Det har betydelse vid starten när motorns dragkraft gör att planet tippar framåt. Det gäller att förskeppet är tillräckligt bärkraftigt för att nosen inte skall dyka vid pådrag för i så fall kanske flygbåten inte kommer upp på steget.

Jag ser fram mot provflygning från vatten, kanske i september...

Lars

johanvm
2016-03-24, 18:21
Ångest, ångest...
Jag kollade på 1cm och insåg att det knappt syntes nån skillnad. Jag har nu fäst 2cm frigolit istället med dubblehäftande tejp och spacklat upp den så att finishen blir OK. Förhoppningsvis håller tejpen för nån start eller så innan den lossnar för gott.

Faktum är att kärran blir snyggare med steget flyytat, jag vet inte hur Topaz tänkte när de gjorde gjutformen.

johanvm
2016-04-03, 22:07
Nu är Catalinan testad med steget förflyttat 2cm bakåt.
https://drive.google.com/open?id=1ALLp0ogOqT-EOLnPcqII6vkEooaP02sPIA (https://drive.google.com/open?id=1ALLp0ogOqT-EOLnPcqII6vkEooaP02sPIA)
Studsarna finns fortfarande kvar, men nu börjar det kännas som om jag är på rätt väg. Under några få försök kom jag ner med lägre fart och bra sättningspunkt så att jag kunde dra ut på landningen en del - då såg det ganska schysst ut. Det var inga problem att rotera i starten, så jag får laborera med ytterligare temporärförflyttning av steget, jag funderar på att addera ca 10-15mm.

Jag råkade lägga till alldeles för mycket vikt (12g) på ena vingspetsen, så nu blev det svårt att balansera åt andra hållet istället. Till nästa gång får jag ta bort hälften, då borde det bli lagom.

Jag är riktigt nöjd med mixningen mellan roder och trottel, tack vare den har man en del att sätta emot när vingflottör bromsar i början av starten.

Lars 41an
2016-04-04, 22:46
Intressant film, Johan!

Vädret var idealiskt och du hann med många starter och landningar. Tyvärr blev det många studsar också så det måste vara rätt att flytta steget ytterligare 10 mm bakåt.

Det måste kännas bra att ha Catalinan klar för flygning nu när våren har kommit. Jag har ställt mitt bygge åt sidan för att det lockar mer att göra i ordning mina modeller för flygning från land.

Lars

johanvm
2016-04-16, 21:52
Jag har full förståelse för att du inte stressar på ditt bygge!

Själv har jag gjort förnyat försök med steget ytterligare 10mm längre akterut. Den här gången var det inte vindstilla längre. De första försöken gjordes utan vågor, fast då var det en hel del turbulens/vindvrid eftersom jag stog i lä bakom en skogig udde. Mot slutet av flygandet var jag i lovart om udden. Då var vinden visserligen jämn, men istället hade jag lite sjö som störde.

Slutsatser från flygningen (45mm bakom TP):
* Vissa landningar började mjukt, men fick tilltagande studsighet. Jag tolkar det som att den fortfarande är lite instabil i pitch. Steget ska flyttas ytterliggare 10mm till nästa test.
* Vågor är lömskt när man startar, det är lätt råka lätta för tidigt så att kärran klipper.
* Kolla att det är fri väg! (en start fick avbrytas pga några totalt orädda gäss som jag missade var ivägen).
https://youtu.be/fQhvtQGdkt0


Mina första landingsförsök med steget 5mm bakom TP var ju riktigt lömska. Det känns nu som om jag börjar närma mig rätt position för steget. Till viss del vill jag nog skylla en del studsande på vågor och kyttig vind, så jag kanske inte är så långt ifrån rätt position ändå.
/J

Lars 41an
2017-03-18, 23:12
Hej, det har idag gått ett år sen jag byggde något på Catalinan. Hög tid att fortsätta om den skall bli klar nå'n gång!

Under sommaren fuktskyddade jag bakkroppen invändigt. Det innebär att jag hällde i ett par deciliter "kvistlack" genom ett rör med tratt som jag hade kört in igenom en kvarlämnad öppning längst bak. Den spritbaserade kvistlacken är snarlik gammaldags shellack. Jag testade först att lacken inte löser upp Titebond-limmet och inte heller XPS cellplasten som jag har i "tornet". Med lacken i bakkroppen vände jag runt skrovet några gånger och skakade ordentligt. Sen tömde jag ut den överflödiga lacken. Lämpligt göra att roa sig med utomhus - återstod att torka skrovet invändigt ?!?
6215262153
Jag satte en liten 12V-datorfläkt i tratten och drev den med ett 3-cells LiPo tills det slutade lukta kvistlack i verksta'n. Det tog två dygn. Fortsättning i denna ände av Catalinan blir att installera sidroder-servot och att provkoppla rodret.

Lars

Lars 41an
2017-03-21, 21:24
Servoinstallationen blev inte som jag hade tänkt mig. Jag hade köpt vattentäta servon, Hitec HS-5086WP (från Autopartner). De är säkert bra men kabelns vattentäta genomföring är så skrymmande och sitter så högt upp att jag inte kunde få ner servot i en konventionell montering.:stupido2:

Hoppas att WP-servona passar bättre för höjdrodren där det kommer att bli riktigt vått. Jag bör kunna använda de små svarta fästena för platt montage i stabilisatorhalvorna.
Här i fenan blev det Futaba S3002 som jag har goda erfarenheter av.
6218362184

Så får det bli!
Lars

Lars 41an
2017-04-18, 22:17
Och så blev det!

6247862479
Sidorodret har fått roderhorn i form av en genomgående skruv med platt ände och hål för roderlinken. Nu är luckan över servot fastskruvad och den nedre panelen limmad på plats. I och med detta är kroppen färdigplankad :) och jag kan se fram mot spackling och slipning utomhus i vårblåsten.

Lars

Thomas
2017-04-19, 06:36
Snyggt jobbat!