Thrust angle, nån som vill förklara hur och när det används?

[daspunner]

Thrust angle, nån som vill förklara hur och när det används? Gärna i "lätta" termer.

Har begreppet nåt svenskt namn förresten?

/David

[bem]

Först om du tänker dig en linje genom propellerns centrum och en linje bakåt till fenan, som man har som referenslinje för alla vinklar, som motorrikningen, vingens anfallsvinkel och stabbens anfallsvinkel.

Prop
|
|
|
-|Motor-------------<---------vinge-------->--------------------------------------<--stabbe-->----
|
|
|

Låt säga att motorn är riktad 0, 0 grader (vertikalt, horisontalt) i förhållande till referenslinjen (som är flygplanets tänkta flyglinje genom luften) dvs motorn har trust angel 0, 0 grader.
Vingen kan då kanske ha nån grad anfallsvingel (för att få lyftkraft) och stabben kanske har nån tiondels grad pisitiv anfallsvinkel (ganska nära noll grader i alla fall).

När jag trimmar in mina F3A konstflygmaskiner jobbar jag mycket med detta, först en grundinställning sen genom flygning fininställning av främst vingens anfallsvinkel och planets tyngdpunkt beroende på hur planet går i olika manövrer. T ex rakt upp och rakt ner för att ta ett exempel. Hur planet går t ex i 45 grader uppåt och neråt både rättvänt och på rygg. i knivegg osv. Hur planet går när jag flyger rakt fram i planflygt och drar av gasen (man vill planet skall fortsätta rakt fram och varken ha tendens att då dyka eller stiga, ev kan motorrikningen behövs justeras annars.
Mottorriktning är alltså"thrust angle" i detta fall.
Många plan har en aningens högerrikning, och något nedåtrikning (speciellt högvingade flygplan) på motorn.
Kanske en thrust angle, motorrikning, på 1-3 grader åt höger och kanske i det spannet nedåtrikning (beror på modell och hur kraftig motor man har på).
Högerrikningen på motorn kan behövas för att man får en virvlande luftström från propellern (propellern roterar moturs, sett framifrån, som huvudregel på en frontmonterad motor) som träffar fenans vänstra sida och får en vridande effekt (på vertikala axeln) åt vänster på modellen. Högerriktningen motverkar denna tendens.
Ju kraftigare motor man har på modellen desto mer högerrikning kan behövas.
Behov av ev. nedåtrikning på motorn motiveras av på högvingade modeller av att luftmotståndets centrum ligger högt på modellen (vingen ger luftmotstånd, mer vid ökad fart) och vid motorpådrag så får planet därför en tendens att peka uppåt med nosen ju mer du drar på motorn, nedåtrikningen motverkar detta. På mid- och lågvingade plan, är behovet av nedåtriktning i regel mindre om det ens behövs.

Lite mer om intrimmning av en modell (om man vill trimma in den mer optimalt för at flyga bra som t ex en mer avancerad konstflygningsmaskin - dock överkurs för nybörjare):
Hemma skruvar jag fast en fyrkantig metallbalk på motoraxeln som blir referens, sen fäster jag vinkelmätare på denna och på vinge samt stabbe för grundinställning av deras vinklar. Därefter finjusteras vinghalvornas och stabbhalvornas vinklar samt tyngtdpunkten på planet genom testflygningar och småjusteringar allt eftersom.
Vingens anfallsvinkel justeras så modellen tillsammans med justering av tyngdpunkten så modellen flyger så bra som möjligt i alla lägen.
Stabbens anfallsvinkel justeras efterhand så att inget höjd- eller dyktrim finns kvar. Mitt F3A konstflygplan har förstås enkelt ställbar anfallsvinkel på vingen och stabben (i regel varje halva för sig individuellt ställbar).
Såndan intrimmingsprocess brukar ta bortåt 100 flygningar innan jag är nöjd med intrimmningen på ett nytt F3A plan.
När allt är klart dokumenterar jag vinklarna och tyngdpunkten igen och sparar detta för framtiden. Ändrar jag flygbatteri, fartreglage, servon och annat som kan påverka tyngdpunkten så vet jag var jag hade den och kan få den som tidigare igen vid ändringar av utrustning i planet. Samma sak med alla vinklarna, jag kan enkelt ställa dessa till de värden jag vet att planet flyger bra, om det skulle behövas justeras nåt senare av nån anledning. Roderutslag som är önskvärda, som man kommit fram till genom provflygningarna, dokumenteras också med vinkelmätare (jag använder elektronisk vinkelmätare för detta).
En bild kanske kan ge lite hum om den inledande processen (och den slutliga dokumentationen), en F3A kärra som heter MythoS Pro som jag mätte upp vinklarna på för några år sen efter att den finjusteras genom många testflygningar.

Kanske blev för komplicerat att hänga med, men ovan ger kanske en liten inblick i vad man behöver jobba med om man skall få en modell att flyga riktigt bra, speciellt en konstflygningskärra om man tävlar (som jag gör). Ev. justering av thrust angle är bara en liten del av intrimmingsprocessen i mitt fall med en F3A konstflygkärra.

/Bo

[Gasman]

Här har du en lathund som beskriver hur man kan trimma in sitt flygplan. Den avser visserligen aerobaticplan, men principen gäller även för enklare flygplan även om många av momenten inte har så stor betydelse där.

http://www.strangnasmodellflygare.se/Arkiv/Tekniskaartiklar/aerodynamikmm/

[henke2]

Thrust angle, nån som vill förklara hur och när det används? Gärna i "lätta" termer.

Har begreppet nåt svenskt namn förresten?

/David

Det är ganska enkelt. Allt som drivs av en motor önskas ju fara iväg åt ett speciellt håll. Thrust angle eller kanske motorriktning handlar om att rikta din motor-propeller-fläkt-jetmotor åt precis rätt håll så att din flygmaskin rör sig dit du vill. Steg i är ganska uppenbart, sätt en propeller fram som blåser bakåt. Sen steg 2 handlar om att flygplanet skall åka så rakt det bara går oavsett gaspådrag och hastighet eller läge i luften. Ofta får man rikta motorn neråt och åt höger för att motverka lite lyftkrafter och propellerns rotationsriktning.

Är riktningen fel kommer flygplanet inte flyga rakt. Ibland kan man använda det till sin fördel så sin jaktflygplan eller rymdraketer.

https://media.giphy.com/media/8XzsehySl7yO4/giphy.gif


https://i.pinimg.com/originals/25/41/41/2541412070c30fc7be63b7425bd6f45d.gif

[daspunner]

Igenomläst o uppfattat! En tackar!

[jaka]

Hej!
Oftast behövs ingen högerriktning eller nedåtriktning på lågvingade flygplan men nedåtriktning på högvingade flygplan.
64665646666466764668646696467064671

[henke2]

Kan man tänka sig att vridmomentet spelar roll? Det är ju så att effekt = vridmoment gånger varvtal. Med samma effekt med lägre varvtal blir vridmomentet alltså högre. I exemplet ovan syns tvåtaktsmotorer främst och de har väldigt små propellrar och högt varvtal för effekten de ger. Motsvarande modern drivlina har lägre varvtal och större propeller men liknande effekt.

Jag upplever motorvinkeln ha ett samband med propellerns storlek iaf.