Att man upplever det svårare att svänga höger som modellflygare beror på att 99.9 procent av modellflygare börjar med att endast svänga vänster och flyga runt sig själv. Då blir man snabbt van vid det och högersvängen upplevs allt svårare ju mer man "övar" på vänstersvängar.
Den sidoanblåsning Lasse här ovan talar om är egentligen inte en anblåsning utan det faktum att dragkraften från propellern ligger något till höger om propellermitten (sett från förarplatsen) vid en motor som roterar vänster (sett framifrån). Hur kan då detta komma sig? Jo ett flygplan måste alltid ha en viss anfallsvinkel i förhållande till flygvinkeln. Dvs, att nosen och motoraxelns centrum exempelvis pekar 10 grader uppåt vid stigning (ganska vanligt för exempelvis PA-28 och andra sportflygplan). Men den stigvinkel flygplanet har är kanske 5-6 grader. Det innebär att propellern har en vinkel som är 4-5 grader högre. Propellern anblåses snett nerifrån och det propellerblad som rör sig uppåt (Det vänstra för piloten sett) får en 4-5 grader lägre anfallsvinkel, och följdaktligen får det propellerplad som rör sig neråt (till höger för piloten sett) får en 4-5 grader högre anfallsvinkel. Det innebär i korthet att det "högra" propellerbladet (från piloten sett) drar mer än det vänstra. Alltså vill maskinen gira åt vänster - om man inte korrigerar med att trampa sidroder åt höger. (Titta på ett privatplan som startar - där ser man ibland att planet hänger på höger vinge - helt enkelt för att piloten trampar för lite höger sidroder). Vid planflykt gäller samma sak och då bygger man in en kompensation antingen med att sidorikta hela motorn, eller vrida sidrodret lite grand. Då blir flygplanet "trimmat" för planflykt.
Gyrokrafterna gör sig påminda när man pitchar upp eller ner. Dvs att om man snabbt höjer nosen (pitchar upp) får man en gyrokraft som verkar 90 grader från påförd kraft. Det innebär att nosen då vill gira åt vänster för en motor som roterar moturs framifrån sett (den vanligaste rotationsriktningen för motorer) och höger för en motor som roterar höger (medurs framifrån sett). Ju större massa (tyngd) på propellern - ju större gyrokraft. På en roterande motor är det m.a.o. en stor gyrokraft. Men kom ihåg att maskinen måste pitcha upp eller ner - eller i sidled - för att kraften ska bli kännbar - så vid de plansvängar Mikael Carlson exempelvis gör med sina Bleriotplan är det liten gyropåverkan. Mikael har berättat att han däremot får hålla fullt motskev i Tummelisan när han loopar - och det räcker ändå inte till. Han säger att Tummelisans skevroder mer verkar sitta där för syns skull. De är oerhört ineffektiva...Hej!
Ingen skröna alls! På en Bleriot XI så har du en Gnome -Rhone motor (roterande)! Klart det blit stora gyrokrafter då! Kan inte jämföras med våra små modelmotorer/propellrar!
Var likadant med WW1 kärror som Fokker Dr1 och Sopwith Camel! De svängde mycket bättre åt motsatt håll propellern roterade.
Mvh
Ove