Spaka själv till EK-flygning
Ja, då är det dags att berätta lite flygupplevelser.
Efter att i flera år varit sugen på att ta flygcertifikat blev det äntligen av en vacker sommardag 1978. Det var ett ”Spaka-Själv”-pass på Ängelholms flygplats i samband med en flygdag där. En Cessna 172 med en flyglärare övertygade mig om att det var just privatpilot jag skulle bli. Vilken känsla! Och vilken utsikt – och jag styrde planet själv. WOW. Ett par månader senare hade jag anmält mig till Eslövs Flygklubb som då hette ”Lunds Tekniska Högskolas Flygklubb” - LTHF.
Teoristudier tillsammans med flygpass i klubbens Cessna 172, SE-GGB, med min nu väldigt gode vän och flyglärare – Kurt Bengtsson – ledde fram till ”den stora dagen” – EK-flygningen. Detta blev av en snöig dag i januari 1979. Eslövsfältet var nästan igensnöat och vi tränade start och landning. Sikten var väl ca 5 km, vilket var fullt tillräckligt för övningarna. Vädret klarnade upp lite och Kurt ville att vi skulle flyga till Sturup och byta flygplan. Nu till klubbens Cessna 150 – SE-GCY. Jag hade fram till den dagen aldrig suttit i en Cessna 150, så det var ju en spännande händelse. Vi landade på Sturup och taxade in till plattan. Vi hoppade över till Cessna 150’an och startade upp. Kontrollerna satt ungefär som i C172’an, så det var inga problem. Bara en mindre maskin. Efter ca 10 minuters flygning var vi tillbaka på Eslövsfältet och jag fick åter göra start-och-landningar. Det gick tydligen bra för på kort final vid andra landningen sa Kurt att vi skulle stanna nere. OK, tänkte jag, slut för idag. Precis som det var som skojigast.
Vi backtrackade banan och Kurt bad mig att stanna. Jag blev helt paff när han sa att nu fick jag flyga själv. Öh, men jag har ju inte mer än 20 minuters flygning i denna C150’a försökte jag…. Äh, det gick ju bra, så bara upp och flyg med dig, sa Kurt. Ok, då, tänkte jag. Det får bära eller brista. Litar Kurt på mig är jag väl inte helt värdelös. Jag hade ca 10 timmars total flygtid då, varav som sagt var, 20 minuter C150.
Kurt steg ur planet och jag stängde dörren och ställde upp för start. Konstig känsla – jag tittade flera gånger på det tomma sätet till höger om mig. En snabb check av magneterna, koll av trimläget och att klaffen var i startläge. Full gas och det bar iväg längs banan. C150’an var mycket lättare än C172’an och kändes mer ”Dinky Toys”. Men det gick bra. Jag var snabbt i luften och steg uppåt de 1000 fot vi hade i varvshöjd runt fältet. In med klaffen – accelerera till marchfart dra av effekten och trimma. HA! Lätt som en plätt! Jag tittade på det tomma sätet bredvid mig och flinade brett. Jag hann inte sitta så länge och flina för nu var det ju dags att förbereda landningen. Förvärmning – dra av gasen lite – ett steg klaff – trimma vid behov. Det blev en ganska lång medvindslinje när jag till slut svängde höger bas. Ett steg klaff till – när banans förlängning såg ut att röra spinnern svängde jag final. HA! Perfekt linjerat. Full klaff och jag hade en – vad jag tyckte – snygg plané ner mot banan. Jag kom in över banan i rätt fart och drog av gasen och ratten till mig när jag tyckte att det var dags. Inget hände – jag blev hängande på ca en meters höjd över banan…. Till slut tog farten slut och jag ramlade ner med en duns på banan. OK, inte snyggt, men jag levde och maskinen verkade fortfarande hel. In med klaffen – trimmen i rätt läge – fullgas och upp igen. De efterföljande två landningarna blev bättre och mitt självförtroende växte.
När jag taxat in och kuperat var det ett stora leenden och gratulationer i klubbstugan. Jag fick åka till konditoriet och handla EK-tårta.
Några månader senare var det dags för uppflygning med Luftfartsinspektionens kontrollant - Nils Carlsson vill jag minnas. Det gick bra - även om mitt intryck var ett annat. Men det fattades två flygtimmar, så Kurt Bengtsson fick hålla mitt tillfälliga och färska privatflygcertifikat tills jag flugit ytterligare två timmar så att totaltiden blev 40 timmar.
Jag återkommer med historien om när Kurt Bengtsson skulle sprida askan av en man över Öresund.
Mvh
Ove
Svara med citat