skevroder

[lekman]

Hej
Inser att jag ofta har grundläggande frågor,.. Min fråga nu är, -Ska man ha skevrodren att göra olika stora utslag uppåt respektive nedåt? Isf, varför, -för att inte tappa höjd, eller ..
/Lars

Hej igen.
Lite sökning på ämnet gav förklaring varför o hur skevrodren ska bete sej. Eftersom jag inte har nån avancerad radio så blir det till att fixa det med hj av de mekaniska geomtrierna. Jag intalar mej själv att det är utmanande att lösa saken geometriskt, istället för att motivera inköp av radioutrustning....
/Lars

[freddan_6]

Före datorradion nån gång på 1990 talet använde man enbart mekaniska lösningar på problemet. Har du bara ett skevroder så är det 90 graders vinkel som gäller har du två kan du sätta centrum mot/från servot (beroende på om det sitter på undersidan eller översidan).

[pernstig]

På en vinge med symmetrisk vingprofil differensierar man inte utslagen och då sätter man stötstången vinkelrätt mot servoarmen och vinkelrätt mot rodergångjärnet så att utslagen blir lika uppåt och neråt. Differentiering är bra på bärande profiler och särskilt på plan med stor spännvidd i förhållande till längd till exempel Piper Cub och de flesta segelplan. 50% neråt kan vara ett bra riktmärke. Då förflyttar man stötstången framåt alternativt bakåt på servot och/eller roderhornet som "freddan_6" är inne på.

[lekman]

Nu har jag gjort lite differentiering på en Multiplex EasyStar, o nu är servona inlimmade i vingen redan. Är det nåt man kommer att bli lidande av, att det är så? Inte så mycket som 50% , men klart märkbart om man tittar på rörelsen.
/Lars

[McRegor]

Hej,
En Easy Star är ju i grunden en sidroderkärra så jag har mycket svårt att tro att du märker nån negativ skillnad med differentierade skevroder. Den är ju närmast att beskriva som segelkärra med bärande profil så det bör fungera bra med diff på den kärran - även om det knappast finns nåt behov.
//Roger

[lekman]

Förstår inte riktigt pernstigs info, bärande profiler och symmetrisk vinge? Jag har fortfarande många begrepp att lära mej...
/Lars

[freddan_6]

Symmetrisk vinge = vingen ser likadan ut på ovansidan som undersidan. Exempel NACA 0014


Bärande vinge = vingens form bidrar till lyftkraften genom att skapa ett undertryck på ovansidan. Exempel Clark-Y

Huvuddelen av lyftkraften kommer av att flygplanet är svagt uppåtriktat i nosen och motorn och vingarna trycker ner luft.

[lekman]

Aha, OK. Tack. Det där med bärande vinge, det var ju så man fick förklrat för sej när man var ung, hur det gick till när ett flygplan flög. Nu har man ju på modeller fått se att det oxå fungerar med helt plana ytor som vinge. Knappt vetat vad man ska tro, när det gäller flygplansvingar. Ett modernt stort flygplan, som dom Boeing 737 eller vad man ibland ju stitter i, har väl Bärande vinge?
/Lars

[pernstig]

Vingprofiler är nästan en hel vetenskap. Man väljer profil för att uppnå så bra egenskaper som möjligt för flygplanets användningsområde.
B-737: bra bärighet och lågt luftmotstånd på 10000 m höjd = bra bränsleekonomi.
Segelflygplan: Låg sjunkhastighet och bra glital på höjder under 4000 m.
Extra 300 konstflygplan: Samma egenskaper oavsett flygläge = symmetrisk.
Vidare måste hållfasthet, vinggeometri, vingbelastning, stallegenskaper mm tas med i beräkningen.

[freddan_6]

Det där med bärande vinge, det var ju så man fick förklrat för sej när man var ung, hur det gick till när ett flygplan flög.
/Lars

Jo jag fick också den förklaringen på 1960-talet fast man visste att man kunde flyga med symmetrisk vinge redan inför ww2 (P51 Mustang). Man kan säga snällt att du inte fick veta hela sanningen utan bara 5% av lyftkraftens orsaker. Den riktiga förklaringen är enklare. Genom att rikta upp nosen får man vingen att flytta luft nedåt. Den massa * hastighet luft som flyttas neråt är exakt samma som den massa * hastighet flygplan som flyttas uppåt. Vingens form bidrar till att flygplanets stora hastighet framåt omvandlas till en liten hastighet uppåt. Detta gäller så länge vingen bär. När vingen stallar tappar vingen sitt grepp i luften och trillar ner igenom lufthavet. Läs mer på wikipedia den är rätt så rätt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lift_(force)