När jag och kollegan bogserar glasfiberseglarna har vi släppkoppling både i dragarplan och seglare. Dessa seglare är så pass tunga att det behövs ett riktigt bra fält för att få upp farten så att seglaren lättar.

Idag prövade vi bogsera min lilla 2 m foam-seglare (ASW 28). Den har jag inte släppkoppling så jag fäste kardborrband på seglaren och bogseringslinan.
Första försöket hade jag tryckt fast för stor del av kardborr-ytan, så trots att kollegan dök med dragarplanet och jag drog fullt höjdroder på seglaren fick vi den inte att släppa. Efter flera försök återstod det enda alternativet att han släppte linan från dragarplanet och jag landade seglaren med en 25 m lina bestyckad med små tygstycken längs med hängade från nosen. Det gick hur bra som helst att få ner seglaren på detta sätt.

Så småningom lärde vi oss hur stor del av kardborrytan som skulle utnyttjas för att få loss seglaren genom att ge fullt höjdroder. Och vilken skillnad att bogsera en lätt foam-seglare med liten vingbelastning; den lättade på ett par meter och det var mycket lätt att bli bogserad, bara att hålla vingarna horisontellt och låta dragarplanet dra seglaren i rätt riktning.

Ska nog ändå konstruera en släppmekanism med servo också till foam-seglaren, roligt att kunna komma upp efter dragarplan även när fältet inte är perfekt för de större seglarna (kräver kortklippt gräs och lång startbana).