Nästa storbygge - en Catalina PBY-5A

[johanvm]

Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.

På min Catalina gjorde jag tidigt lite flytprov där jag kortade av flottörerna till dess det började bli uppenbart. Jag landade på 100mm mellan flottörspets och vingundersida (spännvidd 140cm). Skalamässigt skulle det ha varit 117mm, så jag har nästan 2cm extra vingelmån vilket känns bra.

Vad gäller de hopplöst bumpiga landningarna så funderar jag på att tejpa dit lite cellplast bakom steget för att utvärdera om det gör skillnad. Just nu är steget väldigt nära TP.
/J
Bifogar bild på hur elakt det blev när jag försökte smyga ner kärran långsamt för att den inte skulle studsa - då blev det waterloop istället - Rejäla krafter!

[Lars 41an]

Visst är det relevant att diskutera flygegenskaper i en byggtråd!

För min del har jag inte kommit längre än att det går att modifiera konstruktionen eller att bygga in möjligheter till modifiering. Jag har gjort två stora modifieringar hittills:

1- Placering av steget
På filmklipp av Catalina i vattnet, både fullskala och modeller, ser den ut att gå framtungt. Kollade med modellbyggarpraxis i gamla tidskrifter och fann att stegets placering vid fästet för bakre vingstöttan är alldeles för långt bak. Jag flyttade fram steget till mitt emellan de två vingstöttorna och det ligger fortfarande en bit bakom TP. Tänkte då att det går ju att bygga på bakåt om det behövs. Den här filmen visar hur olika modeller kan bete sig i vattnet en lugn sensommardag.
https://www.youtube.com/watch?v=eaua3HKAMwc
Den 4:e stillbilden av min Seabee, vid 18 sek är tagen efter en studs. Vid 30 sek syns Esbjörns Catalina med vä sidroder och vä skev. Höger flottör doppar helt i vattnet eftersom skutan tippar åt höger vid en vänstersväng. Detta är knepigt att parera eftersom skevrodren inte har någon effekt vid låg fart. Sen följer 2 minuter av starter och landningar med en modellflygbåt som ser ut att vara mycket väl balanserad. Vid 2min 30sek kommer två landningar med min Seabee. Den första studsar som vanligt men den andra går bra till åskådarnas jubel. Jag drar NU, 6 år senare, slutsatsen att Sebeen har steget för långt fram. Det är dock bra i starten eftersom den modellen är tung.

2 - Vingprofilen
Jag bygger en förstorad version av MJD-Catalinan. På Mats Johanssons ritning är det en vingprofil med plan undersida, typ Clark Y. Jag ville ha något med mjukare stall-egenskaper. (Min Seabee har en Clark Y profil och det fungerar.) Undersidan på min Catalina-vinge är nu lite välvd och och det har redan straffat sig. Flottörbenets led hamnade en bit in i vingen och det gör att det blir en stor springa mellan flottörbenet och vingens undersida. Jag tror att jag har en lösning på detta problem men om det fungerar får vi se när jag har monterat ihop alla 11 delarna och flottören.

Efter att nu ha sett flera bilder på Catalinor som doppar sina flottörer så tänker jag göra flottören större och med en tydlig anfallsvinkel mot vattnet. Det kommer att bli en utsträckt planform på vingspetsen i uppfällt läge, inte skalariktigt men snyggt.

Lars

[johanvm]

Nu har jag kontrollmätt Catalinan och steget är placerat 5mm bakom den TP som anges i manualen (min var framtung vid premiären, så nu har jag flyttat den bakåt till korrekt position, vilket borde försvåra studsandet(?)).
Jag har googlat runt lite:
http://www.stenulson.net/rcflight/watrfly2.htm
http://www.rcgroups.com/forums/showthread.php?t=738260
Det pratas i texterna om 1/2" respektive 8-10 grader bakom TP. 8 grader motsvarar ganska exakt 25mm.
Just nu känns det som om jag borde prova att flytta steget 10mm bakåt -undras om det kan göra så stor skillnad eller om man ska gå ännu extremare?

Så här ser steget ut i profil:


Kaklet bakom är 20x20mm, det get en hint om proportionerna.

[Sweeper]

Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.

Ärendet är väldigt relevant! Och du skall inte ha dåligt samvete för att du tog upp det i tråden.
Det kommer att dröja innan jag ger mig på att sjöflyga med min Cat, men jag följer med i era diskussioner redan nu.


Göran

[johanvm]

Skönt!

Nu har jag bestämt mig: jag ska fixa till en temporär förlängning så att steget hamnar ca 10mm längre bak och sen får jag återkomma med rapport om resultatet nån gång efter påsk när vädret blivit lite skönare.
/Johan

[johanvm]

Nu fick jag en liten tankeställare.
Analyserar man videon som Ivve tidigare länkar till i Görans tråd så ser man att den Catalinan (som bevisligen rider fint i vattnet) har steget LÅÅÅNGT bakom TP.

Skalar jag upp måtten från en schysst filmruta så att kroppslängden motsvarar min Catalina så hamnar steget hela 57mm bakom TP (antaget: 30% av kordan).

Ojjj, då kanske mitt mål på 15mm bakom TP är lite futtigt?
/J

[Thomas]

Jag googlade runt lite efter "float plane plans", och där kan man på de flesta ritningar se att steget ligger en bit bakom tyngdpunkten. Aldrig framför!

[Lars 41an]

Intressant film, Johan!
Nästan bara starter och landningar, och det är ju vad vi bekymrar oss över. Vilka fina sättningar piloten lyckas göra!!!

Den Cat'en är ju konstruerad av Ivan Pettigrew för att vara en praktisk och lätt flygbåt. Inget tungt landningsställ med tillhörande stabila fästpunkter. Vikten 4131 gram är bara hälften av vad min Cat i samma storlek kommer att väga om jag får in ett landningsställ i den.

Jag tror att steget 15 mm bakom TP blir bra för den storlek av Catalina som du har. Ser fram mot din rapport.

Tack / Lars

[Fyhren]

Hej

På Paul Matts väldigt noggranna ritning på Sikorsky S 39 ligger steget 185 mm bakom TP på fullskalan

PF

[Lars 41an]

Värdefull info, Peder!

Sikorsky S-39 i fullskala är 9140 mm lång enligt info som jag har hittat på nätet. Det betyder att avståndet TP - steg är 2,02 % av längden.

Min Catalina är 1620 mm lång och jag har placerat steget 40 mm bakom TP vilket blir 2,5 % av längden.

Johans Catalina är 865 mm lång(gissar jag) och med steget 15 mm bakom TP blir avståndet 1,7 %.

Jag kollade ritningen på min Seabee som är 1220 mm lång. Steget 24 mm bakom TP blir 1,97 %. Som synes i filmklippet i inlägg #142 kan den landa med obetydlig studs. Med flaps ute och lägre fart gick det ännu bättre.

Detta med att jämföra % av längden är relevant när man jämför S-39 och Catalina eftersom bägge är högvingade och har motorns dragkraft placerad i nivå med vingen, knappt en vingkorda framför steget. Det har betydelse vid starten när motorns dragkraft gör att planet tippar framåt. Det gäller att förskeppet är tillräckligt bärkraftigt för att nosen inte skall dyka vid pådrag för i så fall kanske flygbåten inte kommer upp på steget.

Jag ser fram mot provflygning från vatten, kanske i september...

Lars

[johanvm]

Ångest, ångest...
Jag kollade på 1cm och insåg att det knappt syntes nån skillnad. Jag har nu fäst 2cm frigolit istället med dubblehäftande tejp och spacklat upp den så att finishen blir OK. Förhoppningsvis håller tejpen för nån start eller så innan den lossnar för gott.

Faktum är att kärran blir snyggare med steget flyytat, jag vet inte hur Topaz tänkte när de gjorde gjutformen.

[johanvm]

Nu är Catalinan testad med steget förflyttat 2cm bakåt.
https://drive.google.com/open?id=1ALLp0ogOqT-EOLnPcqII6vkEooaP02sPIA
Studsarna finns fortfarande kvar, men nu börjar det kännas som om jag är på rätt väg. Under några få försök kom jag ner med lägre fart och bra sättningspunkt så att jag kunde dra ut på landningen en del - då såg det ganska schysst ut. Det var inga problem att rotera i starten, så jag får laborera med ytterligare temporärförflyttning av steget, jag funderar på att addera ca 10-15mm.

Jag råkade lägga till alldeles för mycket vikt (12g) på ena vingspetsen, så nu blev det svårt att balansera åt andra hållet istället. Till nästa gång får jag ta bort hälften, då borde det bli lagom.

Jag är riktigt nöjd med mixningen mellan roder och trottel, tack vare den har man en del att sätta emot när vingflottör bromsar i början av starten.

[Lars 41an]

Intressant film, Johan!

Vädret var idealiskt och du hann med många starter och landningar. Tyvärr blev det många studsar också så det måste vara rätt att flytta steget ytterligare 10 mm bakåt.

Det måste kännas bra att ha Catalinan klar för flygning nu när våren har kommit. Jag har ställt mitt bygge åt sidan för att det lockar mer att göra i ordning mina modeller för flygning från land.

Lars

[johanvm]

Jag har full förståelse för att du inte stressar på ditt bygge!

Själv har jag gjort förnyat försök med steget ytterligare 10mm längre akterut. Den här gången var det inte vindstilla längre. De första försöken gjordes utan vågor, fast då var det en hel del turbulens/vindvrid eftersom jag stog i lä bakom en skogig udde. Mot slutet av flygandet var jag i lovart om udden. Då var vinden visserligen jämn, men istället hade jag lite sjö som störde.

Slutsatser från flygningen (45mm bakom TP):
* Vissa landningar började mjukt, men fick tilltagande studsighet. Jag tolkar det som att den fortfarande är lite instabil i pitch. Steget ska flyttas ytterliggare 10mm till nästa test.
* Vågor är lömskt när man startar, det är lätt råka lätta för tidigt så att kärran klipper.
* Kolla att det är fri väg! (en start fick avbrytas pga några totalt orädda gäss som jag missade var ivägen).


Mina första landingsförsök med steget 5mm bakom TP var ju riktigt lömska. Det känns nu som om jag börjar närma mig rätt position för steget. Till viss del vill jag nog skylla en del studsande på vågor och kyttig vind, så jag kanske inte är så långt ifrån rätt position ändå.
/J

[Lars 41an]

Hej, det har idag gått ett år sen jag byggde något på Catalinan. Hög tid att fortsätta om den skall bli klar nå'n gång!

Under sommaren fuktskyddade jag bakkroppen invändigt. Det innebär att jag hällde i ett par deciliter "kvistlack" genom ett rör med tratt som jag hade kört in igenom en kvarlämnad öppning längst bak. Den spritbaserade kvistlacken är snarlik gammaldags shellack. Jag testade först att lacken inte löser upp Titebond-limmet och inte heller XPS cellplasten som jag har i "tornet". Med lacken i bakkroppen vände jag runt skrovet några gånger och skakade ordentligt. Sen tömde jag ut den överflödiga lacken. Lämpligt göra att roa sig med utomhus - återstod att torka skrovet invändigt ?!?

Jag satte en liten 12V-datorfläkt i tratten och drev den med ett 3-cells LiPo tills det slutade lukta kvistlack i verksta'n. Det tog två dygn. Fortsättning i denna ände av Catalinan blir att installera sidroder-servot och att provkoppla rodret.

Lars

[Lars 41an]

Servoinstallationen blev inte som jag hade tänkt mig. Jag hade köpt vattentäta servon, Hitec HS-5086WP (från Autopartner). De är säkert bra men kabelns vattentäta genomföring är så skrymmande och sitter så högt upp att jag inte kunde få ner servot i en konventionell montering.

Hoppas att WP-servona passar bättre för höjdrodren där det kommer att bli riktigt vått. Jag bör kunna använda de små svarta fästena för platt montage i stabilisatorhalvorna.
Här i fenan blev det Futaba S3002 som jag har goda erfarenheter av.


Så får det bli!
Lars

[Lars 41an]

Och så blev det!


Sidorodret har fått roderhorn i form av en genomgående skruv med platt ände och hål för roderlinken. Nu är luckan över servot fastskruvad och den nedre panelen limmad på plats. I och med detta är kroppen färdigplankad och jag kan se fram mot spackling och slipning utomhus i vårblåsten.

Lars

[Thomas]

Snyggt jobbat!

[Lars 41an]

Snyggt jobbat!

Tack Thomas!


Bygget stod still under 2017 med undantag för att jag gjorde klart sidoroder-stabbe-höjdroder.


De vattentäta Hitec-servona sitter nu på plats i stabbens halvor. Servobrunnarna är skyddslackade mot vattenspray. Stabilisatorhalvorna sitter på ett genomgående 12 mm aluminiumrör. Med plastlock över servona ser det färdigt ut. Dessa stjärtfjädrar skall kläs med Oracover ”scale white” för att minimera vikten i stjärten. Det vita bandet på bakkroppen är spackel. Balsaplankningen har krympt efter att ha stått två år i en torr verkstad sen jag plankade kroppen.

Lars

[Lars 41an]

Mycket ”annat” kom sen emellan, bl.a. bygge av två pylon-kärror med elmotor.
Under 2018 har dock Catalina-bygget smugit igång igen, så det finns en del att rapportera...


Så här såg kroppen ut när den var nyplankad men inte slipad. Kroppen blev färdigslipad i våras och jag ville göra spackling – slipning – målning utomhus. Sommaren blev ”i hetaste laget” så ytbehandlingen tog tid.


Resultatet efter slipning är svårt att se på bilderna men här är det strax klart för glasning. Det vita bandet är överspacklat och lite slipning av lättspackel framför fenan återstår.


Efter glasningen med första lagret epoxy såg allt bra ut. Innan jag lade på andra lagret putsade jag av ytan lätt med 240-papper och torkade av dammet med en begagnad klibbduk.


Sen använde jag en hård svamp för att sprida ut epoxyn tunt och jämntjockt på ytan. Något gick fel här. Klibbduken eller svampen var förorenad så att det andra lagret epoxy flöt inte ut jämnt på glasfiberytan.
Överflödigt epoxy skulle jag ha torkat av med hushållspapper. Lite ludd från hushållspapperet är lätt att slipa bort före lackering. Före glasningens andra lager av epoxy skulle jag ha nöjt mig med en lätt slipning och dammsugning. Klibbduk behövs inte förrän just innan man skall lacka ytan. Jag ifrågasätter om man över huvud taget behöver ha ett andra lager epoxy. Det borde räcka med sprutspackel och primer.


Det blev många timmars hårt arbete med att slipa den hårda epoxy-ytan jämn utan att slipa igenom glasväven. Några vita fläckar avslöjar var jag slipade igenom. Lite vit grundfärg fick duga som reparation. Bilden på fenroten visar blanka fläckar innan de(egentligen omgivningen) slipats bort. Bottnen var glasad med 105g väv tidigare och fick nu ett ytlager med samma 25g glasfiber som resten av kroppen.

Till sist blev det klart för målning. Kroppen hänger i en krok i garagetaket.

Började med primer för att få bra vidhäftning för färgen. Det blev en strykning med Häftgrund V som kan slipas utan att baka igen sandpappret. Nu hänger kroppen så här med den finslipade epoxy-ytan skyddad av grundfärgen.

Lars