Reklam

 
Sidan 2 av 2 FörstaFörsta 12
Resultat 21 till 28 av 28

Ämne: Loppan!

  1. #21

    Thomass avatar
    Reg.datum
    jun 2006
    Inlägg
    7 580
    Jobb
    Truck Pilot
    Klubb
    Malmö Radioflygsällskap, RFK Gripen, Eslövs MFK, Ripa MFK, Höglandets MFK

    Standard

    Tack Michael!
    Nu frestar du riktigt ordentligt...

    Du lade inte märke till om den kärran hade fast eller rörlig bakvinge?
    På bilderna ser den ut att vara fastmonterad.
    Och det där arrangemanget med gummistroppar som ska dra ner framkanten på vingen litar jag inte på! Det får bli fasta stötstänger i bakkant av vingen, så den går att reglera både uppåt och neråt.

    OM det nu blir nåt lopp-bygge, alltså....
    Retroholic!

  2. #22

    Reg.datum
    maj 2006
    Inlägg
    1 742
    Klubb
    Höglandets MFK, RFK Fyris, PAMPA

    Standard

    Citat Ursprungligen postat av Thomas Visa inlägg
    Du lade inte märke till om den kärran hade fast eller rörlig bakvinge?
    Loppan på bilderna har en fast, ej rörlig bakvinge.

  3. #23

    Reg.datum
    apr 2009
    Inlägg
    1 651
    Klubb
    Karlstads MFK

    Standard

    Hej,
    Jag hittade en Loppan-ritning signerad Björn Karlström, i en bok från 1978 - Flyghobby 1 av Freddy Stenbom. Det är ritning på tidningen Flygnings Loppan som byggdes 1936. Om du vill kan jag skanna in ritningen och skapa en PDF i önskad skala eller spännvidd.

    /Bo

    Källan nedan är från boken Flyghobby 1, Freddy Stenbom, sid 20-24.

    Innan EAA startade och blev erkänt av myndigheterna tog KSAK initiativet i slutet av 50-talet med hembygge av den franska konstruktionen Jodel. Dessförinnan var det få hembyggen som blev accepterade av myndigheterna och inregistrerade i det svenska luftfartsregistret. Den stora Loppan-febern som grasserade åren runt 1936 bidrog kanske till myndigheternas avoga inställning men både före och efter denna epok hade entusiaster byggt sina flygplan i all hemlighet i lador och källare, en företeelse som var allt vanligare ju längre från Luftfartsverket man befann sig.

    Loppan-febern
    Fransmannen Henri Mignet hade som så många andra gripits av drömmen om folkflygplanet, ett plan som var så billigt och enkelt att tillverka att det kunde bli var mans egendom samtidigt som det skulle vara så lätt att flyga att skolflygning kunde ske i en handvändning. Mignot var varken tekniker eller pilot men han hade många egna idéer i alla fall. Han ansåg att tidens plan var för farliga och ömtåliga och dessutom för snabba för vanliga människor. Det flygplan han efter många experimentbyggen kom fram till var ett ensitsigt flygplan med två vingar placerade i rad. Planet saknade höjdroder, stabilisator och skevningsroder! Den främre vingen var ledbart upphängd och genom att ändra vingens anfallsvinkel fick man höjdroderverkan. Sidorodret var kopplat till samma spak som vingen. Skevroder behövdes inte eftersom en hög stabilitet fanns inbyggd i planet genom de kraftigt uppåtböjda vingspetsarna.
    I slutet av 1934 publicerade Mignet en bok med sina handskrivna anteckningar om "Po-du-Ciel" (himmelslusen), en byggfeber startade nästan omedelbart och mer än tusen hembyggare runt om i världen beräknas ha snickrat ihop sitt eget lilla plan efter Mignos något lösa recept. Exakta data och prestanda fanns inte med i Mignets bok och det fick till följd att det blev stora variationer i kvalitet hos de hembyggda planen. Många olyckor kom därför att inträffa. Även i Sverige byggdes många Pou-du-Ciel, eller Flygande loppan som den kallades här. Efter att först försökt tiga ihjäl Loppan, satsade tidningen Flygning i oktober 1935 på att ge läsarna råd och anvisningar i sina spalter. I några av tidningens medarbetares regi byggdes också en Loppa.
    Pressen i övrigt ägnade den Flygande Loppan en hel del uppmärksamhet, först entusiastiska om hur lätt det var att bygga och flyga Loppan var, sedan byggrapporter men också varnande röster i form av intervjuer med bl a Tord Ångström från Luftfartsmyndigheten och flygingenjören Henry Kjellson (båda två notabla flygpionjärer). De pekade på brister i konstruktionen men var av allt att döma inte direkt negativa till hela idén från början.
    Det första omskriva Loppan-bygget jag kunnat hitta är konsul Ragnar A Lindahls Loppa som byggdes på ett vindskontor på Nybrogatan i Stockholm. Den 22 november berättar Stockholms-Tidningen att bygget beräknas kosta 600 kr totalt. Byggaren berättar också att flygkroppen väger bara 23 kg, bakre vingen 12 kg och rodret 2 kg, därmed hade han fått kroppen lättare än vad Mignet hade räknat med. Konsul Lindahl berättar också att han hoppas kunna göra provflygning till våren. Denna eventuella flygning har jag inte kunnat hitta nån rapport om.
    Den 18 januari 1936 blev den första svenskbyggda Loppan flygande. Sigurd Larsson hette flygaren och han var till yrket kontrollingenjör vid Svenska Järnverksverkstädernas aeroplanavdelning. Tillsammans med förrådsförvaltaren Gunnar af Sandeberg hade han byggt Loppan i en liten källarskrubb i Trappfabriken i Linköping. Kostnaden för bygget uppgavs till 1200 kr. Motorn var en gammal men obetydligt körd tvåcylindrig Huskvarna motorcykelmotor på 1000 cm3 cylindervolym. Motorn hade en effekt på 23 hk och propellern drevs via en kedja.
    Luftdopet skedde på Roxens is inför flera församlade flygofficerare. Bland åskådarna fanns också trappfabrikören Ossian Nauman som startat en firma kallad Pou-Material med serietillverkning av Lopp-delar på programmet.
    Den kanske mest uppmärksammande Loppan var ändå tidningen Flygnings Loppa byggd av Molin, Järte och Bergwik. Det planet fick sitt luftdop i början av februari 1936. Efter första dagens provflygning varnade dåvarande löjtnanten Björn Bjuggren för överdrivna förhoppningar då han tyckte att Loppan var svår att flyga. Efter den andra dagens provflygningar var han dock positivare. Enligt Aftonbladet den 6/2 sade han, "lika besvärlig och krånglig som Loppan tedde sig vid den första provflygningen, lika perfekt uppförde den sig idag. Stigförmågan var fullt jämförbar med ett vanligt Mothplans... Vid svängarna lade sig maskinen automatiskt i den behövliga lutningsvinkeln och t o m en landning i medvind gick så perfekt att man inte kunde bättre önska". Den första dagen hade det varit busväder medan det den andra dagen var fint med lagom vind.
    Flygingens Loppa hade en 32 hk Poinsardmotor men de flesta andra loppbyggare försökte med motorcykelmotorer med effekter på 15-25 hk. Ett exempel är fabrikören Ville Sundin i Hedemora som byggde sin Loppa med en tung men svag Henderson-motor. Den Loppan flög aldrig men den finns bevarad och utställd i Malmensamlingarna. Speciellt Dalarna var drabbad av Loppan-febern och så sent som i början av 1970-talet uppges att den bevarade s k Äppelbo-Loppan provrullades.
    Så småningom ebbade intresset för Loppan ut, mest berodde det på att den visade sig ha en del mindre goda egenskaper och att den föll i onåd hos myndigheterna. Någon Loppa registrerades f ö aldrig officiellt här i Sverige. Frågan är om inte denna tidiga men alltför otyglade byggfeber bidrog till att bestämmelserna för hemmabygge varit så hårda att hembyggare in spe knappt har kunnat bygga förrän på senare tid.
    Senast redigerat av bem den 2017-03-03 klockan 09:53.

  4. #24

    Reg.datum
    apr 2009
    Inlägg
    1 651
    Klubb
    Karlstads MFK

    Standard

    Arandasamlingarnas Flygande Loppan:

    http://arlandaflygsamlingar.se/1-2-a...ygande-loppan/

    /Bo

  5. #25

    Reg.datum
    apr 2009
    Inlägg
    1 651
    Klubb
    Karlstads MFK

    Standard

    80-sidig skrift om Flygande Loppan, Arlanda Flygsamlingars Vänners Skriftserie:

    http://arlandaflygsamlingar.se/butik/afv_skriftserie/


    Nr: 3
    Flygande Loppan
    Författare: Jan Forsgren
    Förlag: Arlanda Flygsamlingars Vänner
    Pris: 50 kr
    Format: A5, 80 sidor, häftad

  6. #26

    Reg.datum
    apr 2009
    Inlägg
    1 651
    Klubb
    Karlstads MFK

    Standard

    Citat Ursprungligen postat av Thomas Visa inlägg
    Synd man är så värdelös på franska.
    Du kan nog snappa upp mycket matnyttigt genom att kolla på sidorna på http://pouguide.org/loppan i Google Översätt så du kan läsa sidorna på svenska. Jag provade nyss och det funka fint.

    /Bo

  7. #27

    Reg.datum
    apr 2009
    Inlägg
    1 651
    Klubb
    Karlstads MFK

    Standard

    Intressant video nedan, stor Flygande Loppan radiostyrd modell. Det slutade inte så lyckligt men den flög en stund i alla fall och den såg väldigt fin ut:

    https://www.youtube.com/watch?v=7XpFCs69I04

    Kommentaren i videon "Oh la la la" säger det mesta om svårigheten att styra den för RC piloten.

    Frågan är hur man bäst provar ut anfallsvinklar och styrutslag. Man kanske bör bygga en enklare slit och släng prototyp först som man experimentera fram detta på innan man flyger med en färdig finare modell som en sådan som visas i videon.

    Men de här halvskala Flygande Loppan flög ju fint:

    https://www.youtube.com/watch?v=RVd_ekrUFoQ

    Och en video på originalet:

    https://www.youtube.com/watch?v=oiCuHpMEOCc

    /Bo
    Senast redigerat av bem den 2017-03-03 klockan 18:46.

  8. #28

    Thomass avatar
    Reg.datum
    jun 2006
    Inlägg
    7 580
    Jobb
    Truck Pilot
    Klubb
    Malmö Radioflygsällskap, RFK Gripen, Eslövs MFK, Ripa MFK, Höglandets MFK

    Standard

    Tack bem!
    Mer och mer kött på benen, nu verkar det vara väldigt svårt att avhålla sig från ett bygge...
    Jag har sett båda filmerna, den första hade nog inte tyngdpunkten eller anfallsvinkeln i rätt härad!
    Men det roliga är att kärran verkar ha väldigt svårt att stalla, den bara nickar till och flyger glatt vidare!
    I video #2 går det lugnt och städat till.
    Retroholic!

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •