Ja frågan är som rubriken lyder. Har nämligen sett konstruktioner där någon sen gjort om med dihedral/polyhedral men där nämns inga regler o formler. Kör de på känn/erfarenhet eller vad?
/D
Ja frågan är som rubriken lyder. Har nämligen sett konstruktioner där någon sen gjort om med dihedral/polyhedral men där nämns inga regler o formler. Kör de på känn/erfarenhet eller vad?
/D
Hej daspunner.
Måske du kan uddrage noget fornuftigt af disse forklaringer/billeder: https://www.google.dk/search?q=dihed...w=1366&bih=637
Med venlig hilsen
"Flyvetossen"
Min hjemmeside: http://www.Flyvetossen.dk.
Er opdateret 12. september 2020.
Vad händer om man skulle frångå regler/formler mycket respektive lite?
På känn är nog grundregeln... sen baseras det på erfarenheter och vad man vill uppnå.
Ju mer man experimenterar ju mer lär man sig ju. Och ju mer man lär sig, ju mer fattar man att man inte förstår! :-P
Vad är du ute efter?
KristianB
Inte ute efter något speciellt men som jag skrev i första inlägget här så nämns det sällan eller aldrig hur man kommit fram till vinklarna som används.
Är ju helt ny i ämnet och är utav naturen nyfiken som få så räkna med fler lösryckta frågor.
/D
Är nog en hel del som spelar in. Hastighet, vikt, form, osv.
www.rcaland.ax --- Im an Aalandish Djaekenfaelt'er! =)
En kärra med symmetrisk vingprofil och plan vinge utan V-form/polyhedral (typ 3D-kärra) måste ha skevroderstyrning, den är inte lätt att styra med enbart sidoroder.
Motsatsen, en oldtimer som kanske enbart styrs med sidoroder/höjdroder brukar ha en någorlunda bärande profil och en hel del V-form/polyhedral.
I min "aerodynamikvärld" lyfter då yttervingen, eftersom sidorodret tvingar ut stjärtpartiet åt endera hållet och yttervinghalvan får högre fart gentemot innervingen.
En vinge med bärande vingprofil har också ett idealfartsområde, och har en tendens att stiga med ökad hastighet.
Handlar det om en motorkärra så brukar man rikta ner motorn några grader för att motverka detta fenomen vid gaspådrag.
Ett plan som styrs enbart med sidoroder/höjdroder flyger oftast bra och stabilt, men kan ge en lite 'slängig' gång genom svängarna p.g.a. att sidorodret tvingas ut åt endera hållet.
Kolla på den här snubbens oldtimermodeller! https://www.youtube.com/user/SURFHER...view=0&sort=dd
Och... det GÅR faktiskt att rolla (nåja) med en sidoroderkärra, men det blir inte någon snygg roll.....
Retroholic!
Sedan så finns det ju "baldakin" där man sätter vingen en bra bit över kropp och motor för att planet ska bli stabilt.
Enklaste varianten av det är väl Piper CUB som har en högt sittande vinge utan V-form (hedral). CUBen blir ju stabil på grund av att tyngdpunkten ligger långt under vingen.
Thomas skriver om 3D-plan där allting ligger i linje helt symmetriskt utan vinklar. Kolla på SK60 som har en hög vinge men negativ V-form för att få bättre rollegenskaper och det finns många liknade främst militära plan med hög vinge negativ V-form.
De som kan detta med hedral bäst är nog friflygarna där planet måste flyga stabilt helt av sig själv.
Enklast är ju då att bygga en helt rak vinge och enbart ha vingöronen att hjälpa till med stabiliteten.
Nästa enkla variant om man har delbar vinge är att enbart ha V i mitten som man fixar med vingbalken som håller ihop de båda vinghalvorna.
Som Thomas skriver så går det att både rolla och loopa med ett plan som enbart har sidoroder. I radiostyrningens barndom hade man ofta bara en kanal och de som var duktiga kunde flyga ett helt program med looping roll åttor cirklar och precisionslandning. De som konstruerade dessa planen fick nog både lära av andra och ha en hel del "try and error" innan det blev perfekt.
___________________
patrik@pgdata.se
Tack för utförliga svar!
"Flygande vinge" med dihedral? Hade det funkat?
___________________
patrik@pgdata.se