Nu fortsätter bygget.

Nu börjar det komma flera uppdateringar och nybyggen här på forumet, så jag tänkte att det kan vara dags att ta itu med mitt eget bygge igen efter en ganska lång tids vila.
Nåja lite har det faktiskt blivit gjort och nu är väl snart kvälls-flygningarna också ett minne blott och då får vi väl förpassa oss ner i våra källare och bygglokaler.






Så här långt hade jag väl kommit när jag hängde undan den i våras. Här några bilder på plankningen av kroppen. Jag har inte tagit så många bilder på just dom momenten för dom är inte speciellt intressanta heller. Det som jag kan nämna om plankningen är att jag fått kröka mycket balsa med hjälp av fönsterputs med ammoniak (tack för tipset Sweeper!). Det kunde väl ha varit med ytterligare någon bild där hela underdelen av kroppen varit med, men så blev det inte. Ni som fotar & skriver här vet hur lätt det är att glömma att ta en bilder när man kommit en bit för man är så ivrig att komma vidare, och vips så är det för sent när andra moment redan blivit färdiga. Ingen skada skedd egentligen.




Här har jag plockat ihop Corsairen i garaget för att väga in stabben. Jag får göra på det gamla beprövade sättet med trådar eftersom jag inte har något laserinstrument som fungerar på flygplan, och jag vill nog påstå att det här sättet blir precis lika bra och exakt som vilket instrument som helst. (Om någon vill veta hur det går till så skicka ett pm till mej så får du en pdf-fil i retur.)
Som ni ser är det är ganska trångt i garaget för pjäsen är hela 2,65 meter. Bara att krypa under vingen för att komma fram. Lastpallen som den står på är 80cm bred, då får man en aning om hur stor den är.

Jag fick häromveckan ett intressant brev av en forummedlem från Norge som mejlade mej om att han hade skaffat en färdigbyggd Marutaka-Corsair och det intressanta var att spännvidden på den var 2,65 och min var bara 2498mm som det står på kartongen. Mycket märkligt eftersom det var samma tillverkare. Nu kan det ju tänkas att det skiljer något eftersom hans bygge var av senare ursprung så Marutaka kanske hade ändrat lite på måtten.
Nu kom måttbandet fram i samband med invägningen av stabben, och tro det eller ej så var faktiskt min också 2,65 och jag som alltid trott att den varit 2,50.
Hur hänger det här ihop? Det undrade jag också förståss. Efter lite funderande så tog jag måttet där vingen går in i kroppen, då blir den 2,5 meter! Undrar just hur man har tänkt i Japan när man satte det måttet? Glömde man bort måttet på själva flygkroppen, för bevisligen står det ”Wingspan 2498mm” på kartongen. Någon som varit med om här?









Här är en serie bilder på Corsairen när det är hopmonterad och ute i det fria. Motorkåpan som sitter på är den plugg som jag ska gjuta upp en ny i glasfiber av. Mera om det längre fram.
Nästa gång den står så här så är den nog i det närmaste färdig för nu kommer den inte ut på ett tag, och det dröjer nog väldigt väldigt länge innan jag kommer dit..

Det får bli allt för denna gång.
Nästa gång ska jag ta itu med inspektionsluckan till servot för sidorodret.

Ha de´