Webbar?

[Thomas]

En liten fundring bara...
Alla experter säger ju att webbar ska ju sättas i vingbalken med fibrerna stående.
Varför inte liggande??
I mina tankar gäller det att ta upp brytkrafterna i vingen, och då kan ju inte webbar med stående fibrer vara optimalt.

Finns säkert nån gammal byggare som har nån vettig förklaring till 'stående' webbar...

Lånad bild:

[uffe_46]

Man får tänka sig vingbalka och webbar som en enhet, där webbarna är till för att hålla avståndet mellan balkarna, tänk dig att du tillför en kraft på nedre vingbalken uppåt, denna kraft skall överföras till den övre, om webbarna har längsgående ådring kommer de att bukta ut. prova att böj en bit balsa åt båda hållen får du se

[Cox]

Man får tänka sig vingbalka och webbar som en enhet, där webbarna är till för att hålla avståndet mellan balkarna,

Det är i och för sig sant, men balkarna trycks bara emot varandra vid väldigt stora avböjningar, dvs när man är på gränsen till kollaps/inbuckling av strukturen.

Vid mindre avböjningar så dominerar istället skjuvkrafter i vingens centrum ("horisontellt") och dessa kan man då ta upp med vertikala fibrer (gör att få skjuvningen tvärs med fibrerna). Om man istället har horisontella fibrer i webbingen så kan trät skjuvas sönder och gå av längs med fibrerna.

Allra bäst vore ju att ta upp skjuvkrafterna diagonalt mellan varje sprygel (nästan rena dragkrafter). För att då kunna ta upp både positiva och negativa g-krafter på vingen så skulle man alltså behöva ett kryss-stag mellan spryglarna, precis som på Ikeas bokhyllor.

[Thomas]

Allra bäst vore ju att ta upp skjuvkrafterna diagonalt mellan varje sprygel (nästan rena dragkrafter). För att då kunna ta upp både positiva och negativa g-krafter på vingen så skulle man alltså behöva ett kryss-stag mellan spryglarna, precis som på Ikeas bokhyllor.

DET låter ju riktigt logiskt!

[AM]

Kanske dags för ett empiriskt försök.
Bygg ihop tre vingbalkar. En med webbfibrerna tvärs vingbalken, en med webbfibrerna paralellt med vingbalken och slutligen en variant med "krysswebb", dvs två tunnare flak limmade med 90 graders vinkel mot varandra. Monteras sedan med 45 graders vinkel mot vingbalken.
Intressant att se resultatet.

[Thomas]

Om tid funnits skulle jag banne mej göra det, Ove...

[Fyhren2]

Hej

Jag har gjort prov med ett kryss istället för webbar av balsa med lodräta fibrer och det visade sig att det blir mycket starkare med ett kryss av lättplyfa remsor . Plus att dessa remsor då kan sammanlimmas där de kryssar varandra på mitten så knäcklängden bara blir hälften. Fördelen blir även att man får öppningar i kryssen till kablar mm.

Prover gjordes med domkraft på en våg som pressade provbitarna mot taket. Det blev stor skillnad så jag gjorde krysswebbar på J 21:an

Hej

Peder F

[IngemarTh]

På sid 21 finns lite bilder på vad som händer när webben börjar spricka som tydligen är den stora skillnaden. https://www.rcsoaringdigest.com/pdfs...SD-2005-04.pdf

/ Ingemar

[Thomas]

Intressant läsning, Ingemar!

Om jag fattat det rätt på sidan 20 så anser herr Drela att det inte spelar nån roll om fibrerna är vertikala eller horisontella, bara dom är ordentligt limmade till balkarna och spryglarna.
Bäst är givetvis en hel långsträckt vingbalk med delade spryglar på ömse sidor, alltså en främre och en bakre sprygel-del.

Peder, är det ungefär som i figur 2 på sidan 21 som du har gjort krysswebbar? Många små delar, men det kan det vara värt...

[Cox]

Intressant läsning, Ingemar!

Om jag fattat det rätt på sidan 20 så anser herr Drela att det inte spelar nån roll om fibrerna är vertikala eller horisontella, bara dom är ordentligt limmade till balkarna och spryglarna.

Jag tycker att han har missat ett par saker där i figur 4. Utrymmet mellan spryglarna är ju inte kvadratiskt och symmetriskt på något sett. Om det vore symmetriskt så skulle fiber-riktningen (horisontell eller vetikal) vara lika bra/dålig. Tvärtom så är utrymmen oftast väldigt rektangulära och skjuvkrafterna har då en större komposant horisontellt jmf med vertikalt. Spryglarna är ju normalt sett också mycket klenare än vad vingbalken är. Detta gör att en horisontell fiberriktning skjuvas av mycket lättare än vad en vertikal fiberrikting gör.

Infästningen är ju viktigt också, och genom att fylla ut tomrummet fullständigt (istället för att limma emot balken ifrån sidan som på fotot i första inlägget) så förlitar man sig inte enbart på limmet.

[Gasman]

När vingen böjs är det ju diagonalerna mellan spryglarna som längdändras mest. Då vore ju det mest korrekta att sätta dit något som hindrar diagonalförändringarna (klassiskt fackverk). Borde kunna funka med sån här riktigt stum, spunnen fisklina som träs kryssvis, spännes och fixeras med CA-lim.

[Danne1700]

Skjuvkrafterna blir alltid i 45 grader, ena parten består av balkbommarnas relativa förlängning resp. förkortning, och den vertikala är själva lasten som vingen bär.
Jag gjorde för länge sedan en lådbalk bestående av liggande furulister 10x4 upptill och nertill och 0.4 plywoodliv på båda sidor. Delade spryglar och flaknos samt capstrips. Blev väldigt bra.

[Cox]

Skjuvkrafterna blir alltid i 45 grader, ena parten består av balkbommarnas relativa förlängning resp. förkortning, och den vertikala är själva lasten som vingen bär.

Visst, totalt sett blir det 45 grader men om man ser till lasten som webbarna skall ta upp, så blir det huvudsakligen skjuvning horizontellt för dessa.

Om man omvänt tänker sig en vinge som är kortare än den är tjock, så skulle det gå över till ett Tomishenko fall och den vertikala skjuvningen skulle då istället dominera.

[Fyhren2]

Hej

Gasmans bild stämmer ganska bra med hur jag gjorde. DVS två diagonaler i varje fack som sitter inne i facken, inte bara limmade på sidan. Furulister av ganska klent slag duger bra om de även limmas ihop på mitten. Jag talar ju då om en modell i 12 - 15 kilos klassen. På mindre modeller duger ju balsalister av inte allt för klent slag.
Väldigt enkelt att göra belastningsprov. Bara göra korta bitar i samma dimensioner som modellen man bygger och belasta bitarna på mitten tills de går sönder. Med domkraft på våg o bitens ändar stöttade mot taket. Jag blev i alla fall förvånad över hur mycket starkare det blev med diagonaler istället för balsawebbar. Sen kan man ju göra webbar av plyfa också vilket ju även det ger mer styrka.

PF

[R_Sjostedt]

Man kan även göra plattor av kolfiber till webbarna, bestående av 2 lager. Ett lager ligger 0/90 och det andra ligger 45.:stupido2:
Dock inte mycket till flex kvar... :sarcastic: