Telepilot 1-kanalare - info?

[bem]

Hej oldtimers och andra!

Jag skulle behöva hjälp med uppgifter om min Telepilot 1-kanalare, tillverkad av Erik Berglunds firma Telecontrol i Insjön. Har lite drömmar om radion att få igång den men mycket är okänt för mig om radion.
Lite frågeställningar nedan jag skulle behöva hjälp med.

1. Vilket tillverkningsår kan det vara på min Telepilot? Mottagarlådan (den blå boxen i bilderna) har på aluminiumplåten på gaveln ingraverat "369" och det antar jag är löpnummret vid tillverkningen av den serie som man höll på med, de jobbade i serier om 400 stycken i stöten har jag läst (i SMFF bok Spännvidd).

Dekalen på min sändare har nån klistrat dit senare och är inte originaldekalen som har "Tele-Pilot" med gul text som ett klistermärke med genomskinlig oval form.

2. Vad heter egentligen min sändare, mottagare och roderkontrollen (gyron)? Det finns en massa beteckningar i Wentzels och Sven E. Truedssons kataloger genom åren.
Jag är ganska säker på att mottagaren heter "Ton-Reflex" och då skulle det vara den som beskrivs i Sven E. Truedssons katalog 1959 (se nedan). Till Ton-Reflex kunde bara sändare M-88 eller M-99 användas enligt Truedssons katalog 1959 (se nedan). Skillnaden mellan M-88 och M-99 var tydligen at den förra hade tvådelad antenn medan den senare hade teleskopantenn dvs ihopfällbar (tydligen en extra lyx för den sändaren som kostade 10 kr mer, 95 kr, 1959).

Vad heter sändaren och gyron jag har (namn/modellbeteckning)?
Radioanläggningarna har namn som "typ 27" och sändaren har namn som handsändare typ "Impuls" med variant typ S (Standard, vågtyp A1) och typ T (som eliminerade störningar från främmande sändare och använde mottagare "reflex", vågtyp konstant A2/signal A1), typ M (tonmodulerad sändare vågtyp A2, tonfrekvens ca 600 p/s 100% modulation). Sändaren fanns vidare i Typ 88 med tvådelad antenn, och Typ 99 med förnicklad teleskopantenn.

I Wentzels katalog 1959 kallas radion "radioaggregat Tele-Pilot" och sändaren anges som "helt nykonstruerad i mycket kompakt utförande" och så visas bild på en ljus(beige) sändare med två tryck-knappar på (inte en av/på strömbrytare och en tryck-knapp för pulsning) med större metallskylt på sändaren "27,1 MHz sändare, NR xxx, Tele-Pilot, Telecontrol, Insjön"
I Wentzels katalog 1961 finns radioaggregat "Tele-Pilot", "Tele-Pilot Marin" och "Tele-Pilot Ton".
Sändarna kallades då "Impuls" (typ S resp T), mottagare "Reflex" (och möjlighet att använda kontrollpanel med batterilåda) och helkapslad rodermotor "Gyron". i Marinutförandet kallades sändaren "Ton-impuls" typ MB-88 och mottagaren "Ton-Reflex" med rodermakanism "Gyron" samt kontrollpanel och batterilåda.. "Tele-Pilot Ton" var ett tonmodullerat aggregat med vågtyp A2, tonfrekvens ca 600 p/s, 100% mod, sändaren "Ton-Impuls", mottagaren "Ton-Reflex" med "Gyron" samt kontrollpanel och batterilåda.

Jag gissar att min radio heter "radioaggregat typ 27" (=27 Mhz)
Att sändaren heter "Impuls" typ "M-99".
Att mottagaren heter "Ton-Reflex".
Rodermekanismen Gyron heter ... - vad? Har sett namn som "Standard Gyron", "Super-Gyron"(med strömsnålare Distler motor), båda i helkapslat utförande (det har inte jag). De tidigare varianterna som var "öppna" (ej inkapslade) ser jag bara att de kallas "Gyron" men motorn på dem är olika t ex den jag har är en ganska stor motor med hölje i mässing, i Wentzels katalog 1956 visas en Gyron med något mindre motor.

I Wentzels 1964 års katalog kallas radion "Transflex" men sändaren heter fortfarande "Impuls", mottagaren heter nu "Transflex" (heltransistoriserad) och rodermotorn heter "Gyron" (och är ej helkapslad).

I Wentzels katalog 1966 kallas radion "Uniton", sändaren "Uniton T-600" (heltransistoriserad), mottagaren "Uniton R-600" (heltransistoriserad) och rodermotorn "Gyron" (samma som i 1964 års katalog).
Den kallas samma sak i Sven E. Truedssons katalog 1967 liksom i Wentzels katalog 1968-1969.

3. Sändarantennen - kan man veta om min radio skall ha "tvådelad" antenn eller "teleskopantenn" - spelar det nån roll, passar bägge?

4. Batterierna i sändaren och till mottagaren+roderkontrollen(Gyron) - vad skall det vara för batterier?
Se bild med sändaren med röd text A och B vid batterikontakterna och bild på mottagardelen med röda siffrorna 4, 5, 6, 7.

5. Rören: röret i sändaren och rören i mottagaren - finns det att få tag i sånt på nåt ställe idag?

6. 2,4 GHz...Om jag nu skulle få ordning på radion så den fungerar - skulle det om man ville kunna sätta i en FrSky eller nån annan sådan sändarmodul och kunna köra 2.4 GHz med tryckknappen för att simulera 1-kanals som den var om man skulle vilja flyga med sändaren? "Matlåden är stor och rymlig och en liten 2.4 GHz sändarmodul är liten... Vore rätt coolt tillägg till radion, både ha den fungerande i orginal och kunna aktivera 2.4 GHz och faktiskt flyga med sändaren igen t ex med en Robot modell...

7. Trycksaker: Nån som har broshyr, katalog och kopplingsschema över min radio?

8. Reparatör: Finns det nån som kan mecka med / serva såna här gamla anläggningar idag?



Slänger även in några bilder i annat inlägg på modeller (som jag drömt lite om) som användes med Telepilots 1-kanalare när det begav sig på 1950-1960-talet: Erik Berglunds "Robot" och "Radio CUB" (bägge konstruerade och tillverkades av Erik), RC Viking (konstruktion Erik Berglund, byggsats Sven E. Truedsson) och Vagabond (konstruktör Rolf Dilot, byggsats Sven E. Truedsson).


Pust, det blev mycket på en gång...

Ös på vad ni vet om Telepilot 1-kanalare och i synnerhet den jag har om ni kan identifiera den.

Tack på förhand!

Mvh
Bo

[bem]

Katalogerna med mer info om Telepilot 1-kanalare nedan.

/Bo

[bem]

Modellerna från förr... för 1-kanalare.

/Bo

[freddan_6]

Rören har en beteckning i vitt målat på dem. Om du hittar denna beteckning på t.ex. http://www.vacuumtubesinc.com/ så är det bara att beställa. Men du bör byta samtliga rör annars kan du få otrimmad anläggning där sändaren har en frekvens och mottagaren en annan. Kondensatorer om det finns bör också bytas, i alla fall om de är elektrolyt.

[gamlingen]

Hej! Jag hade en den var blå med teleskopant och var den andra modellen.körde den med gyro och hikhack då kunde man få olika utslag beroende på hu många tryck man gjorde på knappen, det gällde att hålla reda på antal knapptryckniingar man gjorde för att komma tillbaka, det var ett litet h- vete i backen gick det ofta OBS giron drevs avgummimotor när var gummit uppsnurat så du kan ju förstå eländet.Kan berätta mycket om detta som du förstår,en annan sjunger ju på sista versen men minnens finns kvar,slutar nu det kan bli meoarer annars.

[Thomas]

Gamla goda minnen...

Det jag minns av den jag hade på 60-talet var att det skulle vara ett 100-voltsbatteri till sändaren. Detta tror jag är näst intill omöjligt att hitta idag. Batteriet jag kommer ihåg var nåt militärt surplusbatteri med en stor kontaktstuds mitt uppe på batteriet.

Jag har oxå en hemmabyggd TelePilot liggande hemma, transistoriserad, byggd i en smörgåslåda. Jag har provat den med ett 6v batteri i sändaren, och "gyrot" snurrade fint när jag tryckte in knappen.
Kanske man skulle få ihop en oldtimer, trimma den väl och flyga med en kanal till sidorodret??

[bem]

Hej,

Jag har nu fotat av rören, ett i sändaren och två i mottagaren.

Info om sändarröret:
Det är märkt med följande.

Mullard (tillverkaren)
DL94
IMPORT
Undertill i mitten där pinnarna sitter är det i glaset märkt "17"
ED? (kan ej se tecknet)
R9A
Rörets yttre diameter 18 mm
7 pinnar, pinnlängd ca 6,5 mm


Info om mottagarrören:

Rör 1 av 2.
Det är märkt med följande.
TELE
FUN
KEN (dvs Telefunken, tillverkaren)
Made in Germany
DL-96
Märkt med siffrorna 535 på ovansidan
Undertill i mitten där pinnarna sitter är det i glaset märkt "28"
Även märkt med Bma08
Rörets yttre diameter 18,2 mm
7 pinnar, pinnlängd ca 6,5 mm


Rör 2 av 2.
Det är märkt med följande.
PHIL (tillverkaren, Philips)
MINIW (förkortning för mini, miniatyr, W=watt?)
DL96
IMPORT
UIB
RIB2
Undertill i mitten där pinnarna sitter är det i glaset märkt "24" och "A"
Rörets yttre diameter 18,2 mm
7 pinnar, pinnlängd ca 6,5 mm

Se även bilderna.

Nån kunnig som kan förklara vad som är viktig info om rören?
DL94, DL-96, DL96 är nån modellbeteckning, så långt fattar jag.
Men övriga koder, är det viktig info, vad säger de?
Import, då antar jag de gjorts i annat (lågpris?)land, kanske sämre kvalitet?

Om jag köper nya rör, ett DL94 till sändaren och två DL-96/DL96 till mottagaren - blir det rätt då, eller måste jag hålla reda på de andra koderna också (som jag ej vet vad de betyder) när jag beställer för att få rätt rör?
Nåt fabrikat av rör som är bättre kvalitet än andra som man skall satsa på?
Blir det rör som tillverkades när sånt här användes som man får köpa, det finns ingen nytillverkning idag antar jag?

Har Googlat lite men inte hittat exakt de rör som jag har, men jag vet ju inte hur viktigt de olika koderna utöver DL94, DL-96, DL96 är.

[Optimate]

Anodbatteriet som kopplades till kontakt A på din bild var på 90 V och typiskt sett ett Tudor i svenska butiker. Är nog svårt att få fatt i numera, och i alla händelser oekonomiskt. Det finns beskrivningar över kretsar hur man transformerar upp en lägre spänning till 90 V. Google. Till kontakt B kopplade vi ett batteri med lägre spänning, jag tror det var 3V. Det batteriet hade en kontakt avsedd för två runda stift med olika diameter. Om jag minns rätt kallade vi det för glödströmmen, det var i alla fall det som gav spänning till den del i röret som motsvarar basen i en transistor, om jag fattat det hela rätt.
Jag hade en sändare som din men en mottagare med transistorrelä, inte rör. Vid ngt tillfälle behövde jag byta rör i sändaren och gick till radiohandlaren som inte hade DL94 hemma, så han satte in ett DL96, och det fungerade lika bra.

[freddan_6]

Det räcker att du hittar DL-96 och DL-94. Sen vet jag inte om övriga konstruktionen är så robust mot variation att det går bra med 3 st DL-96. DL-96 har halva drivströmmen mot DL-94.

90V fixar man lite bökigt med 24S Lipo (inget jag rekommenderar dock), hellre en konverter http://www.dos4ever.com/battery/battery.html
eller http://www.portabletubes.co.uk/sitefiles/ptbattelim.htm eller http://www.g4jcp.freeserve.co.uk/pw/battpsu1.htm

[bem]

Hej,

Tack för svar Fredrik, då vet jag att det bara är att skaffa nya DL94 och DL96 rör så skall det funka då med den biten i alla fall.

Ang batteriet i sändaren så skall det nog vara dels ett 90 volts s k anodbatteri (t ex Tudor 90 A 7, 95x34x90 mm) dels ett s k glödbatteri men volten på det har jag ej säkert listat ut (än) men troligen 1,5 volt (t ex Hellesen H-42, 27x98 mm).
Se tabell nedan med batterier från Sven E. Truedssons katalog 1959.
Se även bild jag hitta på www.mcregor.se som visar innanmätet på en Telepilot radio samma som jag har, där syns att det på den röda lappen i insidan sändaren finns utritad plats för ett Tudor i den stora rutan och ett Hellesten i den mindre nedre rutan.

Sen är det frågan vad det är för spänning på batterierna till mottagaren och Gyron enheten.
Om det är en Ton-Reflex mottagare jag har så matas den med:
22,5 volt (2 st Hellesen H12, 16x20x51 mm)
6 volt (2 st 3 volt i serie, Hellesen H-16, 14x50 mm)
1,5 volt (1 st, Hellesen H-18, 14x50 mm)

Hitta även lite andra bilder med anknytning till Telepilot 1-kanalare, se nedan. Bl a foto på Vagabond, Telepilot typ 27 och Sven E. Truedsson ca 1959 (från Hobbyboken 1960), framsidan av Telecontrol/Telepilot katalog nr 1 1955 och så en annons på Erik Berglunds Robot byggsats (från Hobbyboken 1956).

/Bo

[bem]

Hej,

Försöker placera in hur Telepilot 1-kanal sändarna såg ut under årens lopp.
1955 (t o m ?) - bild 1, Telecontrol katalogframsida 1955. Söt handväsk-liknande sändare med bärhandtag...

Ca 1957-1958? - bild 2, svart plasthölje med en rund pulsknapp till höger på locket, radioaggregat typ ?, med mottagare Ton-Reflex eller Reflex, bägge rörmottagare. Volt- eller amperemätaren på locket är nog inte original utan monterad i efterhand skulle jag tro, eller så kanske det fanns som tillval när man köpte radion.

Ca 1958? - bild 3, beige plastlåda med en rund pulsknapp till höger på locket, radioaggregat typ 27.

Ca 1959? - bild 4, beige plastlåda med två runda knappar på locket, typ 27?, standard bärvågssändare typ S med vågtyp A1, sändare typ T för reflex mottagare med vågtyp konstant A2 och signal A1 eller sändare typ M tonmodulerad med vågtyp A2 tonfrekvens 600 p/s 100% mod med Ton-Reflex mottagare.

Ca 1964?, fortfarande beige låda med två runda knappar, radioaggregat Transflex med sändare Impuls (modulerad) med heltransistoriserad transflexmottagare.

Ca 1966-1968?, fortfarande beige låda med två runda knappar, radioaggregat Uniton med sändare Uniton T-600 heltransistoriserad (modulerad) med heltransistoriserad mottagare Initon R-600.

Varför fick sändaren två runda knappar senare? Tryckte man på höger knapp så svängde planet (rätt inställt) åt höger och tryckte man på vänstra knappen svängde det åt vänster?

Fyll gärna på med mer om ni vet, och korrigeringar.

/Bo

[bem]

Hej,

Nån kanske undrar hur rodermotorn "Gyron" fungerar, som styr rodret. Se bifogade bilder med förklaring.
Källa: Modellflyg, Roland Sundqvist, 1969 och Radiostyrning av modeller 2:a uppl, Bertil Beckman och Svante Hellström

Kul sida med 4 st video om 1-kanal RC där linkontrollmästaren Ove Andersson berättar:

http://www.mcregor.se/KlubbtraffNostalgi.htm

/Bo

[bem]

Hej,

Allmän principskiss för en 1-kanals sändare så det blir lite enklare att se hur saker och ting hänger ihop i en sån radio.
Jämför min Telepilot (radioröret är dock urtaget ur hållaren i fotot).

/Bo

[Mr J]

Det här är kanske av intresse för ditt projekt?

http://www.svensktmodellflyg.se/koposalj.asp?viewmode=1&msgid=16977

[bem]

Hej! Jag hade en den var blå med teleskopant och var den andra modellen.körde den med gyro och hikhack då kunde man få olika utslag beroende på hu många tryck man gjorde på knappen, det gällde att hålla reda på antal knapptryckniingar man gjorde för att komma tillbaka, det var ett litet h- vete i backen gick det ofta OBS giron drevs avgummimotor när var gummit uppsnurat så du kan ju förstå eländet.Kan berätta mycket om detta som du förstår,en annan sjunger ju på sista versen men minnens finns kvar,slutar nu det kan bli meoarer annars.

Hej,

Vore kul att höra nån historia från förr. Och vad du hade för modell, motor och andra prylar när ni skulle flyga i radoflygets barndom.

Lite annat som jag är intresserad av är t ex:

- Hur gick ni tillväga för att trimma in modellen för det måste ju ha varit väldigt noga med tyngdpunkt, motorriktning och så för att få modellen att flyga svagt stigande.

- Hur ofta gick prylarna i backen p g av krångel med radion?

- Hur hade ni koll på batterierna och när de började sina?

- Hur ofta behövde man byta radiorör - hur hållbara är de?

- Hur ofta behövde radion "trimmas om" (ser t ex på min Telepilots mottagare ett hål man kan sticka in en trimmejsel - skall tydligen vara av ebonit el annat icke ledande material -och justera en spole, samma sak på sändaren kan man vrida på en spole) och jag antar man kunde man göra det själv vad gäller mottagaren (sändaren vet jag ej om man själv kunde ställa in).

- Antar dieselmotor var helt dominerande i RC plan på 1950-talet? Även om jag ser det fanns nån Super Tigre glödstiftare också i gamla kataloger från slutet 1950-talet. De flesta RC-modeller för nybörjare på slutet 1950-talet var avsedda för 1-2,5 cc motor och nån för 3,5 cc. Veron "Sky-Skooter" skulle ha 1-1,5 cc motor, Truedsson "Vagabond" ca 2,5 cc, Truedssons "RC Viking" 2,5-3,5 cc, Telecontrol/Berglund "Robot" 1,5-2,5 cc, "Radio CUB" 2,5-3,5 cc för att nämna några modeller som måste varit ganska vanliga på den tiden i Sverige.

- Hur lång tid tog det att lära sig flyga 1-kanalare förr? Antar det var då som nu att det var bäst att ta hjälp av nån erfaren i början.


Jag hitta lite info hur man trimmade in en 1-kanalsmodell, se 2 bilder nedan.

Det går att göra en hel del konster i luften med en 1-kanalare fast man kan tro ett bara 1 kanal inte borde ge så mycket utrymme för konstflygning. Looping och roll skall gå att göra med rätta förberedelserna innan i luften.

Erik Berglund vann ju Europamästerskapen i RC för 1-kanalare 1958, och kom 3:a 1959, med sin RC Viking och Telepilot 1-kanalare (sändaren på ryggen i en sele och tryckknappen i en handhållen enhet - se bild nedan), men jag vet inte exakt vilka manövrer som faktiskt ingick då men jag har hittat några gamla FAI regler från den tiden, med viss svårighetsfaktor, K-faktor, för varje manöver - se PDF nedan.

Se lite info om EM i RC (1-kanal och flerkanal) 1958 och 1959 nedan i två PDF (flersidiga).

/Bo