Tyngdpunkt vs Hjul

[uffe_46]

Jag håller på att bygga en Tiger Moth från ML Hobby / KB Falun http://mlhobby.com/flygplan/byggsats...sa-kit-1400mm/

Enligt bild och fäste i kroppen för landnings stället, skall hjulen sitta bakom tyngdpunkten, har jag helt hjärnsläpp, men det kan väl inte var någon bra ide att placera dem så ????

[freddan_6]

Hm, jag har ett plan där originalstället var vinklat 3cm framåt, och mitt ersättninggställ är lodrät. Jag står på nosen varje landning.

[Örjan]

Bakom tyngdpunkten?...det lär ju inte gå så bra. Tippar ju bara man sätter modellen på marken,
Svårt att säga exakt var, men hellre för långt än motsatsen. 1-2 cm är oftast även det för lite. Testa 5-6 cm, åtminstone har jag alltid själv gjort så, ifall hjulaxel/tyngdpunkt ligger för nära och det har funkat bra.

[Kenneth E]

Det kan vara rätt då TP hamnar rätt när modellen står stilla, sedan får man arbeta med höjdrodret för att balansera modellen vid start och landning.

[Tobbepostis]

På min Tiger moth har jag hjulaxlarna ca 3cm framför undervingen och då är det ingen risk att kärran näbbar även på vårat gräsfält funkar kanon

Tobbe

[Ville]

Jag håller på att bygga en Tiger Moth från ML Hobby / KB Falun http://mlhobby.com/flygplan/byggsats...sa-kit-1400mm/

Enligt bild och fäste i kroppen för landnings stället, skall hjulen sitta bakom tyngdpunkten, har jag helt hjärnsläpp, men det kan väl inte var någon bra ide att placera dem så ????




[ATTACH=CONFIG]58609[/ATTACH]

Hej Uffe!
Känns som de har en väldigt framtung "feg" tyngdpunkt. Hangar 9´s Tiger Moth 20cc, 2,3 meter har tyngdpunkten 200-210 mm bakom övervingens/bränsletankens framkant, vilket är ca: 60 mm bakom undervingens framkant mätt vid kroppssidan. Vingkorda för över och undervinge är ca: 330 mm.
Detta placerar hjulaxeln ca: 35-40 mm framför tyngdpunkten.

/Ville

[AM]

Den låga vikten i bakkroppen på en sporrhjulsmodell och dito 1:1 är ett dilemma. Originalets stjärt väger kanske 25 - 50 kg när den står på marken med sporren i gräset. När man lyfter bakkroppen väger den nästan jämnt i "planflyktsläget. En 1/4-skalamodell skulle väga 200 kg om man delar originalets vikt (typ 800 kg) med 4. En 1/4-skala Moth bör väl inte väga mer än typ 10 kg. Då blir vikten på sporren kanske 50 gram! Rullmotståndet i gräset gör modellen benägen att nosa över. Vill man inte ha exakt skala på sin modell, är den bästa modifiering att flytta fram landstället lite grand.

[senmathal]

Det fungerar nog inte så bra att dela med fyra då man talar om vikten. Då man säger 1/4 skala menar man ju endimensionella mått medan ett flygplan är tredimensionellt. T.ex är vingytan på en 1/4 skala bara en 1/16 del av förebilden och då är det bara tvådimensionellt. Om man tar ett exempel på vingytan på ett fullstort plan som har en vinge som är 10x2 så blir vingytan 20 m2. Om man skalar ner den vingen i 1/4 blir vingytan 2,5x0,5 = 1,25 Alltså 1/16 del. Om man ska räkna ut volymen antar jag att det kan bli så lite som en 1/64 del men vet inte om jag är ute och cyklar där. Då alla delar på ett flygplan är tredimensionella så kanske vikten på en 1/4 mott borde vara 800/64=12,5 kg.

Skulle vara kul att höra från någon som kan och inte bara sitter och gissar som jag gör

/Mats

[Ålänning]

Skulle vara kul att höra från någon som kan och inte bara sitter och gissar som jag gör

Du har koll på kontoret på en lördag du! =) Jag tycker också det låter väldigt rätt det du säger. Om man bygger en 1/10 av av en Moth så skulle den vara 894 mm i vingspann och väga 80 kg. Låter lite galet. Så nog ska det vara kubik man ska tänka, alltså 800 gram. Min Nieuport på 1005mm väger 938 gram.

[senmathal]

Om jag nu råkade ha lite koll så beror det på att jag fick det förklarat för mig när jag själv tänkte fel. Det jag dock undrar över ibland är hur hastigheten räknas ut i 1/4 skala och hur ljudet låter

/Mats

[freddan_6]

Mats du har rätt, man ska använda alla tre rumsdimensioner när man beräknar rimliga vikter på sin skalamodell.
I min hemstad Lund finns ett väldigt talande exempel på vad som händer när man inte gör det (fontänen fontänen)
https://mittlund.wordpress.com/2011/...isk-lundasunk/.
Arkitekten hade en modell i skala 1:10. När han förstorade upp den 10 ggr fick han 10 ggr mer vatten. Verkligheten har 1000 ggr mer vatten (ock vikt). Han hade dessutom hjälp av en professor ( i Ariktektur ) för sina beränkingar. Beräkningarna blev inte bättre för det.


Vikten på en halvskala ska multipliceras med 1/2 * 1/2 * 1/2 = 1/8 jämfört med fullskala.
1/4-skala på samma sätt 1/4 * 1/4 *1/4.

[Michael]

Att massan skalar med längdskalan i kubik gäller om man räknar med homogena kroppar. Eftersom ett flygplan i huvudsak är en skalkonstruktion, dvs innehåller mycket tomrum kommer, inte vikten att skala kubiskt, snarare någonstans mellan kubiskt och kvadratiskt beroende på den exakta konstruktionen.
Det finns spaltkilometrar skrivet om skalenlig hastighet och ingen enighet råder om dette helt enkelt beroende på att de aerodynamiska lagarna är icke-linjära funktioner.
Generellt kan man säga att ju större skala man använder och ju lättare konstruktionen blir, ju mer likt originalet kommer modellen att flyga.

[senmathal]

Att massan skalar med längdskalan i kubik gäller om man räknar med homogena kroppar. Eftersom ett flygplan i huvudsak är en skalkonstruktion, dvs innehåller mycket tomrum kommer, inte vikten att skala kubiskt, snarare någonstans mellan kubiskt och kvadratiskt beroende på den exakta konstruktionen.

Varje enskild del som ingår i konstruktion borde rimligen skalas kubiskt och då borde vikten där efter. både yta och godstjocklek torde rimligen vara fyra ggr modellens. Nu är det ju svårt att jämföra då det i regel är olika material men rent teoretiskt. Det verkar ju dessutom stämma ganska bra med Tiger Mothen som exempel.

/Mats

[freddan_6]

Att massan skalar med längdskalan i kubik gäller om man räknar med homogena kroppar. Eftersom ett flygplan i huvudsak är en skalkonstruktion, dvs innehåller mycket tomrum kommer, inte vikten att skala kubiskt, snarare någonstans mellan kubiskt och kvadratiskt beroende på den exakta konstruktionen.
Det finns spaltkilometrar skrivet om skalenlig hastighet och ingen enighet råder om dette helt enkelt beroende på att de aerodynamiska lagarna är icke-linjära funktioner.
Generellt kan man säga att ju större skala man använder och ju lättare konstruktionen blir, ju mer likt originalet kommer modellen att flyga.

Man kan också säga att ju närmre du kom mer till kubisk skala på din modell desto bättre. Tomrum som fylls av luft skalar faktiskt också kubiskt; 1 dm3 luft väger exakt 1/1000 av 1 m3 luft. Olinjäritet i laminär strömmning fungerar bättre ju större kropp, så vi med modeller har faktiskt ännu sämre utgångsläge än fullskalaflygare, och bör egentligen skala vikten ännu mer än kubiskt, definitivt inte mindre än kubiskt. Debatten om vad skalariktig hastighet är lämnar jag därhän då jag inte förstår den.

[uffe_46]

Tack för alla mer eller mindre djuplodande svar, nyttig och intressant läsning. jag tror jag gör som följer, flyttar fram stället 1,5 - 2 cm och behåller tyngpunkten där ritning säger att den skall vara för den första flygningen, sedan provar jag att flytta bak den bit för bit