Förhållande skevroder - flaps?

**pgrts** · 2020-03-20, 18:34

Det lär knappast behövas så mycket startflaps på en Kadet.
Vill man busa till det och göra kärran modernare så är det ju kul med rejäla bromsflaps som går 90 grader ner för riktigt branta landningar.
Vill man ha snurr på maskinen så minskar man V-formen och gör så att alla vingroder även funkar med skeven - glöm inte riktigt med expo till den profilen.
Jag skulle nog även justera ner vinkel mellan vinge och stabbe så att kärran blir mindre känslig för olika hastigheter och kan flygas lite snabbare utan att hålla fullt dykroder.
Det är ju inte precis en skalakärra så man kan gärna busflyga som man gjorde "när det begav sig" .

**Michael** · 2020-03-20, 18:39

Eftersom det är en Kadet du bygger så är det inte frågan om något aerobaticplan och då skulle jag välja att använda alternativ III eller IV med långa klaffar, men jag skulle öka på bredden på skevrodren till ungefär 25% av kordan. Enklast är att göra skev- och sidroder lika breda. En sak som kan vara intressant att fundera över är om du ska använda en klyvklaff istället för en vanlig enkelklaff. Klyvklaffen ger mer lyft än den enkla klaffen och jag skulle tro att den även bromsar bättre.
Bilden nedan kommer från en artikelserie av Andy Lennon som publicerades i Model Airplane News i mitten av 80-talet och visar på hur det förhåller sig.
Den stora vinsten med att använda klaff på flygplan som Kadetten är att man kan göra löjligt branta inflygningar med bibehållen låg fart och väldigt 'korta' starter.. Det är inte självklart att det kommer att fungera särskilt bra eftersom stora klaffutslag kan störa strömningen över stabilisatorn en hel del och därmed göra flygplanet mindre manöverdugligt. Detta är speciellt märkbart för högvingade flygplan. Men det är alltid värt att pröva ;-).
Att minska anfallvinkeln på vingen i förhållande till stabilisatorn något, så som Patrik skriver, kan nog också vara bra. Kadeten är tänkt som en 'ab-initio'-trainer och därmed har man valt att använda en ganska stor inbördes vinkel mellan vinge och stibilsator för att minska fartområdet genom att flygplanet stiger kraftigt vid ökad fart.

Addendum: Här är en länk till en verklig klassiker: STOL Mk. II som publicerades som ritning i RCM&E i början av 80 talet. Spana in slatsen!

**Ålänning** · 2020-03-20, 19:42

Tack för bra svar!!! :-D Intressant läsning. Har ett gammalt flyg med tre olika vingar med såna där speciella flaps.

General Error

http://forum.motorportalen.net/download/file.php?id=14330

General Error

http://forum.motorportalen.net/download/file.php?id=14322

Måste kolla det där med anfallsvinkeln, den ser inte ut att vara många grader.

Orsaken till att det blev detta flyg för andra gången, är att det vart lite nostalgi att skaffa samma flyg igen, men att få den klar denna gång. Jag bygger flyg bättre idag än då, så det är ett kul bygge.

Men... inte utan att göra diverse förändringar. Den är inte skala ett dugg, men jag tänkte ändå göra diverse smågrejer bara för att lära mig bygga mer, lite som en labbplattform. Som tex göra skev, flaps, öppningsbar högerdörr, nån lucka, förstärkningar, lättningar som tex servobyten, öppningsbar glasfibermotorkåpa eller kanske kolfiber, vingen är redan torderad 1 eller om det var 2 grader. Men V-formen på 6 grader känns lite stor, så den tänkte jag minska, men vet inte hur mycket. Flyget behöver ju inte skev eller flaps, men vill ha. Bygga vingfäste med nylonskruvar istället för gummisnoddar som bara torkar. Vingstag för att stärka vingen.

Flygstilen är långsam och STOL ska det bli, så det blir mycket starta och landa. Jag kommer inte rolla och loopa. Mysa runt på lågt varvtal.

Den ska få en Saito FG-11 bensin-fyrtaktare, en motor som kanske är lite för kraftig, men med låg stigning och lite förstärkningar samt lugn flygstil så funkar det nog. Flyget ska 1985 ha .35-.45 fyrtakt (större med ljuddämpare skriver de), så en FG-11 på 10,9cc som ska ersätta .50-.60 fyrtakt blir nog säkert bra det. FG-11 väger mer än en fyrtakt metanolare, men jag tänkte ha lättare servon så vikten tas ut där. Använda större lätta hjul, nån snygg klädsel (kanske genomskinlig med målad ram nånstans), testa skära ut något med klädselmaterial med nya dekalskäraren. Den får Multiplex LED-kit och APM med stabilisering för att kunna flyga senare på kvällarna när det börjar mörkna utan att råka vända åt fel håll i skymningen.

**Michael** · 2020-03-20, 22:42

Ursprungligen postat av Ålänning

... Flygstilen är långsam och STOL ska det bli, så det blir mycket starta och landa. Jag kommer inte rolla och loopa. Mysa runt på lågt varvtal. ...

I så fall finns ingen anledning att ändra anfallsvinkeln på vingen.

**OlleG** · 2020-03-21, 10:00

Intressant diagram.
Vad är den viktiga skillnaden mellan "Slotted" och "Plain"? De ser ju rätt lika ut men stor skillnad i effekt. Är det att översidan blir sammanhängande på "Slotted"?
/OlleG

**zeno** · 2020-03-21, 10:25

Hittade denna bild för olika flaps

Bifogade filer

**Balcke** · 2020-03-21, 11:24

Samma fråga men ett helt annat plan. Har kommit över en ej färdigbyggd modell som är från 70-talet och lik en Currare motsv. Här sitter det långa skevroder men inga flaps. Däremot hade Currare korta flaps. Vad skulle det ge att sätta flaps på en sådan här model och hur stora/långa skall de vara.

//R

**Michael** · 2020-03-21, 11:44

På ett sådant flygplan skulle klaffarna sannolikt enbart vara till nytta för att underlätta landningarna genom sin bromsande/lyftande verka som gör att finalen kan göras lite brantare utan fartökning. På de första versionerna av Curare hade Hanno Prettner även spoilers (se bild nedan).

**Thomas** · 2020-03-21, 12:25

Jag har för mig att Curare också hade korta flaps inne vid kroppen PLUS en liten 'flärp' på ovansidan av klaffen som gick upp som en spoiler/broms.

När får man se nåt sånt på moderna modeller??

**senmathal** · 2020-03-21, 13:44

Jag tror att det fanns lite olika varianter på Curare men helt klart fanns varianten Thomas så fint ritat. Jag har fått för mig att bygga en Curare och har laddat hem en ritning från nätet men på den är inte att den uppåtgående flärpen inritad. Tydligen strävade Hanno Prettner efter att få en modell som kunde hålla samma hastighet till exempel runt en hel looping.

Mitt på ritningen kan man se klaffen.

/Mats

**Balcke** · 2020-03-21, 13:58

Ursprungligen postat av Thomas

Jag har för mig att Curare också hade korta flaps inne vid kroppen PLUS en liten 'flärp' på ovansidan av klaffen som gick upp som en spoiler/broms.

[ATTACH=CONFIG]70150[/ATTACH]

När får man se nåt sånt på moderna modeller??

Hittade denna bild, tror du klaffen är ihopkopplad till flapsen?

**senmathal** · 2020-03-21, 14:22

Jo den där varianten har jag också sett men inte hur linkaget ser ut. Det här var ju på den tiden man inte hade så stora möjligheter att mixa i radion. Ofta var det ett servo som skötte både skevrodren och ett som skötte båda klaffarna. På ritningen jag har är det ordnat så att en pianotråd går genom ett rör. Pianotråden är kopplat till skevroderservot och röret till klaffen och dess servo. Om jag bygger en blir det nog vingservon.

Curaren har väl återuppstått några gånger och nu finns en ARF att köpa och den är väl anpassad till dom möjligheter som finns idag med servon i vingarna och mixfunktioner i radion.

https://www.der-schweighofer.net/Curare-60-Hanno-Prettner-Edition-EP-GP-ARF-blue-yellow-orange-1640-mm-a91653

https://www.youtube.com/watch?v=eMXVWFxrakI

/Mats

**Michael** · 2020-03-21, 16:14

Prettner själv tycks ha använt klaff med flärp redan i början av 70-talet då Super Sicroly var hans modell för dagen. På nedanstående bild kan man se arrangemanget. Ritningen visar detaljerna.

**Thomas** · 2020-03-21, 17:15

Där har vi den, ja!
:applouse:

Förhållande skevroder - flaps?

Förhållande skevroder - flaps?

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar