Beräkna vingbelastningen på en dubbeldäckare.

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Anders66
    • sep 2019
    • 1

    #1

    Beräkna vingbelastningen på en dubbeldäckare.

    Som rubriken säger, jag behöver hjälp med detta. Har hört allt från att lägga ihop vingarnas totala yta till att endast räkna med 50% av denna.
    Ingår stabben eller ej?
    Kärran är en WW1 med spännvidd 2010 mm.
    Tacksam för råd och kunskap från forumet.
    //Anders66
  • Thomas

    • jun 2006
    • 7677

    #2
    Jag har fått för mig att man utgår från 80% av båda vingarnas totala yta.
    Stabben brukar jag inte räkna med.
    Retroholic!

    Kommentar

    • Bosse Jansson
      • jan 2023
      • 122

      #3
      Jag har också hört tumregeln 75-80 % av vingarnas sammanlagda yta. Stabben skall inte räknas.
      Detta kan förstås aldrig bli någon exakt vetenskap, men som tumregel kan det nog duga.
      Skulle tro att du hamnar ganska nära "sanningen" om du tar vingarnas yta x 0,8

      Kommentar

      • OlleG
        • aug 2006
        • 287

        #4
        Man kan fråga chatGPT. Grovt sett säger den:
        Långt avstånd mellan vingarna. mycket förskjutna i horisontalled och ingen skillnad i aerodynamisk anfallsvinkel så får man nära summan av vingarna i vingyta.

        Den effektiva ytan är summan av vingarna minus en konstant*(den mindre vingen), Konstanten är 0,3-0,4 för en Tiger Moth och 0,1-0,2 för en Pitts special.

        OM man nu får tro chat GPT.......
        /OlleG

        Kommentar

        • Bosse Jansson
          • jan 2023
          • 122

          #5
          Ja, "nära summan av vingarna", kan ju faktiskt vara x 0,8 ???? ?
          Undrar om chatGPT tänkte på att vi här har 4 spetsvirvlar (tip vortex) att tampas med, i stället för normalt 2....?
          Hmmm...

          Kommentar

          • OlleG
            • aug 2006
            • 287

            #6
            Faktiskt lite kul att "konversera" med chatGPT och se vad den (han, hon, den ???) kommer med. Måste tänka på att den alltid kommer med ett svar vara sig den kan eller inte.

            Kommentar

            • BJS
              • mar 2018
              • 650

              #7
              Några experter säger att man får dra av 20% på vingarnas bärkraft, om de är normalt placerade i höjdled, på grund av interferens i luftströmningen från övervingen.

              Stabilisatorn bör ha en alltid symmetrisk profil, annars kan märkliga stygga fenomen uppkomma vid dykningar. Den bör vid normal flygning ligga i flygmaskinens bästa attityd, för minsta luftmotstånd, såvida den ej är justerbar, dvs. i flygmaskinens centrallinje, som är detta.

              Justerbara stabilisatorer kan i någon mån justera för varierande tyngdpunkt, men det kan också justeras med trimroder på höjdrodren.

              På fullstora flygmaskiner vill inte piloten sitta och tjuvhålla styrspaken, utan den måste alltid vara neutral i styrkraften, för att ej trötta ut piloten.

              På radiostyrda modellflygplan känner man ej feltrimmning i styrspaken, utan klickar bara litet på trimreglagen, så sköter styrservona om saken med en viss belastning på accumulatorn ombord och ett visst slitage på servomotorerna.
              Senast redigerad av BJS; 2025-05-19, 20:50.

              Kommentar

              • BJS
                • mar 2018
                • 650

                #8
                Är man tvungen att i planflykt och normal hastighet flyga med synlig höjdrodertrim, det kan vara en millimeter eller mindre, så bör man fundera på att flytta tyngdpunkten bakåt en bit, eller tvärtom.

                Kommentar

                Arbetssätt...