anfallvinkel stabbe vinge

[Thomas]

När jag kikade på Kay's Stampe-bygge igår, så har hela stabben ett par grader 'dykroder' i förhållande till dautmlinjen, (alltså framkanten högre än bakkanten) allt för att lyfta häcken vid normal flygning.
Hur det var med anfallsvinkel (e.g. riggningsvinkel) på vingen eller motorriktning tittade jag aldrig efter...

[LIP]

När jag kikade på Kay's Stampe-bygge igår, så har hela stabben ett par grader 'dykroder' i förhållande till dautmlinjen, (alltså framkanten högre än bakkanten) allt för att lyfta häcken vid normal flygning.
Hur det var med anfallsvinkel (e.g. riggningsvinkel) på vingen eller motorriktning tittade jag aldrig efter...

Och?

Det går inte att uttala sig om varför det var konstruerat så, möjligen att modellkonstruktören har fått göra en modifiering i efterhand.

Det är lite komplicerat att rigga en dubbeldäckare rätt. Den undre vingen skall ha en positiv anfallsvinkel och den övre skall ha en mindre anfallsvinkel än den undre vingen. Vingarna skall i princip ploga genom luften.

Om inte modellen flög med rätt attityd så kanske det var lättare att ändra vinkeln på stabben än att rigga om vingarna.
En kvalicifierad gissning från mig. :stupido2:

Men varför olika anfallsvinklar på över och undervinge?

Svar: Om man ligger och flyger i låg fart och av misstag stallar ut undervingen så skall övervingen fortfarande bära, flygplanet sänker då nosen och får flygfart igen.

/Lasse

[kay.krut]

Jo det är helt riktigt, stabben på mina Stampe-kärror ligger med ganska så stor anfallsvinkel. När jag byggde min första Stampe så stod jag ganska så förundrad i början, kan det vara riktigt med så mycket anfall på en stabbe! Men jag följde ritningen och se, den flög alldeles förträffligt. Nu har Stampen så pass begränsat hastighetsområde med alla stag och vajrar som bromsar, så den lär väl aldrig komma upp i de hastigheter där vinklarna börjar motarbeta varandra. Men som Lip skriver så är det viktigt att lägga ovanvingen i lägre anfallsvinkel för att minska stalltendenserna på denna. . För man vill ju inte att ovanvingen ska stalla först. Dessutom bör man skränka tipparna något.

Om man går in på www.airliners.net och söker på Stampe så ser man tydligt hur mycket anfallsvinkel det är på stabilisatorn på förebilden.

Vad gäller Miles Magister så byggde jag två modeller på åttiotalet. Den första med i stort sett ingen skränkning i tipparna. Den flög som på räls i högfart men var vinglig som Bambi i landningarna. Den slutade sina dagar i en balsa/plywoodhög på inflygningen en stilla sommardag. Nästa Magister fick ordentlig skränkning på vingarna och den fög som en dröm.Och har inte oturen varit framme så lär den väl flyga än någonstans i landet.

God fortsättning!
Kay krut

Vill man så kan man.