Kommer min Cub överleva premiären eller regna stickor från skyn...?

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Thomas

    • jun 2006
    • 7676

    #46
    Lyysande!!
    Tidningen "Land" verkar vara en tung tidskrift...
    Retroholic!

    Kommentar

    • Flahultarn

      • jan 2012
      • 489

      #47
      Ursprungligen postat av Thomas
      Lyysande!!
      Tidningen "Land" verkar vara en tung tidskrift...
      Ja, dom hävdar ju att det är Sveriges största veckotidning...

      Kommentar

      • Michael
        • maj 2006
        • 1742

        #48
        Ursprungligen postat av Flahultarn
        Så, 4G testet är utfört. Ändrade uppfattning om att det inte såg så farligt ut i förväg med 12 kg böcker... Det blev tidningar istället, lättare att få att ligga jämnt på vingarna, men högarna ingav respekt. Det höll utan någon synlig påverkan. Blev dessutom något halvkilo mer...
        Gjorde en liten filmsnutt för den intresserade... säger väl inte så mycket egentligen ... det går väl inte att göra det på så många olika sätt. http://www.esbj.se/rc/cub/4g-test/Cubwing_4G-test.mp4
        Grattis! Jag vet av egen erfarenhet att test av denna typ kan vara lite svettiga, men nu vet du att vingen med råge pallar för vanlig flygning.

        Kommentar

        • Flahultarn

          • jan 2012
          • 489

          #49
          Har gått och funderat sedan jag gjorde testet. Jag antar att brytpunkten när det brakar ihop kommer plötsligt. Dock det kändes iaf inte som det var nära på något vis under testet vilket får mig att undra över följande, vilka g-krafter räknar man ligger i en loop? Det är väl såklart en fråga om hur trång man gör den men på ett ungefär. Är det inom räckhåll för låt säga 6G så känns det inte osannolikt att det skulle gå=) Skulle va skönt att ha begränsningarna klart för sig.

          Kommentar

          • Michael
            • maj 2006
            • 1742

            #50
            G-påkänningen när du flyger i en cirkulär looping kan du räkna ut genom att använda formeln

            Antalet g = v*v/r/9,81

            där v är flygfarten i m/s och r är loopingens radie i m.

            Exempel: En looping med ingångsfarten 70 km/h (=19,4 m/s) och radien 10 m ger 3,9g

            När det gäller koordinerade svängar så är formeln:

            Antalet g = 1 / cos(bankningsvinkeln)

            Exempel:En koordinerad sväng med bankningsvinkeln 60 grader ger 2g

            Kommentar

            • Flahultarn

              • jan 2012
              • 489

              #51
              Ursprungligen postat av Michael
              G-påkänningen när du flyger i en cirkulär looping kan du räkna ut genom att använda formeln

              Antalet g = v*v/r/9,81

              där v är flygfarten i m/s och r är loopingens radie i m.

              Exempel: En looping med ingångsfarten 70 km/h (=19,4 m/s) och radien 10 m ger 3,9g

              När det gäller koordinerade svängar så är formeln:

              Antalet g = 1 / cos(bankningsvinkeln)

              Exempel:En koordinerad sväng med bankningsvinkeln 60 grader ger 2g
              Ah, tänkte att det fanns formler bakom , sånt gillar jag! Tack. Då kommer jag vidare i funderingarna!

              Kommentar

              • Thomas

                • jun 2006
                • 7676

                #52
                Ursprungligen postat av Michael
                G-påkänningen när du flyger i en cirkulär looping kan du räkna ut genom att använda formeln

                Antalet g = v*v/r/9,81

                där v är flygfarten i m/s och r är loopingens radie i m.

                Exempel: En looping med ingångsfarten 70 km/h (=19,4 m/s) och radien 10 m ger 3,9g

                När det gäller koordinerade svängar så är formeln:

                Antalet g = 1 / cos(bankningsvinkeln)

                Exempel:En koordinerad sväng med bankningsvinkeln 60 grader ger 2g

                Hmmm...
                "Det verkar enkelt, men vänta bara tills jag har förklarat det"!!
                Retroholic!

                Kommentar

                • Flahultarn

                  • jan 2012
                  • 489

                  #53
                  Ursprungligen postat av Thomas
                  Hmmm...
                  "Det verkar enkelt, men vänta bara tills jag har förklarat det"!!
                  Jooo, till synes enkelt... men med lite fundering utan formel, så är väl G-krafterna störst när du går in i och ut ur loopen, inte sant? I den högsta positionen får man väl räkna bort 1G för där verkar ju jorden till min fördel. Eller gör jag en tankevurpa?

                  Kommentar

                  • freddan_6
                    • aug 2006
                    • 2655

                    #54
                    Ursprungligen postat av Flahultarn
                    Jooo, till synes enkelt... men med lite fundering utan formel, så är väl G-krafterna störst när du går in i och ut ur loopen, inte sant? I den högsta positionen får man väl räkna bort 1G för där verkar ju jorden till min fördel. Eller gör jag en tankevurpa?
                    Nej Du börjar med ingen acceleration, du får momentant acceleration = v*v/r, du accelererar ett varv med samma acceleration (hela tiden riktat mot huven av planet), och du avslutar momentant accelerationen och flyger åter planflykt.

                    Så accelerationen är 0 innan du börjar loopa och sen konstant v*v/r under hela loopingen, för att åter bli noll när du slutar.
                    fredrik

                    Kommentar

                    • Flahultarn

                      • jan 2012
                      • 489

                      #55
                      Ursprungligen postat av freddan_6
                      Nej Du börjar med ingen acceleration, du får momentant acceleration = v*v/r, du accelererar ett varv med samma acceleration (hela tiden riktat mot huven av planet), och du avslutar momentant accelerationen och flyger åter planflykt.

                      Så accelerationen är 0 innan du börjar loopa och sen konstant v*v/r under hela loopingen, för att åter bli noll när du slutar.
                      Hmmm, nu halkade jag av... Jag kommer i jämn fart, anta 20 m/s i planflykt innan jag går in i loopen, så långt är jag med. Sen när jag påbörjar loopen får jag acceleration – varför det? Acceleration är ju fartökning uttryckt i m/s^2. Så om jag ökar farten ja, inte annars. Det som förändras är ju radien som går från att vara oändlig i planflykten till att få ett mindre värde, låt säga 30 m och därmed ge ett mindre värde att dela v^2 med, ju mindre radie ju större G-krafter. Är det inte så?

                      Med värdena ovan: 20^2/30 --> 400/30=13,3 och så genom tyngdkraften 9,81 ger strax under 1,5G, nu vet jag inte om exempelvärdena är realistiska dock... men detta borde ju gälla under loopens första del

                      I planflykten verkar ju tyngdkraften nedåt genom planet, i loopens högsta punkt verkar ju tyngdkraften i motsatt riktning på vingarna och borde motverka kraften som verkar "ut ur" loopen.

                      Säg var jag tänker fel om jag nu gör det. Jag vill ha det här klart för mig för att veta var påfrestningarna är störst... Ska jag krascha så vill jag veta var det är störst chans eller nej – risk var det nog jag menade

                      Kommentar

                      • Michael
                        • maj 2006
                        • 1742

                        #56
                        Du tänker rätt Flahultarn.

                        Acceleration ändrar en kropps hastighet (= en vektor som består av komponenterna fart och riktning). Acceleration krävs för att ändra farten och/eller riktningen på ett föremål i rörelse.

                        Det man gör i en looping är att man åtminstone initialt, innan höjdvinsten resulterar i minskad fart, endast ändrar hastighetsvektorns riktning och för att göra detta krävs en acceleration som kan beräknas med den formel jag gav i ett tidigare inlägg.

                        I vanlig planflykt utsätts flygplanet för jordens tyngdacceleration (1g) riktad mot jordens centrum.

                        Påfrestningen på flygplanet är störst i början och slutet av loopingen då dels farten är som högst och dels jordens tyngdkraft och centrifugalkraften är riktade åt samma håll och därmed samverkar. På toppen av loopingen är påkänningen som minst eftersom dels flygplanets fart är som lägst och dessutom centrifugal- och tyngdkraften är riktade åt motsatt håll och därmed tenderar att ta ut varandra.

                        Låt oss anta att man ska göra en looping med konstant fart hela vägen igenom med en fart och radie som kräver 4g belastning. I planflykten innan och efter loopingen är belastningen 1g. När loopingen inleds och avslutas blir belastningen på flygplanet 4g+1g=5g medan belastningen på toppen av loopingen blir 4g-1g=3g.

                        Om det är som så att flygplanets motor inte orkar driva fram planet med konstant hastighet genom hela loopingen kommer belastningen på toppen att bli än mindre.

                        Kommentar

                        • Flahultarn

                          • jan 2012
                          • 489

                          #57
                          Ursprungligen postat av Michael
                          Låt oss anta att man ska göra en looping med konstant fart hela vägen igenom med en fart och radie som kräver 4g belastning. I planflykten innan och efter loopingen är belastningen 1g. När loopingen inleds och avslutas blir belastningen på flygplanet 4g+1g=5g medan belastningen på toppen av loopingen blir 4g-1g=3g.
                          Härligt, då stämmer det ju med sunt förnuft också, alltid en fördel...

                          Ursprungligen postat av Michael
                          Om det är som så att flygplanets motor inte orkar driva fram planet med konstant hastighet genom hela loopingen kommer belastningen på toppen att bli än mindre.
                          Det är väl högst troligt att det är på det viset, eller att man i planflykten drar på för att ha fart så det räcker till stigningen.

                          Kommentar

                          • LIP
                            • maj 2006
                            • 1315

                            #58
                            Att öka g-kraften är också en acceleration......eller
                            /Lasse

                            Modellflygare sedan 1952

                            Fullskalaflygare åren 1964-1978.
                            Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
                            Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
                            Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

                            Kommentar

                            • Flahultarn

                              • jan 2012
                              • 489

                              #59
                              Ursprungligen postat av LIP
                              Att öka g-kraften är också en acceleration......eller
                              Nja, nu vet jag ju inte vad som ligger i ordet acceleration inom modellflygvärlden, men acceleration, per definition innebär fartökning. Som inte automatiskt leder till ökad G-kraft. Flyger du i planflykt med konstant fart och bara ökar farten utan riktnings/höjdändring, dvs accelererar, har du ju fortfarande samma G-kraft. Så man skulle väl kunna säga att det är riktningsändringen som ger förändring i G-kraften. Rätta mig om jag har fel

                              Kommentar

                              • Flahultarn

                                • jan 2012
                                • 489

                                #60
                                Kollade på Wikipedia… jag hade väl inte helt rätt…
                                Acceleration är en fysikalisk storhet som anger förändring av hastighet per tidsenhet. Förändringen kan vara såväl positiv (ökad hastighet) som negativ (minskad hastighet) eller innebära en ändrad riktning. Vid retardation (deceleration, inbromsning) är accelerationen negativ och hastighetens belopp minskar således. Vid acceleration ortogonalt mot rörelseriktningen fås en krökt bana utan förändring av fart eller rörelseenergi. Om accelerationen i sidled är konstant blir banan en cirkel. SI-enheten för acceleration är m/s².

                                Som jag förstår detta har du nog rätt Lasse, att riktningsändringen i en loop med bibehållen fart också innebär acceleration.

                                Kommentar

                                Arbetssätt...