Twin bommar

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Bakerman
    • aug 2009
    • 91

    #1

    Twin bommar

    Hej allihopa.

    Kan någon svara på om det finns någon regel ang. längden på bommarna om spännvidden är som tex. mitt projekt 1500mm spv. och spryglarna kommer vara 270mm långa!?

    Med vänlig hälsning
    Håkan
    /Håkan


    http://www.mbs-rcmodels.se/
  • Dix
    • feb 2014
    • 12

    #2
    Svaret är väl att det inte direkt finns nån regel för detta? Kortare bom = kortare moment till stjärtplanen = nervösare/mer manövrerbar modell. Och tvärtom, riktigt lång bom kan ge effekten att du behöver väldigt mycket utslag på höjdrodret för att få någon respons och samtidigt är modellen stabilare.

    Jag skulle säga att lagom är bäst. De mått du har (på bilderna) ser ut att vara ungefär "lagom" och ge en modell som inte är nervös men heller inte överdrivet "seg".

    Eller vad säger ni andra?

    /Dix

    Kommentar

    • Ålänning
      • maj 2007
      • 6806

      #3
      Beroende på behovet och flygstil så ska väl anfallsvinkeln på stora vingen vara lite olika... uppåt i framkant jämfört med stabilisatorn om den mest ska flygas rätt väg. I stort sett. Så som det är på andra flyg. Vad brukar det vara, 1-2 grader?
      Varför? För att det stod nåt klokt i en UL-teori-bok med flera bilder som beskrev vad som händer om bägge har samma vinkel och flera olika andra. Och där framgick det att det ska vara som nämnt. =)
      www.rcaland.ax --- Im an Aalandish Djaekenfaelt'er! =)

      Kommentar

      • Bakerman
        • aug 2009
        • 91

        #4
        Hej

        Tackar för svar, hittade på http://diydrones.com/profiles/blogs/...age=5#comments
        En kille som byggt en FPV:are som tydligen var baktung.
        dom visade denna länk: http://adamone.rchomepage.com/cg_calc.htm (Detta är inte min modell)
        Då lade jag in info om mitt projekt, och static margin mellan 5-15% jag valde 9%.
        Och min vingkorda är 270mm så den teoretiska TP blir 78mm in på vingen, det är väl ca 1/3 in på vingen.
        Hoppas min teori stämmer! :-) balsa och plywood är beställt...

        /Håkan
        /Håkan


        http://www.mbs-rcmodels.se/

        Kommentar

        • LIP
          • maj 2006
          • 1315

          #5
          Anfallsvinkel brukar jag lägga på ca 1,5-2 grader + i förhållande till stabben.

          Stabben brukar som regel ha 0 graders anfallsvinkel, dvs. då kroppen har "rätt" flygläge/attityd mot horisonten, (skall inte hänga med stjärten när den flyger i planflykt).

          Anfallsvinkel på vingen skall alltid mätas genom kordalinjen på profilen, dvs. att om du har en flatbottnad profil skall du inte lägga anfallsvinkeln utefter undersidan på profilen.

          Kordalinjen går alltid från centrum i nosradien till bakkanten på profilen.

          Skall också nämna att det finns profiler som har andra anfallsvinklar än de jag skriver.

          Den profil som jag trivs bäst med när det gäller motorflygplan är NACA 2415 och då försöker jag hålla 2graders anfallsvinkel.

          Beroende på flygplan och vingform så kan jag övergå från NACA 2415 i vingroten till 2410 vingspetsen.

          Typ Clark-Y profiler brukar jag hålla 1,5 graders anfallsvinkel.
          /Lasse

          Modellflygare sedan 1952

          Fullskalaflygare åren 1964-1978.
          Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
          Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
          Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

          Kommentar

          • Bakerman
            • aug 2009
            • 91

            #6
            Hej LIP

            Hmmm. det var matnyttig info! Tack.
            Men min profil är flat på undersida, men hur mäter jag ut allt detta?
            mitt projekt blir en balsa fpvare! jo ni läste rätt!
            /Håkan
            /Håkan


            http://www.mbs-rcmodels.se/

            Kommentar

            • LIP
              • maj 2006
              • 1315

              #7
              Ser ut som det är svårt att få tag på vinkelmätare, alla fall i Sverige. De flesta köper färdiga modeller.

              Men du kan beräkna det på papper, jag hinner inte nu men om du vill så återkommer jag senare idag.
              /Lasse

              Modellflygare sedan 1952

              Fullskalaflygare åren 1964-1978.
              Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
              Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
              Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

              Kommentar

              • Kenneth E
                • okt 2006
                • 3445

                #8
                Med ett laser pass kommer man långt. Behöver inte vara så exakt, tar du mindre får modellen flyga fortare för att trimmas in.
                På min b-25 skall både vinge och stabbe vara 1.5 grader, den skall gå tungt och långsamt. Alla modeller har sin charm och sina egenskaper. Men en sak har de gemensamt att de flesta faktiskt har 0 grader allt beror på vad du vill ha ut av kärran.
                DS-24 operatör.
                Hatar min dator, men tillbringar ändå 10 timmar om dagen med den.
                Älskar mina 30s med Stinger 400 size när den går som bäst.
                FPV is das Shit! avstånd 27km med TechPod, höjd 2.7km med X8, Dragonlink och 1.3VTx.

                Kommentar

                • LIP
                  • maj 2006
                  • 1315

                  #9
                  Det Kenneth skriver får stå för honom men jag tycker det är märkligt att vingen inte skall ha någon anfallsvinkel i förhållande till stabben. Kan möjligen stämma om det är en helsymetrisk vingprofil men det kan jag inte uttala mig om då jag varken har byggt eller sett en ritning till en B25.
                  Kan ju vara så att vingen har en positiv anfallsvinkel och stabben en negativ anfallsvinkel då är det helt plötsligt en anfallsvinkel på + 3 grader, men som sagt jag vet inte det är bara en spåning.

                  Håkan, du skriver att du har en flatbottnad profil och att du inte vet hur du skall bygga in anfallsvinkeln.

                  Om du tänker dig att stjärtbommarna fungerar som kroppens centrumlinje/0-linje så kan du montera fast stabben utefter den och bestämmer dig för att det är noll grader. Sedan kan du rita ut vingprofilen och dra en linje mellan centrum på nosradien och genom bakkantens spets, då har du angett kordalinjen.

                  Du vet profilens kordalängd, (vingens bredd), använd dig av en gradskiva för att bestämma skillnaden i mm mellan framkant och bakkant på profilen. Det måttet ser du till att profilens bakkant ligger under 0-linjen.
                  Det vill säga om det är 5 mm höjdskillnad i förhållande till 0-linjen så skall bakkanten ligga under 0-linjen med 5mm.

                  Spelar ingen roll om det är högvingat eller lågvingat resultatet blir detsamma.
                  /Lasse

                  Modellflygare sedan 1952

                  Fullskalaflygare åren 1964-1978.
                  Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
                  Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
                  Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

                  Kommentar

                  • Bakerman
                    • aug 2009
                    • 91

                    #10
                    Hej Lasse

                    Tackar för infon, men finns det någon sida där dom visar förfarandet?
                    Vet inte riktigt vad jag skall söka på? :banghead:

                    Hittade info.... :applouse:

                    /Håkan
                    /Håkan


                    http://www.mbs-rcmodels.se/

                    Kommentar

                    • LIP
                      • maj 2006
                      • 1315

                      #11
                      Kolla om du kan låna den här boken på biblioteket, eller googla, det kanske finns att få tag begagnad.
                      Här hittar du nog de flesta grunderna.
                      Nya radioflygboken



                      Nya radioflygboken - Lundqvist, Pär
                      (Klicka på boken för
                      att se en större bild.)

                      Författare: Lundqvist, Pär
                      Kategori: Teknik och Hobby
                      Utgivningsår: 1978
                      Bindning: inbunden
                      Skick: begagnad, normalt skick
                      Antal sidor: 275
                      Vikt: 540 g
                      Artikelnr: 2822
                      ISBN: 9171362339
                      Antal i lager: 0 st


                      Pris: 125 kr

                      Om jag inte minns fel så har Bo Gårdstad också skrivit en bok i samma ämne.

                      Du kan kolla även SMFF dom kanske har material för konstruktioner.
                      /Lasse

                      Modellflygare sedan 1952

                      Fullskalaflygare åren 1964-1978.
                      Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
                      Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
                      Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

                      Kommentar

                      • LIP
                        • maj 2006
                        • 1315

                        #12
                        Här finns en del att hämta info ifrån.

                        /Lasse

                        Modellflygare sedan 1952

                        Fullskalaflygare åren 1964-1978.
                        Har flugit motor: Saab Safir, Tiger Moth, Piper Colt, Auster A5, Super Cub.
                        Segel: Bergfalke, Pik5, L-Spatz 55, Mucha Standard,
                        Pirat, Astir, KA2B, Jantar Standard.

                        Kommentar

                        • kristianb
                          • jun 2007
                          • 92

                          #13
                          När så mycket trams fortfarande sprids via olika källor, inte minst vetenskapsprogram på TV, är det fantastiskt roligt att läsa Wikipedias uttömmande och korrekta förklaring av hur lyftkraft skapas!

                          Kommentar

                          Arbetssätt...