Spitfire - svår att flyga, lätt att krascha?

[Kennerdahl]

Det finns en hel del klipp på Spitfires som går i backen.. av dem jag ptarat med är Spitfiren ett av det mest svårflugna warbirdsen man kan köpa, stämmer det?
Om inte, vilken är värre? Vilket är enklast att flyga?

Några missöden:

[zeno]

Anledningen till att det finns många klipp på Spitfires som går i backen beror nog främst på att varenda tillverkare har modell av Spitfire och Mustang i sortimentet. Så planet är väldigt väl representerat på modellflygmarknaden

Att det skulle vara ett av de svåraste warbirdsen man kan köpa tycker jag inte stämmer.
Kan väl knappast påstå att jag har provat alla.
Men jag har testat en del Spitfire-modeller ändå. Har rattat ett par combatmodeller byggda av olika personer och båda flög riktigt bra.
Kyoshos 50-size Spitfire flyger riktigt bra och är nu utrustad med flaps vilket gör den ännu bättre.

Det handlar som vanlig om viktförhållanden. Är modellen tung så flyger den sämre och då det är en warbird så är den väl känsligare än en ett vanligt sportplan på den punkten.

Men har hört skräckhistorier om folk som byggt Spitfiremodeller med exakta proportioner. Då funkar dom inte så bra tydligen. Främst beroende på den lilla fenan. Men våra kära ARF-tillverkare har gjort oss tjänsten att öka på lite där det behövs.

[Kennerdahl]

Själv har jag bara erfarenhet av Hanger 9 som jag knappt han flyga innan snön kom. De har gjort den väldigt snäll tycker jag och lågfartsegenskaperna är toppen, både med och utan flaps. Kan jag rekommendera om någon skulle va sugen på en 60-size.

[TommyzT]

Min erfarenhet av Spitfire blev kort... Men jag lärde mig att man bör hålla fart och inte tro att den är som en Acromaster. Jag flög för sakta och då tippstallade den direkt och gick i spinn som jag inte kunde ta mig ur. Det var en liten rackare från Align. Gick att laga ganska många gånger men till slut tröttnade jag. Egentligen inget fel på planet men man behöver nog lära sig de onda egenskaperna.

[Michael]

Som för de flesta "warbirds" brukar vingbelastningen bli rätt hög vilket betyder att stallhastigheten också blir ganska hög. Den elliptiska planformen gör att en stall kan initieras i princip var som helst utmed vingen, dvs. vid vingroten, mitt på eller ute vid vingspetsen. Detta eftersom en elliptisk planform ger en, åtminstone i teorin, jämn lyftkraftfördelning över hela vingen. Om man som för fullskala-Spitfiren ger vingen ett par graders skränkning (en. washout) så får flygplanet väldigt snälla stallegenskaper.
Det knepigaste med en Spitfire brukar vara att hantera flygplanet på backen utan att stå på nosen, åtminstone så länge som man har en skalenlig placering av landningsställen. De flesta Spittar som säljs har landställsbenen vinklade mer framåt än vad som är original just för att minska risken för att stå på nosen.

Vad gäller skala-Spitfires så gör man klokt i att undvika Mk. I-V som har kort nos och liten fena vilket ger problem med tyngdpunktsläget och girstabiliteten.

Filmklippen ovan visar snarare på piloternas inkompetens och/eller vårdslöshet snarare än att Spitfire är ett svårfluget flygplan.

[Ålänning]

Kenny, i första inlägget undrar du om Spitfire är svåra att flyga,
sen i ditt nästa inlägg skriver du att din Spitfire flyger snällt? Häh?
Jag har saknat en Warbird ett tag nu och Mustanger har jag fått
nog av, fast dom lär ska flyga helt okej. Spitfire va man lite sugen
på jo...

[K-Å]

Film I ser ut att vara baktung
Film 2, piloten tappar referenser ser det ut som

Säger inte så mycket om spiten som maskin, på backen kan de vara lite svåra,vill gärna nosa samma som min me 109 som är en utmaning på backen. I luften går de mycket bra, H9 spitfiren likaså ESM Spitfiren flyger mycket bra.

K-Å

[bokis]

Kan bara hålla med Östersundstomten ovan,tittade på filmerna och den första såg riktigt baktung ut..
Att de skulle vara svåra att flyga har inte jag upplevt men med alla warbirds som är hyfsat skalalika så vinner de mycket på att vara lite större,mycket simplare att få ned dom utan o stå på näsan,en spitt är nog bäst från 2.20 och uppåt,de mindre är svåra att landa prydligt tycker jag..
Jag är så sugen på ESM:s 50 cc spitt,den verkar väldigt lagom!
Sen blir den ca 100% bättre att få ner med klaffen i 90 grader som orginalet o lite gas istället,de flesta försöker o ståla ner dem och det funkar säkert för en del men jag tycker att det är enklare att flyga in dem..
Om man väljer en mindre och inte är så kinkig med utseendet och skalalooken så är H9 och kyoshos snälla kärror i lite mindre storlek men på dessa kärror tycker inte jag att det spelar nån roll vilken modell man väljer,musse,spit ,p40,de har samma flygegenskaper allihopa,de har gjorts för att vara just snälla..
Men det viktigaste på alla dessa är CG och är de skalalika så måste de blyas (Ja Jaka,det går inte att fräsa ur allt) eftersom man ersätter viktmässigt en tung pjäs i orginalet .
De Warbirds jag har sett och flugit är såna av naturen..
Enklare modeller så kan man tillverka dessa med lite längre nos tex och slippa detta.har en TWM Spit står härnere som flyger jättebra men likheten med en spit är möjligen vingformen..
Inget ont i detta,det är en kompromiss alltid men det ser inte så skoj ut om man är skalanörd.

[Kennerdahl]

Kenny, i första inlägget undrar du om Spitfire är svåra att flyga,
sen i ditt nästa inlägg skriver du att din Spitfire flyger snällt? Häh?

Det råder delad mening i frågan beroende på vem man frågar och eftersom jag bara ha flugit min egen var jag nyfiken på andras erfarenheter.

Hanger 9 har iaf ett par graders skränkning (en. washout som Michael så fint beskrev) vilket säkert då gör flygningen mycket enklare och det kan ju jag va glad för eftersom jag inte flugit i 2 år ens.. kul att man gör bra val också..

[Michael]

...
Sen blir den ca 100% bättre att få ner med klaffen i 90 grader som orginalet o lite gas istället,de flesta försöker o ståla ner dem och det funkar säkert för en del men jag tycker att det är enklare att flyga in dem..

Lite petig får man vara ibland: 85 grader är normalt klaffutslag på Spitfire oavsett Mk.
Man brukade enligt uppgift ofta använda träkilar som lämnade klaffen 10-15 grader öppen vid starten. När Spitfiren väl var uppe i luften "duttade" piloten på flapreglaget så att träkilarna ramlade bort och flapsen stängdes.
Precis som bokis skriver är det ofta enklare att göra hjullandningar med lite fart istället för att trepunkta.

[Per P]

Jag har flugit ganska mycket (underdrift) med min ESM Spitfire, och det är ett alldeles underbart flygplan i luften, och inga som helst problem att landa. Har inga konstigheter för sig alls. Men det är ju som med alla andra flygplan, att man kanske inte ska lasta ner dem med för mycket "skit" som inte tillverkaren anpassat modellen för.
Sen huruvida man ska trepunkta dem eller inte (som inläggen ovan nämner) så siktar jag alltid på att trepunkta, och det har hittills inte varit några problem, men inte stalla ut på så hög höjd som många gör, utan på kanske ett par dm höjd bara.

Har sett ett rätt stort antal flyga sina Kyosho-Spitfire, och de ser ut att vara precis hur snälla som helst att flyga. Så det där är väl som med allt annat dvs du får ett svar för varje modellflygare du frågar =)