nära döden upplevelse !.....

[kenneth67]

idag har varit den absolut värsta hemskaste dagen i mitt liv ,, samtidigt som det nog är den bästa ...

930 i morse gick jag upp för att väcka min dotter på 4 år .. hon vaknar och jag tycker hon är väldigt varm .. lite sova groggy som vanligt är hon så ... pratar med mig 2 min senare vänder sig ögonen på henne och hon förlorar medvetandet och slutar andas .....
paniken stormar över mig .. på sekunderna det tar att slita upp henne och springa ner till telefonen ser jag filmen ... kyrkan kistan ........ får tag i sos dom skickar med en gång hon luckas lugna ner mig lite men min dotter andas fortfarande inte och är nu aldeles blå och livlös... samt börjar kräkas .. efter vad som känns som en hel jävla evighet kommer 2 !! ambulanser samt helikopter på väg från säve .. nu har det gått ca 15 min från hon slocknade . precis när dom tar i dörren så "vaknar hon men är helt apatisk .

sakta kommer hon tillbaka ... hamnar på kss skövde tillslut feber kramp.. får jag reda på inget som är farligt !!!!! säger läkaren ja visst ! eller ... jag var fullständigt övertygad om att nu var det kört .. nu dör min dotter .
hela dagen med tester och undersökningar en lättare virus infektion har startat det hela och febern har rusat iväg snabbt då kan detta ske .. trots feber nedsättande men snabbverkan i ambulansen så hadde hon 45 min senare fortfarande 39,5 i temp på sjukhuset ,,,

jag har nog tagit mer skada av detta än hon .. för fy f*n vilken pers!! men allt är ok vi e hemma och hon är som vanligt igen .. dvs allt utom pappas nerver för nu är man på helspänn vid minsta lilla ..

[AM]

Usch vilken hemsk upplevelse.
Bra att det slutade lyckligt.

Mvh
Ove

[Strömquist]

Usch.. Jag mår lite illa när man läser sånt.. Nu är mina ungar lite äldre (13, 16), men man är ju alltid lite orolig på kvällarna.

[Kenna]

Vilken hemsk upplevelse men samtidigt underbart att det gick bra.

Efter jag blivit pappa till en son som nu är i samma ålder så är det nog det man fruktar mest av allt, att det skall hända honom något...

[OlleP]

Usch, sån't där vill jag inte läsa om.
Men vid dessa tillfällen blir jag lycklig över att samhället ofta har en organisation att ta hand om oss.

Se det som en uppmuntran att betala skatten.
Jag har ochså några exempel på akut utryckning som, tack vare vård slutat lyckligt.

Man är värd en årgångswhisky efter en så'n upplevelse.

[JerryD]

Ja, man kan aldrig nånsin förbereda vad som komma skall. En otrolig känsla av hjälplöshet infinner sig vid sådana tillfällen. Jag vet att jag själv (som övertygad ateist) bett Gud om hjälp vid en för familjen alldeles speciell svår situation. Dessutom när vi efter en iltransport kom till Lunds lasarett och möttes av en "mörkhyad" läkare/skötare, tänkte jag "att nu är det kört".
För denna tanke skäms jag än i dag. Hur kunde jag vara så fördomsfull/desperat? :banghead:

[Bj]

Detta var fruktnasvärt att läsa, men för en lettnad man kunde känna när man hade läst klart. Va gott att det slutade på detta sättet, är jo inte så gott när man själv har 3 barn 19, 8 och 6 och sen ett barnbarn på 1 1/2 år.

Hoppas du slipper flera sånna upplevelser.

Krya på är........

[LAB]

Uha rysningar i hela kroppen.Jag förstår dej för själv tycker jag att det värsta som finns är när barn far illa.Hoppas allt är ok igen.

[Ompa]

Usch och fy. Sådant är en hemsk upplevelse som får en att gå på tå en tid framöver. Har nämligen varit där, men det är nu drygt 10årsedan. Min stora grabb som är 13 nu smög in i köket och "knyckte" en bit korv innan maten. För att inte visa detta så svalde han hela biten utan att tugga. Den fastnade i halsen. Själv så pratade jag i telefon, då ingen trådlös, nyskild som jag var så var jag ju också ensam. När jag upptäckte honom så låg han blå i ansiktet på köksgolvet med ögon som tennisbollar.
Panik, men gjorde tillslut Haimlich manöver och korvbiten flög ut. En lång suck hördes när han återigen fick luft. Efter samtal med rådgivningen blev det ett besök på akuten omedelbart för att kontrolera att han inte fått några andra skador och vilken grad av syrebrist han fått.
Efter ett par timmar så fick vi åka hem, men inte sov jag något den natten inte. Bäddade ner honom på soffan framför tv'n och laddade upp med massor av videofilmer för att ha koll på honom. Var ju ändå aldeles för uppskruvad för att sova.

Tur att det gick bra iallafall Kenneth :icon_pai:

[kenneth67]

ja fy för den det var det värsta ... att se hur livet försvann hur ljuset verkligen slocknade .... hur som allt är bara bra hon e lika vild som vanligt om inte vildare ..
men man kollar ju en å två gånger extra nu ..

[wesse]

Ja man blir ödmjuk efter en sådan pers..skönt att det gick bra...
Min pojk Liam är nu 4 o lite till o vi har fått diagnosen epilepsi...han har tydligen en lindrig form av detta har små tre sekunders blackouter lite då o då ska tydligen växa bort o vi provar olika mediciner just nu..man är ju ganska ödmjuk när barnen blir sjuka känner mig så himla maktlös...

Modellflyget hjälper oss att rensa tankarna......


Varje dag är sällsam för vi lär oss hela tiden något nytt även dåliga dagar..

[gjord28]

Glad över att din dotter är bra nu. Föräldrar påverkas när de ser att något är fel med deras barn. Jag skulle göra samma sak om ett av mina barn förlorade medvetandet.

[matbos]

Fy! det måste ha varit hemskt att uppleva. Bra att det ändå gick bra. Det man kan lära sig av detta är att inte ta något för givet och att ta vara på varje minut man får.

[LIP]

Wesse, besök nedanstående adresser och ta dig en funderare.

/Lasse

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/search?q=epilepsi

http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/%C3%A4ven_vuxna_epileptiker_blir_b%C3%A4ttre#comments

http://www.kostdoktorn.se/?p=375