Batteristorlek

[McRegor]

reine - du får nog utveckla ditt resonemang lite mera när det gäller elläran....
För - är t ex acken på 2000 mAh så är just detta dess kapacitet och inte "12 W". W är ett mått på effekten - Ah ett mått på kapaciteten. A ett mått på strömmen och V ett mått på spänningen. Men du kanske avser "energi-innehållet" som teoretiskt är 12 Wh resp 9,6 Wh i ditt exempel ? Sen är det nog normalt så med våra prylar att ökar man spänningen så kommer man i de flesta fall också att öka max inmatad effekt vilket brukar innebära högre ström men som Gasman skriver så kan ju denna högre effekt komma oss tillgodo på så sätt att den behövliga energin i detta speciella fall skulle kunna bli lägre. Att högre spänning skulle ge lägre ström stämmer bara om man bibehåller den inmatade effekten - t ex för en elmotor så kan man minska propellerstorleken för att på det sättet "kompensera" en högre inspänning för att få samma inmatade effekt.
Beträffande servohastigheten så har jag aldrig upplevt att man på nåt sätt lidit av snabba servon - utan snarare tvärtom.
Sen kan det säkert finnas servon som inte riktigt tål ett fullladdat 5-cellers NiMh för det har ju trots allt klart högre spänning än 6V - normalt runt 7V (typ 1,4 V/cell) även om det kan falla några tiondelar rätt snabbt.
Roger

[Ålänning]

I tex Futaba T14SG kan man även ställa vilken hastighet ett servo på en kanal ska röra sig.

[freddan_6]

När spänningen ökar så minskar strömmen vilket gör att en ack på 2000mAh räcker längre med 6v än med 4,8v.
En 6v ack på 2000mAh är på 12W, en 4,8v 9,6W och eftersom det går åt mindre effekt på 6v så får man dubbel verkan pga mer W och mindre A.

Oh, så fungerar det definitivt inte. Eller om du skulle ha en effektlast, jag vet dock inte vad det är.
Snarare gäller ohms lag R*I=U. Höjer du U så höjer du I eftersom lasten R är konstant.
Eftersom effekten P=I*U så höjs effekten kvadratiskt. D.v.s om du höjer spänningen 1/5=(ggr 1,20) så höjs strömmen 1/5 (ggr 1,20) ch effekten = höjs 1,2*1,2 = 1,44 ggr.
Därför räcker en 4-cells längre än en 5-cells NiXX med samma last.

[tsv]

Om resonemanget nedan skall hålla så förutsätter det att motorn fungerar som en resistor (motstånd) och det gör den inte. Mycket av energin man skickar in i motorn förs ju över till det som sitter fast på motoraxeln och det är egenskaperna där som avgör hur mycket strömmen ökar när man ökar spänningen. När man kör motorn under normala förhållanden är ju varvtalet direkt kopplat mot inspänningen. (Jfr. Kv-värden som anges för motorer.)

För en propeller t ex så ökar effektåtgången kubiskt med varvtalet (alltså upphöjt till 3) och då skulle strömmen genom motorn öka mer än om den vore en ren resistor när man går från 4 till 5 celler. (Om motorn har hög verkningsgrad och du har ett bra batteri.)

Sätter du däremot ett snöre på axeln och vinschar upp en tyngd så kommer du inte att märka någon nämnvärd ökning av strömmen eftersom effektökningen som behövs för att lyfta tyngden snabbare är linjär mot den ökade spänningen. Då är det den ökade spänningen som bidrar i formeln P=U*I (Återigen behöver motorn ha bra verkningsgrad...)

I ett modellflygplan finns säkert en massa andra faktorer som påverkar strömförbrukningen för servot. T ex tror jag att de små borstmotorer som sitter i enkla servon har rätt så dålig verkningsgrad, sen kan nog "hållströmmen" för ett servo bete sig som du skrivit nedan eftersom man mer eller mindre stallar motorn.

Oh, så fungerar det definitivt inte. Eller om du skulle ha en effektlast, jag vet dock inte vad det är.
Snarare gäller ohms lag R*I=U. Höjer du U så höjer du I eftersom lasten R är konstant.
Eftersom effekten P=I*U så höjs effekten kvadratiskt. D.v.s om du höjer spänningen 1/5=(ggr 1,20) så höjs strömmen 1/5 (ggr 1,20) ch effekten = höjs 1,2*1,2 = 1,44 ggr.
Därför räcker en 4-cells längre än en 5-cells NiXX med samma last.

[McRegor]

tsv - men i grunden så är det som både jag och Fredrik vänder oss emot påståendet att strömmen minskar med ökad inspänning och det är nog inte det vanliga med våra elektriska mojänger. Varför jag överhuvudtaget kommenterade detta var för att andra inte skulle ta detta påstående (att strömmen minskar med högre spänning) som en sanning vilket skulle kunna få mindre roliga konsekvenser om man inte har riktig koll på läget. Så nån exakt sanning är det som vanligt inte men dock ett par försök till förklaringar om hur saker och ting hänger ihop i ellärans besynnerliga värld..
Roger

[tsv]

tsv - men i grunden så är det som både jag och Fredrik vänder oss emot påståendet att strömmen minskar med ökad inspänning ...

Det är sant, jag kanske kommenterade fel frågeställning egentligen... Jag håller med om att strömmen rimligen inte minskar.

--
Tobias

[freddan_6]

Om resonemanget nedan skall hålla så förutsätter det att motorn fungerar som en resistor (motstånd) och det gör den inte. Mycket av energin man skickar in i motorn förs ju över till det som sitter fast på motoraxeln och det är egenskaperna där som avgör hur mycket strömmen ökar när man ökar spänningen. När man kör motorn under normala förhållanden är ju varvtalet direkt kopplat mot inspänningen. (Jfr. Kv-värden som anges för motorer.)

För en propeller t ex så ökar effektåtgången kubiskt med varvtalet (alltså upphöjt till 3) och då skulle strömmen genom motorn öka mer än om den vore en ren resistor när man går från 4 till 5 celler. (Om motorn har hög verkningsgrad och du har ett bra batteri.)

Sätter du däremot ett snöre på axeln och vinschar upp en tyngd så kommer du inte att märka någon nämnvärd ökning av strömmen eftersom effektökningen som behövs för att lyfta tyngden snabbare är linjär mot den ökade spänningen. Då är det den ökade spänningen som bidrar i formeln P=U*I (Återigen behöver motorn ha bra verkningsgrad...)

I ett modellflygplan finns säkert en massa andra faktorer som påverkar strömförbrukningen för servot. T ex tror jag att de små borstmotorer som sitter i enkla servon har rätt så dålig verkningsgrad, sen kan nog "hållströmmen" för ett servo bete sig som du skrivit nedan eftersom man mer eller mindre stallar motorn.

Du har nästan rätt, jag har förenklat modellen av en elmotor för att det räcker för att visa vad som händer. Egentligen är lasten av motorn L*di/dt + R*i. Och sen matas motorn av elektronik i servot. Denna elektronik har glättningskondensator så som man också ska räkna på då blir formeln last Z=(roten ur( R^2 + (XL-XC)^2). Om man nu gör ett vilt antagande att servot är designat av en elektronikkunnig så borde XL (induktiva lasten) vara lika stor som XC (kapacitiva lasten) vid rekommenderad matningsspänning. Kvar står då mitt ursprungliga ohms lag R*I=U.
Det stämmer inte för de sämsta kinaservon som verkar vara sammanbyggda mer av kopierande + slumpmässigt sparande av komponenter.
mvh //Fredrik

[Ålänning]

Hur är det i praktiken då? =)
Så länge som jag flugit så har en tumregel sedan gammalt varit att 4.8V räcker längre än 6.0V.
Jag vet inte varifrån det kommit, men förr flög ju folk med 600mAh NiCd-ackar och då kanske skillnaden märktes bättre än med dagens 1000-tals mAh-ackar.
Om en motor får högre drivspänning så drar den väl mer ström? Stämmer inte det, så har tankesättet vart fel hela tiden. =)

[freddan_6]

Hur är det i praktiken då? =)
Så länge som jag flugit så har en tumregel sedan gammalt varit att 4.8V räcker längre än 6.0V.
Jag vet inte varifrån det kommit, men förr flög ju folk med 600mAh NiCd-ackar och då kanske skillnaden märktes bättre än med dagens 1000-tals mAh-ackar.
Om en motor får högre drivspänning så drar den väl mer ström? Stämmer inte det, så har tankesättet vart fel hela tiden. =)

Jo du har helt rätt, en motor som matas av högre spänning drar högre ström. Då räcker batteriet kortare tid om man inte kompenserar med mindre propeller. Men det är svårt i servot......
Sambandet högre ström vid högre spänning är helt linjärt tills motorns magneteter mättas.