Var ute och lekte med min lilla 50mm EDF F35 i lördags.
Vid andra passagen kom jag lite långt bort, tappade orienteringen lite över ett skogsområde och vände kärran om för att komma emot mig igen... Trodde jag...
Efter några sekunders flygande till så inser jag att jag nog inte lyckades vända om alls, utan fortsatte bortåt. Då var jag redan några hundra meter bort och med 49cm vingspann så är den rätt liten.
För att säkerställa orienteringen gjorde jag några manövrar med planet, och kollrade bort mig själv totalt såklart :banghead:
Jaja, leta efter plan har man gjort innan, bara inte så långt bort från starten (svårt att avgöra var den gick ner, bara generell riktning). In i den täta skogen och traska med sändaren i hand, gav gas lite då och då för att försöka höra den ettriga lilla EDFen. Men det var tyst sånär som på fågelkvitter och sus i trädtopparna.
Efter en bra stunds letande var det bara att kasta in handduken och inse att det var en nål i höstacken när batteriet uppenbarligen hade fallit ur eller mottagaren skadats då den var helt tyst. Den gråa lilla frigolitkroppen i snårskog är väldigt väl kamouflerad.:(
Med förhoppning om att i alla fall LiPo varnaren satt kvar på batteriet även om batteriet kanske hade trillat ut så borde den låta så småningom när LiPo varnarens diod drar sluta på batteriet, eller om någon vänlig själ råkar snubbla på planet skrev jag ut några "Efterlyst!" lappar och satte upp i närområdet med beskrivning, karta över troligt område och mitt telefonnummer samt löfte om hittelön.
Och tro sjutton att jag får ett SMS på söndagen med att någon hittat mitt plan! :thumbup:
Mycket riktigt hade batteriet, canopy och lipoladdare lossnat och omhändertagits av en vänlig själ samt löfte om att visa trädet där planet sitter i kväll.
Så trädklättarkängor på, oömma kläder i kväll efter jobbet och ge sig upp i trädtopparna för att rädda min lilla F35a!
WOHOO! Snacka om flyt att någon faktiskt hittade det lilla planet som var en bit från närmaste stig.
Vid andra passagen kom jag lite långt bort, tappade orienteringen lite över ett skogsområde och vände kärran om för att komma emot mig igen... Trodde jag...
Efter några sekunders flygande till så inser jag att jag nog inte lyckades vända om alls, utan fortsatte bortåt. Då var jag redan några hundra meter bort och med 49cm vingspann så är den rätt liten.
För att säkerställa orienteringen gjorde jag några manövrar med planet, och kollrade bort mig själv totalt såklart :banghead:
Jaja, leta efter plan har man gjort innan, bara inte så långt bort från starten (svårt att avgöra var den gick ner, bara generell riktning). In i den täta skogen och traska med sändaren i hand, gav gas lite då och då för att försöka höra den ettriga lilla EDFen. Men det var tyst sånär som på fågelkvitter och sus i trädtopparna.
Efter en bra stunds letande var det bara att kasta in handduken och inse att det var en nål i höstacken när batteriet uppenbarligen hade fallit ur eller mottagaren skadats då den var helt tyst. Den gråa lilla frigolitkroppen i snårskog är väldigt väl kamouflerad.:(
Med förhoppning om att i alla fall LiPo varnaren satt kvar på batteriet även om batteriet kanske hade trillat ut så borde den låta så småningom när LiPo varnarens diod drar sluta på batteriet, eller om någon vänlig själ råkar snubbla på planet skrev jag ut några "Efterlyst!" lappar och satte upp i närområdet med beskrivning, karta över troligt område och mitt telefonnummer samt löfte om hittelön.
Och tro sjutton att jag får ett SMS på söndagen med att någon hittat mitt plan! :thumbup:
Mycket riktigt hade batteriet, canopy och lipoladdare lossnat och omhändertagits av en vänlig själ samt löfte om att visa trädet där planet sitter i kväll.
Så trädklättarkängor på, oömma kläder i kväll efter jobbet och ge sig upp i trädtopparna för att rädda min lilla F35a!
WOHOO! Snacka om flyt att någon faktiskt hittade det lilla planet som var en bit från närmaste stig.
Kommentar