Pitts Black Hourse

[OlleGE]

Jag tror inte på Janne1700s förklaring med gyrokrafter.
En enklare förklaring är att bakom propellern finns en luftström som vrider sig.
Då sporren är i marken ligger fena och sidoroder i den luftströmmens underkant. När man fått upp farten och lyfter sporren hamnar fena och roder i luftströmmens överkant - där det blåser åt andra hållet.

[Danne1700]

Vem som har rätt här vet inte jag, kanske krafterna samverkar?

[OlleGE]

Min åsikt baserar jag på flygning med en sporrhjulsmaskin, fullskala, i mer än 30 år. Den har växlad motor så till stor del tar nog gyrokrafterna från propellern ut av själva motorns gyrokrafter, då de roterar åt olika håll.

[FlyHigh]

Eftersom detta med sidoriktning och dess orsaker verkar vålla debatt får jag utveckla det lite vidare.

Det finns naturligtvis en gyrokraft från en roterande propeller som verkar i motsatt riktning mot rotationsriktningen, men denna kraft verkar i rollplanet. Vid start med en sporrkärra kommer denna gyrokraft knappast märkas så länge sporren har kontakt med marken, inte heller i någon högre grad när sporren lättat och endast huvudställen har kontakt med marken. När kärran har lättat från marken påverkas den något av gyrokraften som vill rolla kärran åt vänster. Men observera att denna lilla rollpåverkan kan man inte kompensera med sidoriktning av motorn, enbart med svag motskevning.

Vad som däremot påverkar kärran i girplanet under hela startförloppet och även i någon grad under flygning är slipströmmen som roterar runt kroppen med samma rotationsriktning som propellern. När denna roterande luftström når stjärpartiet kommer den att träffa fenan på dess vänstra sida och vrida flygplanet åt vänster i girplanet. För att motverka detta krävs höger sidoroder och/eller högerriktning på motorn. Slipströmmen runt flygplanskroppen minskar gradvis i styrka när flygplanet accelererar upp mot den hastighet som motsvaras av gaspådraget, av den anledningen är också slipströmmens påverkan störst just när flygplanet börjar accelerationen med full gas vid start.

[OlleGE]

FlyHigh, du skriver: "Det finns naturligtvis en gyrokraft från en roterande propeller som verkar
i motsatt riktning mot rotationsriktningen, men denna kraft verkar i rollplanet."


Det du skriver om här är inte gyrokrafter utan det är vridmomentet som finns i propelleraxeln.
Gyrokrafter är lite mer komplicerade. De var klart störande i de plan som under 1910-talet använde
roterande tjärnmotorer. Dessa motorer var i princip rejält tunga, roterande svänghjul.


Så här var de gyroeffekt de drabbades av. Motorn/svänghjulet snurrar med hyffsat varvtal. Piloten
gör ett snabbt drag i spaken och gör en rotation i loopingplanet. Gyroeffekten kommer då som en gir
åt ena hållet. Skjuter piloten fram spaken kommer en gir åt motsatt håll.


Vill du få mer handgriplig känsla av gyroeffekterna. Ta ett löst cykelhjul och håll det mellan
händerna i hjulaxeln och sätt snurr på hjulet. Vrid på axeln i lite olika riktningar så kommer du
känna krafter som du till att börja med tycker är konstiga. Det är gyrokrafterna.

[Danne1700]

Titta på den här mycket korta videon av en Bixler 3 som startar. Propellern går åt höger sett bakifrån (ingen pusher prop).
Vad tror ni händer när den svänger åt vänster när sporrhjulet lättar? Jag har en idé, men väntar med den.
På videon kan man mitt i bilden se ett träd, men det gjorde inte jag. Tog timmar att få ner flygplanseländet.

https://www.youtube.com/watch?v=shLSbHZsZ0s

[FlyHigh]

FlyHigh, du skriver: "Det finns naturligtvis en gyrokraft från en roterande propeller som verkar
i motsatt riktning mot rotationsriktningen, men denna kraft verkar i rollplanet."


Det du skriver om här är inte gyrokrafter utan det är vridmomentet som finns i propelleraxeln.
Gyrokrafter är lite mer komplicerade. De var klart störande i de plan som under 1910-talet använde
roterande tjärnmotorer. Dessa motorer var i princip rejält tunga, roterande svänghjul.


Så här var de gyroeffekt de drabbades av. Motorn/svänghjulet snurrar med hyffsat varvtal. Piloten
gör ett snabbt drag i spaken och gör en rotation i loopingplanet. Gyroeffekten kommer då som en gir
åt ena hållet. Skjuter piloten fram spaken kommer en gir åt motsatt håll.


Vill du få mer handgriplig känsla av gyroeffekterna. Ta ett löst cykelhjul och håll det mellan
händerna i hjulaxeln och sätt snurr på hjulet. Vrid på axeln i lite olika riktningar så kommer du
känna krafter som du till att börja med tycker är konstiga. Det är gyrokrafterna.

Du har helt rätt jag uttryckte mig lite slarvigt. Det är inte en gyrokraft som verkar i rollplanet, det är en motriktad kraft alstrad av propellern när den snurrar åt höger. Det finns ju ett motstånd orsakat av luftmassan. Resultatet blir en rollstörning åt vänster. Den här rollstörningen är inte direkt märkbar så länge som sporrhjul och framförallt huvudställ har kontakt med marken. Däremot när kärran lättat finns en rollpåverkan åt vänster men den har minskat markant genom att kärran fått upp farten.

När det gäller slipströmmen är det den som framförallt under startförloppet vill vrida kärran åt vänster genom påverkan mot fenans vänstra sida, detta blir alltså en girstörning och motverkas genom motsatt sidoroder. Man startar alltid en sporrkärra och för övrigt även en nosställskärra med mothåll på sidorodret. På nosställskärran är det mindre märkbart och det var också därför denna konstruktion togs fram en gång i tiden för att göra det lättare för flygeleven och för piloter med dålig flygtrim, haverierna minskade märkbart.

När det gäller gyrokrafterna som naturligtvis finns från propeller och i någon mån även från själva motorn verkar dessa radiellt ut från propellern i alla riktningar. Gyrokraften vill så att säga hindra flygplanet från att förändra riktning i alla plan. Jämför det roterande cykelhjulet som man håller fast i axeln eller om ni kört motorcykel med kardan. På motorcykel med kardan kan det kännas en avsevärd skillnad på att luta hojen till vänster i förhållande till höger. När det gäller gyrokrafterna kan vi nog bortse från dessa när det gäller vårt ämne.

Högerriktning av motorn kan vara bra för att minska påverkan från slipströmmen speciellt under starten, men det kan likväl krävas mothåll med sidorodret. När det gäller nedåtriktning av motorn är det relevant för bärande vingprofiler, som mest vid Clark Y-liknande profiler. Med en helsymmetrisk profil behövs inte någon nedåtriktning, speciellt om man vill att kärran ska uppträda likartat såväl i vanlig planflykt som i inverterad flygning.