Omdimensionering, hur tänka?

[Flahultarn]

Mitt vinterprojekt kommer att bli en piper Pawnee PA-25. Hittade ritningar på en som ser fin ut men den är lite väl stor, 3031 mm och jag tänker mig knappt halva den skalan, 1375mm. Jag misstänker att om jag bara kör skalan rakt av kommer den bli onödigt kraftigt byggd. Kroppssidorna (ritningsskala) är i 3 mm ply med 1,5 mm flygplyförstärkning i nosen. Skalar jag ner det till min skala blir det 1,5 + 0,8 mm vilket jag tycker är onödigt kraftigt. Eller tänker jag fel?

Hur tänker ni byggare när ni skalar upp/ner?

[Lars 41an]

Hej Per,

Jag tänker i första hand på vingbelastning och stabbens storlek. En mindre modell kan behöva större korda för att vingarna skall bära vid låg flygfart. Din Pawnee blir en modell i "normalstorlek". Sidoförhållandet bör inte vara större än 6 om det inte skall vara ett lätt segelplan. 1375/6 = 229 betyder att kordan inte skall vara mindre än 229 mm. Vingytan blir då 13,75dm x 2,29dm = 31,5 dm2, vilket är OK upp till 2 kg vikt. En tumregel är att stabbens yta skall vara c:a 20 % av vingens yta.

Sen gäller det att kilona sitter på de rätta ställena, och då uppstår frågan om modellen skall vara eldriven eller motordriven. T.ex räcker det för en eldriven modell med 2mm hård balsa för hela kroppssidorna och 0,5 mm plywood från nosen till ett par cm bakom vingarnas bakkant.
En kolvmotordriven modell kan behöva 3 mm balsa i kroppssidorna. Stabben bör vara lite kraftigare för att stå emot vibrationerna. Flera gram där bak alltså men kolvmotorn i nosen är ju tyngre än en elmotor.

Det är mina tankar så här långt.
Lars

[Flahultarn]

Intressant Lars,
Den tumregeln har jag inte sett tidigare, tack för den! Ritningen nerskalad rakt av ger en korda på 195 mm. Den blir eldriven med motorn, 135 g från min "läromästare" Funcuben och min tanke är att försöka bygga så lätt som möjligt, målet att tom hamna under kilot. Huruvida detta är realistiskt har jag ingen uppfattning om ännu, håller som bäst på att inventera förrådet av byggvirke.

Det verkar dock som mycket vikt ändå kommer hamna framför CG vilket gör mig lite konfunderad. På ritningen, som ju är för kolvdrift, finns en batteriplatta i princip längst bak. Men det är väl bara en ack till servona och radiogrejerna. Förmodligen ingen större ack. Men jag tror ändå att min ack kommer hamna bakom CG för att balansera motor och den tyngre byggda nosen.

Ritningen har hela kroppssidorna och "ovanpå" i ply från vingarnas bakkant och framåt, förstärkt med flygply från cockpit och framåt på sidorna. Och ply på halva sidornas höjd bakom vingen.Dessutom är kroppen plankad med 1,5 mm balsa (i "min" skala) från nos tom vingarnas bakkant.

Din tumregel ger en korda på 229 mm och min ritnings 195 mm. Om jag då ska öka på kordan 35 mm, tror du jag kan "töja den" eller bör jag skala upp den på höjden också för bästa flygegenskaper? Eller kan jag länga vingarna för att få motsvarande vingyta? Det skulle innebära ett spann på 1645 istället för 1375. Det blir ju lite fel proportioner så kanske det är bättre att öka kordan iaf ur estetisk synpunkt.

Jag räknade lite på vingbelastning, med min ritnings 26 dm2 och en flygvikt på 1,4 kg blir den 52 g/dm2, vilket väl är i mesta laget för att den ska vara rolig att flyga.

[pgrts]

Du skriver 1 kilo med en spännvidd på 1375 mm. Det hade jag nog också siktat på.
Jag har flera modeller runt metern i spv som väger runt 600 gram.
min CUB S2 på 1300 mm spv ligger under kilot i flygvikt.

[Flahultarn]

Du skriver 1 kilo med en spännvidd på 1375 mm. Det hade jag nog också siktat på.
Jag har flera modeller runt metern i spv som väger runt 600 gram.
min CUB S2 på 1300 mm spv ligger under kilot i flygvikt.

Då hade jag ju ett rätt i mina funderingar iaf =). Får fundera vidare...

[pgrts]

Kolla hur proffsen bygger - typ Extremeflight..
De bygger mest nästan bara hål - och hål är lätta.

[Ålänning]

1 kg på 1375 mm? Brukar inte en vanlig metanoltrainer väga över 2 kg och vara 1400 mm i vingspann?

[Lars 41an]

När Patrik skriver om hål så tänker jag på försvagningshålen i de moderna ARF'erna.
Jag är numera dålig på landningar så jag brukar bryta sönder ett ARF landställsfäste varje år. På mina hembyggda kärror har jag aldrig brutit sönder något landställsfäste...värre saker har hänt.

Nu har Per möjlighet att bygga ett riktigt landställsfäste, fast det "kostar" kanske mer än 70 gram. En skiva flygplywood, 200x100x5 mm under vingens mitt är mitt förslag. Original stället ser inte ut att kunna fjädra bakåt så plywoodskivan måste sitta rejält i vingmitten.


Och när landstället håller så sätts kabinhuven på prov.



Detta om landningar,
Lars

[pgrts]

1 kg på 1375 mm? Brukar inte en vanlig metanoltrainer väga över 2 kg och vara 1400 mm i vingspann?

Hur flyger ni på Åland? Väger ni före eller efter lagning ;-)
Bosse Gårdstads Lajban hade spännvidd på 180 cm och flygvikt på 1,5 till 1,9 kilo
Jag har övertagit en gammal Graupner 400 som varit skolplan. Den plockade jag från soptunnan.
Med en massa hål överallt där det inte var helt nödvändigt så sjönk vikten drastiskt.
Om man tänker fackverk när man gör hål i solida sidor så behåller man mycket av styrkan, ibland all styrka, om man räknar rätt i hålen man tar bort.
Även 41ans 5*100*200 ply kan säkert lättas om man tänker rätt och behåller materialet där det behövs.

[Michael]

En Pawnee med knappt 140 cm spännvidd som är skalenligt byggd har en vingyta av ungefär 26 dm2.
Beprövad erfarenhet ger vid handen att ett flygplan i denna storlek flyger fint med en vingbelastningen på ca. 50 g/dm2. 50 g/dm2 * 26 dm2 = 1,3 kg. Man behöver således inte jaga varje gram, men tänk på att slutfinishen alltid väger mer än man tror.

Skulle jag bygga en Pawnee i den storleken skulle den få en OS 26FS metanolfyrtaktare med 4 cc slagvolym. Kroppen skulle jag bygga huvudsakligen med kroppsidor i 2 mm balsa med longeronger av 4x4 mm hård balsa och ett glest fackverk av 2x4 eller 3x3 mm balsalister. Till kroppens undersida kan 1,5 mm balsa användas. För att undvika att kroppens översida som är välvd får "bamburingar" av formspanten kan 2 mm medium balsa användas. Vill man jaga vikt kan kroppens bakre del byggas som ett öppet fackvrk.
Vingens skulle jag bygga med spryglar av 1,5-2mm balsa och en övre och undre vingbalk av 5x5 mm hård balsa som mot spetsen skulle kunna få tunnas ut till 3 mm tjocklek. Till torsionsnäsa, webbar och bakkant skulle jag använda 1,5 mm balsa. Bakkanten kan byggas av två 25-30 mm breda "lister" av 1,5 mm tjock balsa som i framkant limmas mot 3x3 mm balsalister som fungerar som bakre vingbalk på över och undersida.

Bygger man landstället fädrande av pianotråd, med främre benet av ca 3 mm pianotråd och bakre benet av ca 2 mm pianotråd klarar man sig bra med två boklister med frästa spår för att fästa landstället. boklisternas infästningar i kroppsidorna kan man förstärka med 1,5 mm plywood i form av halvcirklar med 3-4 cm diameter.

[Flahultarn]

En Pawnee med knappt 140 cm spännvidd som är skalenligt byggd har en vingyta av ungefär 26 dm2.
Beprövad erfarenhet ger vid handen att ett flygplan i denna storlek flyger fint med en vingbelastningen på ca. 50 g/dm2. 50 g/dm2 * 26 dm2 = 1,3 kg. Man behöver således inte jaga varje gram, men tänk på att slutfinishen alltid väger mer än man tror.

Skulle jag bygga en Pawnee i den storleken skulle den få en OS 26FS metanolfyrtaktare med 4 cc slagvolym. Kroppen skulle jag bygga huvudsakligen med kroppsidor i 2 mm balsa med longeronger av 4x4 mm hård balsa och ett glest fackverk av 2x4 eller 3x3 mm balsalister. Till kroppens undersida kan 1,5 mm balsa användas. För att undvika att kroppens översida som är välvd får "bamburingar" av formspanten kan 2 mm medium balsa användas. Vill man jaga vikt kan kroppens bakre del byggas som ett öppet fackvrk.
Vingens skulle jag bygga med spryglar av 1,5-2mm balsa och en övre och undre vingbalk av 5x5 mm hård balsa som mot spetsen skulle kunna få tunnas ut till 3 mm tjocklek. Till torsionsnäsa, webbar och bakkant skulle jag använda 1,5 mm balsa. Bakkanten kan byggas av två 25-30 mm breda "lister" av 1,5 mm tjock balsa som i framkant limmas mot 3x3 mm balsalister som fungerar som bakre vingbalk på över och undersida.

Bygger man landstället fädrande av pianotråd, med främre benet av ca 3 mm pianotråd och bakre benet av ca 2 mm pianotråd klarar man sig bra med två boklister med frästa spår för att fästa landstället. boklisternas infästningar i kroppsidorna kan man förstärka med 1,5 mm plywood i form av halvcirklar med 3-4 cm diameter.

Nu hänger jag inte helt med i terminologin, men även ditt inlägg ger mig mycket matnyttigt.

Känslan av ritningen jag har är som sagt att den blir väldigt överdimensionerad. Förra bygget, en Super Stol som är något större, gjorde jag i fackverk, och den fungerar...

En tanke hittills har varit att använda 1,5 mm plywood till sidorna. Men kanske smartare att bara ha ply i främre delen av nosen och planka med 1,5-2 mm balsa till bakom vingen och bygga baken i öppet fackverk utan plankning och bara klä med film.

Även om jag skulle hamna i häradet 50 g/dm2, skulle det onekligen vara trevligare med lite mer vingyta. Så vad säger ni erfarna, om jag ökar kordan något, ska jag öka tjokleken på vingen också eller bara töja ut kordan? Jag är ingen skalafanatiker... mer praktikant...

Longeronger = De längsgående balsalisterna längs kroppen?
Torsionsnäsa = plankning på vingens främre del??

[Michael]

Longeronger = De längsgående balsalisterna längs kroppen?
Torsionsnäsa = plankning på vingens främre del??

Just så!
Att bygga kroppsidorna i 1,5 mm plywood är OVERKILL. Om Du använder 2 mm balsa så kan du lägga på 0,8 mm plywood på insidan av kroppens främre del. Kör du el så skulle säkert även 0,4 mm räcka utmärkt.

Det finns ingen anledning att ändra på vingens planform, med en spännvidd på 137 cm blir vingkordan drygt 20 cm vilket är fullt tillräckligt.

Här är en byggtåd till ett ritningsbygge med 150 cm spännvidd som kan ge lite inspiration:

http://www.modelflying.co.uk/forums/postings.asp?th=97989&p=1

Själv har jag en Hangar9 Pawnee från 2008 som är "still going strong". Trevligt flygplan :-)

[Flahultarn]

Jag bugar för tipsen och byggtråden som jag missat trots att jag kollat en hel del. Får sätta mig och läsa lite fler innan jag skrider till verket. Det är ju bara september än...

[freddan_6]

En poison i samma storlek för metanol - jag har .37 ci = 6 cm3 - har kropsssidorna förstärkta av 0.4mm ply. En metanolare behöver nog bara förstärkning mellan vingen, landställ och motor, och 0.4mm ply räcker. En eldriven kanske kan behöva något litet som förstärkning, men definitivt inga hela sjok. Poison har 1120mm spännvidd. Min väger 1600 gram, men har rätt rejäl korda (270mm).

[Ålänning]

Hur flyger ni på Åland? Väger ni före eller efter lagning ;-)

:-P Vadådå? Haha... låt mig tänka...

Jag bara blev att tänka på ARF-flygen alla började med här... tex Tiger Trainer 40 ska väga 2,3 kg... Excel 2000 2,5 kg... men dom är iofs 1550 mm.