Scratchbygge Klemm 35 från Krick

[senmathal]

En plankad stabbe...


och en plankad stabbe med ett halvt höjdroder.
Rodret ska inte plankas.
Nu ska det bara dit några bitar längst ut på ändarna.
Även andra roderhalvan är stort sett klar.


Bakkantlist blev väldigt tunn men det verka ska vara så.

Ni som bygger mycket från ritning hur gör ni när ni skär ut delarna, Skär ni utanför eller innanför linjen? Eller kanske mitt i? När bitarna är väldigt små eller tunna som just bakkantlisten på stabben och även bakkanten på spryglarna som bakkanten ska sitta emot gör det ju en del. Jag tror att jag borde ha skurit och kapat utanför linjen.

/Mats

[Sweeper]

En plankad stabbe...
[ATTACH=CONFIG]40018[/ATTACH]

och en plankad stabbe med ett halvt höjdroder.
Rodret ska inte plankas.
Nu ska det bara dit några bitar längst ut på ändarna.
Även andra roderhalvan är stort sett klar.
[ATTACH=CONFIG]40019[/ATTACH]

Bakkantlist blev väldigt tunn men det verka ska vara så.

Ni som bygger mycket från ritning hur gör ni när ni skär ut delarna, Skär ni utanför eller innanför linjen? Eller kanske mitt i? När bitarna är väldigt små eller tunna som just bakkantlisten på stabben och även bakkanten på spryglarna som bakkanten ska sitta emot gör det ju en del. Jag tror att jag borde ha skurit och kapat utanför linjen.

/Mats

Det ser väldigt snyggt ut!

När jag skall skära till mindre bitar så skär jag utanför linjerna och sedan slipar jag bort det överflödiga materialet tills biten passar.


Göran

[ewalds]

Fick också lära mig att skära med marginal… Bättre att slipa lite och få perfekt passform.

Väldigt trevlig tråd som kommer att följas med stort intresse.

/Micke

[Michael]

Tyvärr är stabben redan plankad med jag får putsa bort några tiondelar med sandpapper ...

Det brukar vara svårt att slipa ner en plankad sprygelyta. Ytan blir lätt "vågig" då de delar av balsan som inte har stöd underifrån blir mindre slipade än de delar som har stöd underifrån. Jag skulle därför valt att inte slipa på en redan plankad yta. Viktbesparingen är inte mycket att orda om i detta fall.
Ser fram emot fortsatta bilder på bygget.

/Michael

[senmathal]

Tack tack Göran!

Jo det är ju egentligen så jag lärt mig av Per Lundkvist på den tiden jag kunde Nya Radioflygboken utantill Sedan lär man sig en hel del av misstagen som det heter. Ett misstag var att inte tänka på hur den bit såg ut som sprygeln skulle limmas emot d.v.s. hur tjock bakkantlisten var.

Vill bara tillfoga att jag följer dina byggtrådar med ödmjukt intresse inför ditt kunnande och din skicklighet. Även om jag inte kommenterar så ofta. En ovärderlig källa till inspiration och tips.

Funderar lite på hur man lägger upp en intressant byggtråd och det jag anar är att mycket bilder är nyckeln. Åtminstone är det vad jag gillar tillsammans med lite små instruktioner och tips. Nu vet jag inte om jag har så mycket tips att komma med utöver vad som kan vara intressant för rena nybörjare.

Nu blir det nog inte så mycket byggt här på ett tag då jag har satt full fart på en husvägg som ska få lite extra isolering och en ny panel. Men några små stunder kanske det blir. Sedan när jag får lite trävirke från HAB kan jag nog inte hålla mig från att sätta igång med vingen. Just vingarna brukar jag tycka är det roligaste att bygga. Är så förtjust i konstruktionen på en flygplansvinge. Det är nog det att något kan bli så starkt och så lätt med så lite material och samtidigt med en så speciell form. Klemmen känns extra rolig med den speciella brutna vingkonstruktionen.

Michael:

Ja det har du nog rätt i så jag bara putsar till ytan lite. Det finns dock en hel del annat på modellen som skulle kunna lättas lite. Jag tycker att det används väldigt mycket plywood och frågan är om allt behövs. Så är till exempel hela bakkanten på den ganska tjocka fenan av 3 mm plywood vilket jag inte sett på någon annan modell. Endera byter jag ut den mot hård balsa eller så gör jag lite lätthål i den.

/Mats

[senmathal]

Nu har jag lite bryderier om hur jag ska ordna med vinginfästning. Original är det ett platt stål som går in i en mässingprofil och detta har jag beställt och fått hem ifrån Lindinger. Det som bekymrar mig är doch hur tunga dessa metalldelar är. Denna modell är ju konstruerad innan kolfibern började komma till användning. Nu är frågan ska jag försöka konstruera om det hela och använda ett vingör i kolfiber i stället. Jag tror jag skulle spara ganska mycket vikt på det då det används en hel del plywood kors för att fästa dessa vingstål. Jag tro att jag trots den brutna vingkonstruktionen skulle kunna använda mig av ett rör som går rakt igenom kroppen. Frågan är då hur långt in i vingen röret behöver gå för att det ska hålla. Den längden blir ju begränsad då vingen har en ganska häftig V-form.

Det som avskräcker att göra om är att jag är osäker på om jag klara av att få hålen för vingrören på rätt ställe i spanten. Men det kanske går att räkan ut på något sätt men det måste ju bli exakt. Nästa fråga är hur kraftigt vingrör behöver jag ha. Jag vet ju hur kraftigt det är till med EF Edge 60" men den är ju lite mindre. Om man gick upp samma dim som används till 70" modeller. Dessa rör finns som reservdel till EF:s modeller. Vad tror ni, tar gärna emot tips om det är värt att göra denna mod.

Kan nämna att förstärkningarna av ply. som vingstålen sitter är monterar tvärs kroppen. Jag tänker mig att för vingrören gör jag i så fall en förstärkning längs kroppssidorna som röret fästs i. På ritningen är det ett främre och ett bakre vingstål och det går ju att använda två vingrör också men då blir det ju ännu mer att passa in.

Lite funderingar så får jag se om någon orkar svara i den tropiska värmen

/Mats

[LIP]

Antar att det främre vingstålet sitter vid/i huvudbalken, tycker nog att du kan behålla vingstålet där- Men det bakre vingstålet bör du nog kunna ersätta med en styrpinne av 6-8mm rundstav.
Rundstaven kan vara fastlimmad antingen i kroppen eller vingen och sedan ett hål i plywood på motsvarande sida.

Styrpinnen är bara till för att hålla vingen på plats i bakre delen av vingen. Styrpinnen behöver inte sticka ut/in mer än 10-15mm .

[senmathal]

Jag vet inte varför man har valt både ett främre och ett bakre vingstål? Om det visat sig att det behövs för att hålla men i så fall torde det nog inte vara stålet som ger med sig utan snarare infästningen. I annat fall är väl det vanliga att göra som du beskriver med rundstav.

Huvudspantet behövs väl i och för sig även för att bära upp belastningen från landstället så det går nog inte att lätta för mycket där. Nu hör det väl till saken att modellen nog är ganska lätt i övrigt med sin pinnkropp. Man har väl satsat på styrka där det behövs.

Fenan är av en lite märklig konstruktion. Den hänger helt fritt utan stöd i framkanten. Denna konstruktion är vad jag förstått till för att man ska kunna demontera stabben framåt. Övergången mellan kropp stabbe och fena är en plastbit som går att köpa till extra. Plastbiten sitter i några små skruvar och kan tas bort. För att styva upp fenan har man då använt 3 mm plywood i bakkanten av fenan. Skullen man strunta i möjligheten att demontera stabben går det nog att ersätta plywooden i fenan med balsa och göra ett stöd i framkant istället. Vet inte om man orkar plocka bort roderlinkaget efter varje flygning. Modellen ryms nog i bilen ändå.

/Mats

[Michael]

Jag skulle inte laborera med att bygga om vinginfästningen.
Kricks ursprungliga byggsats och ursprungliga ritning har ganska många år på nacken men det betyder inte att konstruktionspricniperna på något sätt är undermåliga. Att använda vingstål i mässingsprofil är faktiskt en ganska effektiv lösning eftersom det är lätt att bygga in dem i balkkonstruktionen och därmed få en mycket hållbar vinge.

En sak som i som kan vara mer värd att lägga lite tid på att bygga ett mer skalenligt landställ som om jag minns rätt är uppbyggt av väldigt kraftigt dimensionerad pianotråd och utan fjädring. Där finns utomordentligt bra möjligheter att både spara vikt och få bättre egenskaper vid start och landning genom att göra stället fjädrande.

[senmathal]

Ja det är kanske att skjuta över målet att gör om vinginfästningen nu när jag ändå har beställt vingstålen. Jag tyckte bara att dom kändes så tunga när jag fick delarna i handen. Nej självklart tror jag inte att konstruktionen är undermålig men samtidigt hade nog modellen haft kolfiberrör om den varit konstruerad idag.

Självklart kommer jag att klura ut någon form av fjädring på ställen. Det var det ju på den lilla klemmen jag byggde efter Per Lundkvist ritning. Tyvärr har jag nog inte ritningen och tidningarna kvar, annars hade jag kunnat skala upp det stället i lite kraftigare material.

Ett problem på modellplan tycker jag dock är att de största krafterna på stället är bakåt då man landar på gräs som ofta är för långt och lite tuvigt. Men där är det nog bara stora hjul i överdimension som hjälper.

/Mats

[Fyhren]

"Bauen Sie die Tragflügel auf den Bauplanzeichnungen auf. Befestigen
Sie 2 Hilfsleisten 10x20 mm auf dem Grundriß so, daß Holm 1 und
_ Holm 2 aufliegen können. Im Schnitt A-A ist die Lage der Hilfsleisten
eingezeichnet. Achten Sie darauf, daß die Nasenleiste an der Kante
Ihres Baubrettes liegt. Das Verschleifen dieser Nasenleiste ist später
dann einfacher.?

På svenska blir detta:

”Man bygger vingen på ritningen. Fäst 2 hjälplister 10 x 20 mm på byggbrädan så att balk 1 och balk 2 kan ligga på dessa. På snitt A-A visas läget på hjälplisterna. Var noga med att framkantslisten ligger på kanten av byggbrädan. På så vis är det lättare att senare slipa framkantslisten.”
Man menar att det skall gå att komma till med slipklotsen eftersom framkantslisten ligger längs byggbrädans kant. – (min anmärkning)

Hälsningar
Peder Fyhr
flyger i
Eslövs mfk

[senmathal]

Tusen tack Peder! Det var bra mycket bättre än Google translate

/Mats

[senmathal]

Nu har det äntligen anlänt lite byggmaterial så bygget kan fortsätta så smått men först ska det till fjälls och fiskas en vecka. I samband med besök hos svärmor i Uppsala smet jag iväg till Rynos i Enköping och när vi väl kom hem så fanns ett paket från HAB att hämta.

Det som förbryllar mig nu är att en sprygel i vingen inte tycks stämma trots att den stämmer med ritningen. Vingen är ju avsmalnande och spryglarna blir således mindre och mindre ut mot vingspetsen. Dock är två spryglar lika höga medan den av de två som är längre ut är kortare i samma tapering som de övriga spryglarna minskar i längd. Effekten blir att vingbalken ligger och rider på den sprygeln. Jag har kollat med ritningen och spryglarna stämmer exakt mot ritningen.

Kan det vara någon klurighet som jag inte kommer på eller kan det rent av vara felritat på ritningen. Tycker ju att ritningen har så många år på nacken att ett sådant fel borde vara korrigerat. Funderar på hur jag ska lösa det hela och om jag ska minska på höjden på sprygeln hur får jag till det på rätt sätt? Vet inte om jag lyckats förklara så problemet blir begripligt?

/Mats

[Sweeper]

Har du möjlighet att ta någon eller några bilder spryglarna och ritningen?


Göran

[kenj]

Hej
Kolla här: http://www.svensktmodellflyg.se/foru...1&msgid=220763
Mvh kenj