Nästa storbygge - en Catalina PBY-5A

[Thomas]

Härligt med gammal hederlig mekanik, i kontrast till dagens Hitech...

[Lars 41an]

Vi får väl se om detta alternativ med landställsmekanism till vingspetsflottörerna fungerar helt OK. Landställsmekanismen gör att flottörbenet står stabilt i utfällt läge. Jag är rädd att det blir sladdrigt när flottörbenet skall manövreras genom stagkrysset. Om jag inte får ihop denna mekaniska lösning så får jag väl hemfalla till tidlös elektromekanik. I klartext betyder det ett relä och en elmotor i servofacket, en roterande gängstång ut mot vingspetsen, en löpare som manövrerar stagkrysset och två mikrobrytare som styr elmotorn. Nu gör jag kanaler i vingarna så att jag kan bestämma mekaniklösningen senare.


Jag tog fram den fanerade vänstervingen och borrade två hål med en lång borr.


Sen skar jag loss en skiva av undersidan nära vingspetsen. Gjorde också en grop för landställsmekanismen.
Misshandeln av den fina cellplastvingen kommer att fortsätta.:sarcastic:

Lars

[Flahultarn]

Misshandel? Nejnej, det kallas kirurgi! Intressant att se hur det fortskrider! Och listiga lösningar!

[Lars 41an]

Vingspetsflottörer
Johanvm's inlägg #931 och #935 i Sweepers Catalina-tråd har fått mig att tänka till. :stupido2:

Jag hade en Seabee med spännvidd 175 cm. Den typen har korta flottörben och de sitter dessutom en bit in på vingarna. Flottörerna är tydligt vinklade uppåt. Trots det råkade jag ut för "waterloop" ett par gånger men det berodde mest på att jag inte var noga med att starta i motvind.


Här taxar min Seabee ut för att sen vända upp mot den svaga vinden och starta. Flottörerna ligger över vattenytan när skutan har fått lite fart.


Nu går Seabeen åt motsatt håll och har nyss lättat. Den lutar lite åt vänster men den vänstra flottören har inte tagit i vattnet. Min Seabee blev kvar i Stockholms-trakten när jag flyttade till Småland.

P-O Sondén tog de fina Seabee-bilderna. När jag såg filmerna på Martin Mars och Sturlas Catalina så blev jag förstås orolig. De här stora flygbåtarna har tydligen långa flottörben för att de inte skall luta för mycket. För oss modellflygare är det nog gynnsammare med "sponsons" som Claude Dornier använde på sina flygbåtar, t.ex Wal och Do24.

När jag jämförde vinkeln från kroppens vattenlinje till flottören för de två modellerna, Catalina och Seabee så kom jag fram till att jag skulle behöva korta av flottörbenet från 150 mm till 115 mm för att få samma förhållande som på Seabeen. (Min Catalina är i skala 1:12.) Det skulle inte se bra ut så jag bestämde mig för 125 mm. Dessutom kommer jag att göra flottörerna ett par cm högre i bakänden.


Tre steg i utprovning av flottörfästet. Till vänster ligger provinstallationen i en kass cellplastkärna. I mitten ligger fästplattan som jag gjorde före Johans inlägg. Till höger ligger en fästplatta med svängleden 25 mm närmare vingspetsen.


En närbild på den mellersta fästplattan visar resultatet av mina funderingar.

Johan, ditt inlägg kom när jag nästan var klar att limma in fästplattan i vingen så jag tackar dig för att du väckte mig från att bara bygga skalariktigt.

Lars

[Lars 41an]

Misshandel? Nejnej, det kallas kirurgi! Intressant att se hur det fortskrider! Och listiga lösningar!

Tack Per!

Häromdagen såg jag hur de stora grabbarna gör när de skär till cellplastbitar för att passa. De använde TIGERSÅG för att passa in de udda bitarna i en modern husgrund som skall få betongvärme!!!
Jag har fortsatt med värmetråd och skalpell. När jag har skurit bort för mycket tar jag fram UHU-por från vinterns bygge av en inomhusmodell, limmar tillbaka cellplastbiten och strax har skadan läkt.:sarcastic:

Det blev ännu mer funderande och testande för att få den fällbara vingspetsflottören att fungera. Det var bra att ha den gamla misslyckade cellplastkärnan för att prova ut var gränsen skall gå mellan vingens undersida och flottörbenets undersida. Det är de två delarna nedtill till vänster på bilden.


Nu är alla 11 trädelarna för vänstra yttervingen klara. Dessutom syns landställsmekanismen på bilden men inte själva flottören. Den skall skäras ut ur rosa XPS och faneras på alla sidor. Jag tänker göra alla delarna för högervingen innan jag börjar montera ihop detta. Det innebär att jag skall börja med att fanera den högra vingkärnan.

Lars

[johanvm]

Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.

På min Catalina gjorde jag tidigt lite flytprov där jag kortade av flottörerna till dess det började bli uppenbart. Jag landade på 100mm mellan flottörspets och vingundersida (spännvidd 140cm). Skalamässigt skulle det ha varit 117mm, så jag har nästan 2cm extra vingelmån vilket känns bra.

Vad gäller de hopplöst bumpiga landningarna så funderar jag på att tejpa dit lite cellplast bakom steget för att utvärdera om det gör skillnad. Just nu är steget väldigt nära TP.
/J
Bifogar bild på hur elakt det blev när jag försökte smyga ner kärran långsamt för att den inte skulle studsa - då blev det waterloop istället - Rejäla krafter!

[Lars 41an]

Visst är det relevant att diskutera flygegenskaper i en byggtråd!

För min del har jag inte kommit längre än att det går att modifiera konstruktionen eller att bygga in möjligheter till modifiering. Jag har gjort två stora modifieringar hittills:

1- Placering av steget
På filmklipp av Catalina i vattnet, både fullskala och modeller, ser den ut att gå framtungt. Kollade med modellbyggarpraxis i gamla tidskrifter och fann att stegets placering vid fästet för bakre vingstöttan är alldeles för långt bak. Jag flyttade fram steget till mitt emellan de två vingstöttorna och det ligger fortfarande en bit bakom TP. Tänkte då att det går ju att bygga på bakåt om det behövs. Den här filmen visar hur olika modeller kan bete sig i vattnet en lugn sensommardag.

https://www.youtube.com/watch?v=eaua3HKAMwc

Den 4:e stillbilden av min Seabee, vid 18 sek är tagen efter en studs. Vid 30 sek syns Esbjörns Catalina med vä sidroder och vä skev. Höger flottör doppar helt i vattnet eftersom skutan tippar åt höger vid en vänstersväng. Detta är knepigt att parera eftersom skevrodren inte har någon effekt vid låg fart. Sen följer 2 minuter av starter och landningar med en modellflygbåt som ser ut att vara mycket väl balanserad. Vid 2min 30sek kommer två landningar med min Seabee. Den första studsar som vanligt men den andra går bra till åskådarnas jubel. Jag drar NU, 6 år senare, slutsatsen att Sebeen har steget för långt fram. Det är dock bra i starten eftersom den modellen är tung.

2 - Vingprofilen
Jag bygger en förstorad version av MJD-Catalinan. På Mats Johanssons ritning är det en vingprofil med plan undersida, typ Clark Y. Jag ville ha något med mjukare stall-egenskaper. (Min Seabee har en Clark Y profil och det fungerar.) Undersidan på min Catalina-vinge är nu lite välvd och och det har redan straffat sig. Flottörbenets led hamnade en bit in i vingen och det gör att det blir en stor springa mellan flottörbenet och vingens undersida. Jag tror att jag har en lösning på detta problem men om det fungerar får vi se när jag har monterat ihop alla 11 delarna och flottören.

Efter att nu ha sett flera bilder på Catalinor som doppar sina flottörer så tänker jag göra flottören större och med en tydlig anfallsvinkel mot vattnet. Det kommer att bli en utsträckt planform på vingspetsen i uppfällt läge, inte skalariktigt men snyggt.

Lars

[johanvm]

Nu har jag kontrollmätt Catalinan och steget är placerat 5mm bakom den TP som anges i manualen (min var framtung vid premiären, så nu har jag flyttat den bakåt till korrekt position, vilket borde försvåra studsandet(?)).
Jag har googlat runt lite:

http://www.stenulson.net/rcflight/watrfly2.htm

http://www.rcgroups.com/forums/showthread.php?t=738260

Det pratas i texterna om 1/2" respektive 8-10 grader bakom TP. 8 grader motsvarar ganska exakt 25mm.
Just nu känns det som om jag borde prova att flytta steget 10mm bakåt -undras om det kan göra så stor skillnad eller om man ska gå ännu extremare?

Så här ser steget ut i profil:


Kaklet bakom är 20x20mm, det get en hint om proportionerna.

[Sweeper]

Tack, jag ska erkänna att jag faktiskt fick lite dåligt samvete för att ha kidnappat Sweepers fantastiska byggtråd även om jag tycker ärendet är relevant.

Ärendet är väldigt relevant! Och du skall inte ha dåligt samvete för att du tog upp det i tråden.
Det kommer att dröja innan jag ger mig på att sjöflyga med min Cat, men jag följer med i era diskussioner redan nu.


Göran

[johanvm]

Skönt!

Nu har jag bestämt mig: jag ska fixa till en temporär förlängning så att steget hamnar ca 10mm längre bak och sen får jag återkomma med rapport om resultatet nån gång efter påsk när vädret blivit lite skönare.
/Johan

[johanvm]

Nu fick jag en liten tankeställare.
Analyserar man videon som Ivve tidigare länkar till i Görans tråd så ser man att den Catalinan (som bevisligen rider fint i vattnet) har steget LÅÅÅNGT bakom TP.

Skalar jag upp måtten från en schysst filmruta så att kroppslängden motsvarar min Catalina så hamnar steget hela 57mm bakom TP (antaget: 30% av kordan).

Ojjj, då kanske mitt mål på 15mm bakom TP är lite futtigt?
/J

[Thomas]

Jag googlade runt lite efter "float plane plans", och där kan man på de flesta ritningar se att steget ligger en bit bakom tyngdpunkten. Aldrig framför!

[Lars 41an]

Intressant film, Johan!
Nästan bara starter och landningar, och det är ju vad vi bekymrar oss över. Vilka fina sättningar piloten lyckas göra!!!

Den Cat'en är ju konstruerad av Ivan Pettigrew för att vara en praktisk och lätt flygbåt. Inget tungt landningsställ med tillhörande stabila fästpunkter. Vikten 4131 gram är bara hälften av vad min Cat i samma storlek kommer att väga om jag får in ett landningsställ i den.

Jag tror att steget 15 mm bakom TP blir bra för den storlek av Catalina som du har. Ser fram mot din rapport.

Tack / Lars

[Fyhren]

Hej

På Paul Matts väldigt noggranna ritning på Sikorsky S 39 ligger steget 185 mm bakom TP på fullskalan

PF

[Lars 41an]

Värdefull info, Peder!

Sikorsky S-39 i fullskala är 9140 mm lång enligt info som jag har hittat på nätet. Det betyder att avståndet TP - steg är 2,02 % av längden.

Min Catalina är 1620 mm lång och jag har placerat steget 40 mm bakom TP vilket blir 2,5 % av längden.

Johans Catalina är 865 mm lång(gissar jag) och med steget 15 mm bakom TP blir avståndet 1,7 %.

Jag kollade ritningen på min Seabee som är 1220 mm lång. Steget 24 mm bakom TP blir 1,97 %. Som synes i filmklippet i inlägg #142 kan den landa med obetydlig studs. Med flaps ute och lägre fart gick det ännu bättre.

Detta med att jämföra % av längden är relevant när man jämför S-39 och Catalina eftersom bägge är högvingade och har motorns dragkraft placerad i nivå med vingen, knappt en vingkorda framför steget. Det har betydelse vid starten när motorns dragkraft gör att planet tippar framåt. Det gäller att förskeppet är tillräckligt bärkraftigt för att nosen inte skall dyka vid pådrag för i så fall kanske flygbåten inte kommer upp på steget.

Jag ser fram mot provflygning från vatten, kanske i september...

Lars