Nästa storbygge - en Catalina PBY-5A
Kollaps
Det här Ämnet är stängt.
X
X
-
Det gick bättre med epoxylager 2 denna gång. Tack för ditt stöd Ivve!
Epoxylager 2, i mitten slipad epoxy och till höger grundmålad. Jag avstår från all sprutlackering eftersom det inte funkar för mig. Därför grundmålar jag med Nordsjö Häftgrund Supertäck.
Den är lagom hård och lättslipad efter ett dygn.
LarsKommentar
-
Grundfärgen slipades, vilket var mycket enklare än att slipa epoxy.

Sen var det dags för målning med båtlack. Äntligen fick jag se denna långkörare till mittvinge blank och fin. Det var som att bygga ett helt modellplan. Uppmuntrad av detta gjorde jag ett lock av styrenplast till "kontrollrummet" . Där ligger två LiPo batterier 2S 1000 mAh och en JETI spänningsregulator. Bakom vingbalken skall jag installera mottagare, Twin Sync och servoslöare till vingspetsflottörerna. De två rektangulära hålen baktill i utrymmet är till för servokablarna till bakkroppen.
Förskräckligt mycket kablar...
LarsKommentar
-
Tack Bokis!
Jag jobbar just nu med att klä stjärtfjädrarna med plast.
Oracover scale white väger 2g mindre per dm2 än glasning-grundning-lackering.
Fint blir det också och det spar tid.:sarcastic:
Resten av kroppen är vitlackad. Medan färgen härdade så körde jag in motorerna.
De går bra så det skall nog bli fart på skutan.:crazy_pilot:
LarsKommentar
-
Några bilder från arbete med detaljer:
Kjni inspirerade mig att använda heminredningsbeslag till justerbara vingstöttor. Tack Kjell!
Jag utgick från ett par överblivna skåpluckehandtag. Rostfritt passar bra till en flygbåt och är starkare än mässing eller zink. Det är gängade M4 hål i handtagets ändar. Kapning och klyvning med vinkelslipen blev en ovanlig syssla i detta bygge.:th_cool:
Sen gällde det att få en M4 pinnbult att sitta fast i det ovala(8x15 mm) aluminiumröret. Täljde till en furulist så att den passar i röret. Borrade hål för pinnbulten halvvägs in i träbiten. Sen gjorde jag mutterstycken av gardinstångsbeslag som också har M4 gänga. Råmaterialet ligger i överflöd i en påse till vänster och fyra filade mutterstycken i mitten av bilden.
Här har jag borrat och filat rektangulära hål i träbiten och i röret. Mutterstycket passar i dessa hål. Lägg märke till klämmärket i pinnbultens gängor. Det gör att pinnbulten bara kan skruvas så långt in i mutterstycket. Sen vrider sig mutterstycket så att dess spetsar går ut genom hålen i röret.
Fram med nitrilhandskar. Epoxy in i det rengjorda röret och på träbiten och på större delen av pinnbulten. In med träbiten i röret, in med epoxy och mutterstycke i rektangulära hålet och in med pinnbulten i träbiten. Skruva några varv och plötsligt kommer mutterstyckets spetsar ut genom epoxygeggan på båda sidor av röret. Många ord, ja, men jag gjorde det fyra gånger. Kladdigt till en början men stabilt efter en halvtimme.



Det andra pysslet var att montera stänkbrädor i nosen.
Jag slipade rent till glasfiberytan och satte fast två bågar av 1,5 mm plywood med glasfiber och epoxy. Storlek och plats i skala enligt förebilden. Hoppas att det har avsedd effekt, att hålla vatten ifrån propellrarna...
Fästen för vingstöttor syns på den första av dessa tre bilder.
LarsKommentar
-
Catalinan flyter!
...trots 2 kg barlast i nosen. Nettovikten blev 8,3 kg.
Det kanske räcker med 1,6 kg i nosen så nu har jag byggt mig ett 10 kilos modellplan igen - puh!
Återstår att göra en snyggare styrhytt samt att montera höftkupor och motorkåpor. Dessa plastdetaljer köpte jag från Vintage RC Plans och de kräver förstås lite jobb för att bli skalariktiga.
Bara ett flytprov,
LarsKommentar
-
Ny månraket låter det som Lars !:crazy_pilot:
Min martin Mars har en spännvidd på 306cm vikt 4,9 kg. VCL =4,4 ! Nu är ju min inte nån superskala direkt utan byggd i första hand för att flyga bra. Kaststart över staket med hjälp av Bokis inga problem !:sarcastic:
150% på gasspaken så går det säkert bra. Största problemet blir förmodligen att den kommer att riva upp mycke sjö över vingarna vid start.Får du problem så kontaktar du kastmaster Bokström !!
Lycka till. Ser väldans fint ut ! Här en film med Mästerkastaren in action !
https://www.youtube.com/watch?v=do5RiR6KlC8
Eftersom det är så populärt med månraketer från flera länder i dessa dagar så måste jag ge en kort rapport från mitt försök att få upp Catalinan från vattnet. Det blev förstås som du skrev, Ivve!
Den 4 juli blev jag bjuden till vännen Anders som har stuga vid en sjö och med räddningsbåt i beredskap.
Till att börja med så ersatte jag 2kg klumpen, som låg rakt under styrhytten, med tre 1/2-kg vikter som fick plats längre fram i nosen. Vid de första taxningarna gick vattnet upp över nosen och högermotorn såg till att spruta det mesta in i vänstermotorns propeller. Där bildades en fontän av vatten!! Anders envisades med att jag måste ta bort en av de tre vikterna. Till slut gav jag med mig trots att jag inte såg fram mot att flyga med en baktung Catalina. Nu väger den bara 9 kg.:anonymous:
Den här modellen saknar vattenroder och styrs på vattnet med pådrag på ena eller andra motorn. Motorsynkaren "Wike TwinSync" sköter detta. Efter lite tricksande med pådrag i varierande riktning mot vinden lyckades jag få upp Catalinan på steget och den gick inte längre som en pråm genom vattnet. Min vänstertumme sköt intuitivt framåt :crazy_pilot:och det tog bara två sekunder så var skutan uppe i luften.
Egentligen blåste det för mycket för premiärflygning men med 4 supportrar var det svårt att säga nej...
Väl uppe i luften flög jag en kort sväng och gick in för landning. På finalen tippade planet häftigt. Det kan ha berott på ett vindkast, men det kan också ha berott på att jag använder sidrodret på finalen. Kanske gasade den ena motorn på för mycket pga den här fantastiska motorsynkaren som jag har. Jag vet inte men nu har jag mixat sidrodersignalen till motorsynkaren via en strömbrytare. Sen gäller det att ha sinnesnärvaro att slå ifrån denna brytare så snart kärran är i luften. Sen kan man fälla upp vingspetsflottörerna som faktiskt fungerar bra och gör god nytta.
Resultatet av att planet tippade blev förstås att Catalinan dök i vattnet och motorerna stannade. Två supportrar rodde ut och hämtade Miss Pickup och förvånades över att inget hade gått sönder. Verkar som att hon har kilona på de rätta ställena trots att hon är lite tung i baken...
Till nästa försök blir det en skidspets av transparent plast i nosen. Ett litet bärplan är en annan idé.
LarsKommentar
-
Lite nytt har hänt under sommaren:
Skrev i inlägg #196 att "ombordglöd är minst lika viktigt som en motorsynkare".
Nu har det blivit ombordglöd.
Det finns glödstiftsdrivare som tillbehör till TwinSync som kan styra dem att glöda när varvtalet är lågt. Två såna skulle jag vilja ha men de tillverkas inte längre. Det blev i stället två glöddrivare från Just Engines. Syftet med dem är att motorerna skall få en låg och pålitlig tomgång så att Catalinan kan taxa långsamt mot stranden efter en flygning. I rätt ögonblick skall jag kunna stoppa bägge motorerna så att skutan inte girar på slutet.
Jag blev så nöjd med dem att jag skrev lite om dem i Thomas' tråd om glöddrivare.
http://www.rcflyg.se/forum/showthrea...ht=glow+driver
Jag köpte alltså två st ”Glow Driver MkIV HV” inkl. var sin NiMH-cell. De är nu installerade i ”elcentralen” i mitten av mittvingen och därmed är det fullt där.
Batterierna sitter under de små enheterna ”Glow Driver MkIV HV”. De gröna indikator-LED i ändarna på de smala grå kablarna är provisoriskt limmade på JETI-regulatorn så att de syns genom fönstret ovanför MAX BEC 2. De lyser när glöden är på. Glöddrivaren ger full spänning till glödstiftet vid tomgång. Spänningen avtar när gaspådraget ökas och glöden är avstängd över 1/3 gas. Detta ställer man in med en tryckknapp på Glow Driver MkIV HV.
Det är ett nöje att använda dessa glöddrivare. Jag startar radion, drar på gasen till en aning över tomgång och går på helt kort med startmotorn. Först på Ettans motor, sen på Tvåan. Båda motorerna startar villigt på lågt varv och sen kan jag gasa på och kontrollera att motorsynkaren gör sitt jobb så att motorerna varvar lika.

Catalinan har fått höftkupor och motorkåpor sen sist och ser nu ut så här med uppfällda vingspetsflottörer:
Kupolfönstren där bak är tonade i svart på förebilden. Efter försök med diverse förtunnade färger valde jag Biltemas bakljusfärg trots att jag inte gillar sprutlackering. Toningen blev i mörkaste laget men det får duga.
Återstår att göra en ny styrhytt och att lära sig landa denna modell snyggt.
LarsKommentar
-
Tack Roffe!
Det här är den mest komplicerade modell jag har byggt. Den skulle bli en PBY-5A men den blev en PBY-5 eftersom jag inte har gjort något landningsställ. Mycket jobb att göra ett infällbart ställ och sen skulle det fina stället troligen slitas ur kroppen vid nå'n av de klantiga landningar som jag brukar göra numera. Möjligen kan jag göra en vagga med hjul att starta ifrån och sedan buklanda på gräs - -
- - ett nätt litet vinterprojekt.
LarsKommentar

Kommentar