Canarder - ankor med stela vingar

[Thomas]

Stämmer bra med min erfarenhet av bärande stabbe och olika fart. Se inlägg #71 i annan tråd.

MVH
Kjell

Ja, ska den vara "neutral", så ska nog stabben ha en symetrisk profil.

Och en stabbe med symmetrisk profil är alltid bättre än en flat stabbe....

[Danne1700]

Det finns en annan effekt som kan få en modell med lyftande stabbe att dyka och det är Reynolds tal. Detta jämförelsetal ges av kordan x hastigheten x 7 i lämpliga sorter.
Få profiler fungerar bra under ca 100.000 och är farten dessutom låg som hos en segelmodell kan stabilisatorn vara underkritisk vid normal flygfart och plötsligt bli överkritisk vid en störning/dykning. Den börjar då lyfta stjärten på planet med stor kraft och planet går i backen.
Canarder har stor korda på stabilisatorn (bakre vingen) så de drabbas inte i vanliga fall.

[Thomas]

För den som vill grotta ner sig i diverse profiler kan man ju läsa detta,

https://m-selig.ae.illinois.edu/ads/coord_database.html

Jag brukar klicka på respektive .gif-fil, kopiera den till ett word-dokument, anpassa till lämplig storlek och skriva ut den som en mall.

[canardlover]

Canarderna är mer disparata än man tror vid första åtanke då de alltid flyger med positivt lyft på bägge flygytorna. Så gör aldrig en konventionell kärra där stabben alltid vill trycka ner planet mot Moder Jord.Två konstant motriktade krafter således som skapar stabilitet.
Därav följer:

1. Canarden får lägre total vingbelastning – tänk Burt Rutans Voyager
2. Nosvingen med sin positiva anfallsvinkel måste vid en turbulent störning blixtsnabbt byta från postivt till negativt lyft – tänk Riddarfjärden.

Nu har jag bestämt petat med käppen i ett riktigt getingbo..:icon_wink:...Låt mig därför gå vidare med att påpeka ytterligare en avvikelse hos canarderna som skiljer dem från konventionella flygplan:

3) flygkroppens undersida på en canard har sin dynamiska tryckpunkt framför tp vilket har en destabiliserande effekt vid ökad anfallsvinkel. Detta i motsats till en konventionell kärra där huvuddelen av flygkroppens undersida ligger bakom tp och har en stabiliserande effekt. (tänk: The Wright Flyer)

[canardlover]

minimal flygkropp

Som en följd av 3) ovan har min nu pågående skapelse en profilkropp med minsta möjliga yta på undersidan. Den har även en intressant "skopa" som avlänkar luften vid roten av huvudvingen för att försena stall av vingen.Här en tråd i ämnet där jag testade dessa "flow diverters" på min gamla Hots. Funkar utmärkt..!
Nytt för min del är nu dubbla push/pull 4T med två Saito.56. Fullt med klaffar och roder som ni ser så det blir att hålla reda på alla spakarna när det blir dags för premiären. Gyro självklart..!!
Om ni tycker er känna igen nosvingen från FSW-canarden i post #3 så är det en korrekt iakttagelse. Vingen fick jag av en klubbkompis som kraschat sin Chipmunk men vingen gick att renovera. Gäller att återanvända grejorna..!

[Thomas]

Spännande experiment!
Aldrig hört talas om sådana, men funkar det så är det ju en stor framgång.

Det blir väl lite som framkants-slats, t.ex. på Storken??

[Lars 41an]

Det här blir alltmer lockande!


Tvåmotorigt skall det vara. Vad hette denne berömda modellflygare och konstruktör?


Den här utmaningen fick vi av Thomas. Till att börja med skulle jag vilja bygga en hyfsat stor depron-version av den. Har dock två reparationsobjekt som står före i kön...

Lars

[canardlover]

Thomas skrev:."..lite som framkants-slats..."

Japp, man bara "lite" eftersom dom "bara" sitter vid vingroten..och här får väl Lars 41an vatten på sin kvarn eftersom han inte tror på idén om man inte har en stabbe bakom vingen som tjänar på det hela..??!! Får väl trösta mig med att jag har ett höjdroder på huvudvingens bakkant som väl borde få lite "extra vitaminer" av "skopan" Såpass mycket att det bli PIO av det hela kanske men då får väl gyrot ta över och jag får försöka hålla fingrarna i styr igen som på Lill-JAS.

[canardlover]

Det här blir alltmer lockande!

[ATTACH=CONFIG]75276[/ATTACH]
Tvåmotorigt skall det vara. Vad hette denne berömda modellflygare och konstruktör?

[ATTACH=CONFIG]75277[/ATTACH]
Den här utmaningen fick vi av Thomas. Till att börja med skulle jag vilja bygga en hyfsat stor depron-version av den. Har dock två reparationsobjekt som står före i kön...

Lars

Wilbur Wright tror jag..!

[Danne1700]

Nänä. Alphonse Penaud.

[Thomas]

Nu kanske det spårar ut lite, men det finns ju många hjälpmedel för att bättra på aerodynamiken på ett flygplan....

https://en.wikipedia.org/wiki/Stall_strips

https://en.wikipedia.org/wiki/Washout_(aeronautics)

https://en.wikipedia.org/wiki/Strake_(aeronautics)

Hmm...
Man kanske skulle exprimentera lite med dylika ting??

[Lars 41an]

Modellflygaren(MF) med två barn och en dam i bakgrunden är onekligen lik Wilbur Wright. Båda har lite utstående öron m.m. Det är inte Wilbur och Alphonse Penaud var långt före de två andra. Även Wilbur var aktiv tidigare än MF. Kanske kläderna kan ge tips om var och när bilden togs...fler förslag!

Har förresten hittat en treplansskiss på Libellula så nu kan man börja planera ett bygge.

Väldigt tjock vingprofil på huvudvingen!

Lars

[Danne1700]

Jag behåller mitt vad på Alphonse Penaud och höjer med en gummisnodd

aerosngcanela: O Planophore de Alphonse Penaud

Google översätter.

[Lars 41an]

Inte alls en urspårning, Thomas!
Den här forumsidan handlar ju om "Ritningar och konstruktioner".
Wikipediasidan Wing configuration är läsvärd. Tack!
Lars

[Lars 41an]

Jag behåller mitt vad på Alphonse Penaud och höjer med en gummisnodd

aerosngcanela: O Planophore de Alphonse Penaud

Google översätter.

Artiklarna från Sg Canela, Wikipedia och http://aerostories.free.fr/precurseu...aud/page2.html om Alphonse Penaud är mkt intressanta. Han levde 1850 - 1880, samtida med Otto Lilienthal. Jag kände inte alls till Penaud innan du, Danne förde fram honom. Beträffande bilden, som jag såg för länge sen i Wikipedia, sägs den vara på Sydney Camm. Det kan vara fel bild på Camm för jag har hittat fel i Wikifelia tidigare. Samma bild finns längst ned på sidan
https://www.ctie.monash.edu/hargrave/camm.html som handlar om flyghistoria.

Tack / Lars