Catalina skala 1/8, design Sturla Snorresson

[Sweeper]

Vad läckert din Martin Mars flyger!
Jag är helt överens om teorin med vinkeln - vid hög fart ska pontonerna inte bära mha flytkraft utan snarare surfa ovanpå ytan. Den startteknik jag lyckats bäst med hittills är med måttligt gaspådrag så att hon får gå upp på steget i lugn och ro innan man drar på för att lätta. Drar man på för hårt innan man byggt upp fart så suger hon fast istället.

Landingarna i din ena film är läckra, det är långt från vad jag får till. Här är lite klipp från MIN maiden - jag får den inte att surfa på ytan utan det blir bara studsar istället tills nosen hugger. https://drive.google.com/file/d/17WE...ew?usp=sharing
Helt klart har din kärra mer hydrodynamiskt skrov än catalinan, jag antar att den trubbiga nosen gör landningarna mindre förlåtande. (Två trim-missar är noterade från premiären - rejäl snedbalans samt framtung. Jag har inte hunnit utvärdera hur egenskaperna har förbättrats efter detta åtgärdats.) Jag har även försökt fördröja sättningen till dess man nästan nått stallfart, men det har snarare resulterat i fetare inbromsningar. Vad är egentligen taktiken för att få ner en Catalina snyggt och graciöst?


Ett av Sturlas startförsök som inte gick superbra:

Den här videon har jag tittat på ett flertal gånger och jag kan bara konstatera att strax innan den spektakulära vändningen på en femöring så började modellen gira åt höger och piloten styrimpulser åt vänster. Jag blir bara inte klok på om han gav skevroder åt vänster eller bara sidoroder. Men resultatet blev att modellen rollade lätt åt vänster med resultatet att flottörer tvärnitar i vattnet.
De tipsen som jag har fått fram dels genom att läsa om flygningar med Catalinan och dels genom att att prata med fullskalapiloter, är att den här kärran skall man accelerera långsamt och låta den bygga upp farten och inte vifta med roderna mer än nödvändigt så den kommer upp på "steget". Skevroderna är okänsliga, men rodret och höjdroderna är effektiva. Så kärran skall flygas med alla roder.
När det gäller landningarna så gäller samma sak där, lugnt och försiktigt...och låt den komma in med något hög nos....så det blir till att jobba med höjdroderna och trotteln.


Göran

[Sweeper]

MYCKET snyggt och imponerande :-)

Tack Peter!

Göran

[Sweeper]

Kan nån hjälpa mig med min haka som jag tappat?!?
Enormt vackert utförande förmodligen det vackraste bygget jag sett på bild, grattis ! Känslan måste vara enorm! ÄR du nervös inför maiden? EDIT FMS FOX 2300

Tack Gustaf!

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös. Vi får se....det blir kanske någon annan som får provflyga den första gången.


Göran

[Sweeper]

Det var så fint väder idag så jag passade på att släpa ut Catalinan, med mycket hjälp av Georg, och tog lite bilder på den utomhus.







Det sista av målningsarbetet....de svarta linjerna som separerar kronornas gula färg från det blåa.







Med målandet avklarat så är det dags att börja installera allt så jag kan vädra kärran och sedan klarlacka den.
Det här är gångjärnen för höjdroderna.


Göran

[ivve]

Mycket snyggt Göran ! Mera Hagmans åt folket..:sarcastic: Vi får väl försöka stråla samman i sommar med våra sjökärror, vore kul.

[Ålänning]

Den här videon har jag tittat på ett flertal gånger och jag kan bara konstatera att strax innan den spektakulära vändningen på en femöring så började modellen gira åt höger och piloten styrimpulser åt vänster. Jag blir bara inte klok på om han gav skevroder åt vänster eller bara sidoroder. Men resultatet blev att modellen rollade lätt åt vänster med resultatet att flottörer tvärnitar i vattnet.
De tipsen som jag har fått fram dels genom att läsa om flygningar med Catalinan och dels genom att att prata med fullskalapiloter, är att den här kärran skall man accelerera långsamt och låta den bygga upp farten och inte vifta med roderna mer än nödvändigt så den kommer upp på "steget". Skevroderna är okänsliga, men rodret och höjdroderna är effektiva. Så kärran skall flygas med alla roder.
När det gäller landningarna så gäller samma sak där, lugnt och försiktigt...och låt den komma in med något hög nos....så det blir till att jobba med höjdroderna och trotteln.


Göran

Vad gäller starten tycker jag det ser ut som när jag själv flög sjöflyg. Dvs man gasar iväg och då styr man med rodret i vattnet, mitt i allt börjar det dra mera eller åt andra hållet (fortfarande gir) och då har väl vinden fått tag i sidorodret på fenan. Och där ser det ut som flyget lutar till vänster pga det eller så skevade piloten till vänster. Eller så styrde han till höger med vattenrodret för att korrigera, vilket måste vara galet med dom där flygen. Eller? Gäller väl att få sjöflyget att gå rakt i vattnet och komma upp i den där hastigheten när det börjar lätta lite och sidorodret på fenan tar mer tag i flyget och se om det går rakt. Om de inte går lika rakt -> justera sidorodret. Så tänker jag, men kan ha fel. Man vill ju ha samma styreffekt i vattnet som i luften... ? Och hela tiden skeva så man håller pontonerna i vingspetsarna lika mycket i luften. Låter svårt... lika bra ge upp. :-D

[johanvm]

Näe, något vattenroder är det inte som spökar.
Kolla här:

Det är nog snarare super-oförlåtande med skalariktiga pontoner. Kolla hur dålig bärigheten är vid sidvind. De är mer drivankare än lyftkraft.

Här är två videos med snarlika förutsättningar men som går så mycket bättre - varför???

[andWho]

Har en Dynam Catalina som jag moddade med infällbara vingflottörer. För att få det snyggt och någorlunda skalenligt så var jag tvungen att korta av flottörbenen en hel del. Tyvärr innebar det att hon blev väldigt slingrig att starta, alltid en flottör som tar i och hon spinner runt. Satte motvilligt dit vattenrodret och det blev något enklare.

Ett trix jag lärde mej av alla slingriga startförsök var att fälla upp flottörerna så fort det bara går, så snart man kan hålla balansen med skevarna. Samma sak vid landning, landa med flottörerna uppe och fäll ner dom så sent som möjligt. Bara för taxning.

Med original längd på flottörbenen hade det nog varit enklare, båda fottörerna tar i vattnet samtidigt. Men så o-skala och o-snyggt.
/A

[Pelleflygare]

Har prövat flera amfibie kärror och är enig med Ivve om att det är anfallsvinkeln på pontonerna mot vattnet som är avgörande. Tyvärr kan det ju påverka det skalenliga utseendet men det är ett val man får göra. Ingen har nämnt faktorn med ytspänningen som suger kvar pontonen om den inte får hjälp att lyfta ur vattnet. Så vinkla eller snurra!!??

[senmathal]

Vad spelar dom icke skalenliga vågorna för roll? I de försök ovan där det går bra är det spegelblank vatten. Dels guppar och skumpar hela modellen ganska mycket plus att vågorna blir väldigt hög mot vingflottörerna. Sedan är väl modellen väldigt mycket lättare även skalamässigt än en fullskala och vrids förmodligen väldigt mycket lättare ur läge? Har inge aning om vad modellen väger men om den skulle väga 15 kg så skulle en fullskala väga bara 120 kg vilket ju inte är fallet. Bara några funderingar som jag inte vet om dom stämmer.

/Mats

[johanvm]

Bra, så har man problem med vingpontoner som hugger i vattnet så ska anfallsvinkeln ökas (gärna bredden / flack v-bottenprofil också, antar jag). Alles klar!!!

Vad är då lösningen för att få bukt med studsar när man ska ner igen? Rent resonemangsmässigt känns det som om att ju längre bak steget är, desto svårare borde kärran ha att rotera i starten. Kan det vara som så att om steget är för långt fram så får man vid första vattenkontakt för lite tryckimpulser bakom CG och att detta får kärran att pitcha upp så fort den nuddar vattnet? Dvs den roterar för lätt.
/J

[flygrc]

Vad spelar dom icke skalenliga vågorna för roll? I de försök ovan där det går bra är det spegelblank vatten. Dels guppar och skumpar hela modellen ganska mycket plus att vågorna blir väldigt hög mot vingflottörerna. Sedan är väl modellen väldigt mycket lättare även skalamässigt än en fullskala och vrids förmodligen väldigt mycket lättare ur läge? Har inge aning om vad modellen väger men om den skulle väga 15 kg så skulle en fullskala väga bara 120 kg vilket ju inte är fallet. Bara några funderingar som jag inte vet om dom stämmer.

/Mats

Skalfaktorn på vikten är i kubik, dvs 15 kg ger 7680kg, verklig vikt på det planet är 6500-16000.

[Sweeper]

Mycket snyggt Göran ! Mera Hagmans åt folket..:sarcastic: Vi får väl försöka stråla samman i sommar med våra sjökärror, vore kul.

[ATTACH=CONFIG]57616[/ATTACH]

Tack Ivve!

Hagmans löser många problem! :sarcastic:

Jag tycker det låter som ett ypperligt förslag att träffas med våra sjökärror!


Göran

[Sweeper]

Som information till er som diskuterar sjöflygandets njutningsfulla starter och landningar. Fullskala Catalinan har inget sjöroder. Manövrerandet på vattnet skedde med hjälp av sidorodret och trottling av motorerna. Vid lägre farter användes även skevroderna...om de hade grepp i luften...för att doppa lämplig flottör i vattnet och därigenom svänga lite kraftigare.

Min lilla söta Catalina kommer att förses med samma möjlighet...förhoppningsvis....för att just underlätta taxandet på vattnet.

Jag är inte så orolig över start och landning på vattnet eftersom jag kommer att tillbringa en hel del tid på land innan det är dags att försöka blöta ned modellen. Detta för att lära känna modellen så mycket som möjligt. Därefter blir det en hel del taxande på vattnet för att se hur den uppför sig innan jag en börjar tänka tanken att starta från vattnet.


Göran

[Sweeper]

Höjdroderna limmades fast mot respektive stabbhalvor.



Jag var inte riktigt nöjd med adapterna mellan flottör motorerna och drivaxeln...mest på grund av att de gav upphov till en del vibrationer. Jag tillverkade de gamla innan jag fick tag på en metallsvarv. Men nu har jag en metallsvarv så jag tillverkade två nya adaptrar.



Höger vinges flottör är återmonterad och injusterad. Skevrodret är fastlimmat och skall bara anslutas till servot.


Göran